search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Replik: Advokatbyrån – ännu bättre arbetsgivare med kollektivavtal

I en ledare i den här tidskriften (nr 9 2018) argumenterar Advokatsamfundets
generalsekreterare Anne Ramberg för att advokatbyråer missgynnas om de tecknar
kollektivavtal. Flera av hennes argument bygger på missuppfattningar om vad ett
kollektivavtal är och vad de innebär.

Det handlar bland annat om möjligheten att anpassa avtalen till förutsättningar i olika branscher och hur arbetstider regleras, men också om att kollektivavtal inte håller tillbaka medarbetarnas löneutveckling eller försämrar byråernas konkurrenskraft. Med marknadens lägsta förvaltningsavgifter genererar de kollektivavtalade tjänstepensionerna därutöver mycket pension för pengarna.

I stället för att fördjupa dessa aspekter vill vi diskutera en annan uppfattning som Ramberg ger uttryck för i ledaren: att advokatbyråerna i allt väsentligt är goda arbetsplatser och att arbetsmiljön är tillfredsställande. När vi frågar våra medlemmar och lyssnar till advokater i allmänhet ser vi tecken på en annan verklighet. En bristfällig arbetsmiljö är inte bara olönsamt, utan hämmar även byråernas attraktivitet och möjlighet att rekrytera de allra bästa unga juristerna.

Jusek har i en ny rapport visat att juristerna är förbundets mest stressade utbildningsgrupp. En tredjedel av juristerna lider i hög utsträckning av negativ stress. Det bidrar till att var femte jurist har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. Nästan fyra av tio anser att arbetet är så krävande att det påverkar övriga livet negativt. Genomgående är kvinnor mer drabbade av stress är män. Vi vet även att fler än var femte kvinnlig jurist anser att deras kön innebär sämre möjligheter till karriär på arbetsplatsen. Fyra av fem anser att de har missgynnats lönemässigt av att vara föräldralediga.

Den här skillnaden mellan män och kvinnor bör ses i ljuset av att en majoritet av studenterna på landets juristutbildningar är kvinnor. Detsamma gäller biträdande jurister på advokatbyråerna. Vi vet även att dagens nyexaminerade jurister i mindre utsträckning värdesätter hög lön och status. I stället lägger de större tonvikt vid balans i livet och att arbetsgivaren drivs av rätt värderingar. Bland dessa dominerar de unga kvinnorna.

Även advokatbyråerna tycks kännetecknas av skillnader i karriärmöjligheter mellan könen. I en undersökning från 2016 visade Jusek att en av tre kvinnliga advokater ansåg sig missgynnade lönemässigt och fyra av tio när det gäller arbetsuppgifter. Var tredje kvinnlig advokat ansåg att de hade missgynnats när det ­gäller möjligheten till delägarskap. Undersökningen visade att dessa problem inte minskat sedan 2006. När det gäller möjligheten att kombinera ­arbete och familj framkom att fler än var fjärde kvinnlig advokat skulle byta jobb om det blev aktuellt att skaffa barn. Tre av tio ansåg att det finns en negativ inställning till föräldraledighet på arbetsplatsen.

Legally yours visar i sin juristbarometer att två av de viktigaste skälen till att advokater byter arbetsgivare är för att minska arbetsbelastningen och för att jobba i en bättre företagskultur. Närmare fyra av tio advokater anser, enligt samma barometer, att arbetet har påverkat deras hälsa negativt. När advokater tillfrågas om juristbranschens största utmaningar kommer jämställdheten mellan könen som tvåa, efter digitaliseringen.

Den här sammanställningen visar att juristbranschen och advokatbyråerna har utmaningar som arbetsgivare och delägare inte bör blunda för. Inte minst handlar det om arbetsmiljön i bred bemärkelse och dess koppling till skillnader i förutsättningar mellan könen. Om förbättringar sker i dessa avseenden stärks arbetsgivarvarumärket och det blir lättare att rekrytera de allra bästa unga juristerna. Därutöver visar forskning att en god arbetsmiljö och ett högt välbefinnande i arbetet är lönsamt eftersom det gynnar kreativitet och innovation. Framåtsyftande arbetsgivare bör därför betrakta ett aktivt arbetsmiljöarbete som en central del av verksamhetens utveckling. I den nya rapporten om juristers arbetsmiljö visar Jusek att möjlighet att lära nytt i arbetet, att arbetet ska vara förenligt med ett aktivt liv i övrigt och en rimlig stressnivå är de absolut viktigaste faktorerna för att förbättra juristers välbefinnande i arbetet – och som därmed är avgörande för att behålla befintliga medarbetare och för att locka till sig nya.

I ljuset av detta finns det en potential för advokatbyråerna att öka sin effektivitet och stärka sin attraktivitet genom att bättre integrera dessa arbetsmiljöaspekter i verksamhetens utveckling. Juseks erfarenhet är att detta arbete på enskilda arbetsplatser underlättas av förekomsten av kollektivavtal. Med stöd av ett sådant vet vi att villkoren på arbetsplatsen minst håller en miniminivå samtidigt som det innebär att medarbetarna har insyn och möjlighet att diskutera verksamheten. På arbetsplatsen bidrar ett avtal även ofta till lokalt fackligt engagemang och därmed till att arbetsmiljömässiga och andra utmaningar och möjligheter tidigt kan identifieras och åtgärdas.

Samverkan är många gånger centralt i det moderna arbetslivet, på enskilda arbetsplatser och inom ramen för den svenska partsmodellen. Från Juseks sida diskuterar vi med berörda intressenter gärna hur advokatbyråernas attraktivitet kan förbättras ytterligare. Det gör vi med vetskapen att en av kollektivavtalens viktigaste fördelar – till skillnad från lagstiftning – är möjligheten att anpassa avtalen efter branschers specifika förutsättningar. Det gäller klassiska industriföretag såväl som advokatbyråer.

Maria Arrefelt, Förhandlingschef privat sektor, Jusek
Magnus Hedberg, Vd, Jusek

Annons
Annons