search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Rambergs argumentation är grundad på missuppfattningar

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har gjort sig känd som en kraftfull och tydligt värderingsdriven företrädare för advokatskrået. Det är därför uppseendeväckande att hon i svallvågorna efter #medvilkenrätt och den senaste tidens uppmärksammade incidenter i sektorn väljer att på ledarplats avfärda kollektivavtal som överflödiga och direkt skadliga för landets advokatbyråer. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom.

Anne Ramberg baserar sin argumentation på missuppfattningar rörande svensk arbetsrättslig lagstiftning, den svenska partsmodellen och kollektivavtalets roll. Hon förefaller också ha en något ensidig bild av den bransch hon företräder. Advokatbyråer präglas förvisso av en tydlig särart, men det finns en större mångfald bland byråerna, och större likheter med den övriga arbetsmarknaden vad avser arbetsgivarutmaningar, än Ramberg antyder.

De argument Anne Ramberg lyfter fram mot kollektivavtal för branschen pekar snarast mot hennes egna slutsatser. För att ta några frapperande exempel:

  • Arbetstidslagstiftningen är inte tillämplig på arbetstagare som med hänsyn till sin arbetstid har förtroendet att själv disponera sin arbetstid, skriver Ramberg. I det har hon rätt, men en stor andel av de anställda i branschen har inte alls möjlighet att disponera sin arbetstid på det sätt som lagstiftaren avser med skrivningen, och de undantas därmed inte från lagen. Likväl har byråerna affärskritiska verksamhetsbehov som inte kan tillgodoses i samklang med arbetstidslagen. Undantag från lagen kan, även om de är nödvändiga, endast göras på ett sätt: genom kollektivavtal.
  • Ramberg spekulerar i att ett kollektivavtal både skulle pressa lönerna nedåt och samtidigt slå ut mindre byråer. Så är inte fallet. KFO:s kollektivavtal för juridisk verksamhet, som är det enda branschanpassade avtalet på marknaden, innehåller inga lägstalöner och inga angivna löneökningsnivåer. Avtalet utgår från att byråernas ekonomiska resultat, förutsättningar och unika behov avgör nivån på löneökningarna, och att de relateras till den individuella medarbetarens insats och bidrag till verksamheten.
  • Advokatbranschen har bättre villkor än ett kollektivavtal skulle innebära, menar Ramberg. Men ett kollektivavtal är varken ett tak för villkorsnivåer eller en inskränkning av arbetsledningsrätten. Det är fullt möjligt att erbjuda sina anställda generösare villkor för den som så önskar.

Missuppfattningarna i texten är legio, men låt mig visa varför kollektivavtalet i själva verket kan gagna många byråer:

  • Paketlösningen. Kollektivavtalets kanske största förtjänst förbises ofta: tjänstepension och försäkringar. Sådant går att lösa via privata försäkringsmäklare – men aldrig till samma pris- och avgiftspressade villkor som det kollektivavtalade paketet med pension, försäkring och omställning. Här är både arbetsgivare och arbetstagare vinnare.
  • Affärsnytta. Privata företag, myndigheter, kommuner, landsting och andra upphandlande organisationer ställer allt högre sociala krav på sina leverantörer. Ett kollektiv­avtal ger en konkurrensfördel och är redan i dag en förutsättning för att kunna delta i vissa upphandlingar.
  • Kompetensförsörjning. Anne Ramberg ser det uppenbarligen inte, men den nya tiden är redan här. Företag med tydliga värderingar som genomsyrar verksamheten, är mer lönsamma och har högre tillväxt än andra. Unga låter i allt högre grad företagens värderingar styra valet av arbetsgivare. Kollektivavtal är en viktig komponent i ett gott arbetsgivarvarumärke och så även alltmer för advokatbyråer.
  • Även en advokatbyrå kan ibland, sin juridiska spetskompetens till trots, behöva stöd i arbetsgivarfrågor. Det handlar om mer än enbart arbetsrätt, det rör sig i minst lika hög grad om ledningsstöd. Det finns ett värde i att kunna resonera kring tankar och idéer med erfarna rådgivare innan personalrelaterade beslut fattas: Inte minst den senaste tidens uppmärksammade affärer vittnar om ett sådant behov.

Sedan KFO 2017 tecknade Sveriges enda kollektivavtal för juridisk verksamhet med Akademikerförbunden, genom Jusek, har ett antal byråer anslutit sig. Flera har varit intresserade men till slut ändå avstått, med hänvisning till att de fått negativa signaler från Advokatsamfundet. Som Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation hade vi på KFO uppskattat om samfundet hade satt sig in ordentligt i ämnet innan de intog en så från normen på arbetsmarknaden avvikande hållning i fråga om kollektivavtal.

Jag förväntar mig inte att Advokatsamfundet ska ta aktiv ställning för kollektivavtal. Men kanske hade en neutral hållning varit mer klädsam än att dess generalsekreterare underkänner rationaliteten hos de byråer som av affärsmässiga, etiska eller andra skäl beslutat att låta sig omfattas av kollektivavtal.

KFO fortsätter att jobba för de advokatbyråer som vill vårda sitt arbetsgivarskap och förstår att kollektivavtalet mer än något annat är en tillgång och en möjlighet att utveckla verksamheten och sina medarbetare.

Tobias Nilsson Förhandlingschef, Arbetsgivarföreningen KFO