search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Utslagsgivande bevisbördereglerna är oreglerade i lag

Advokat Rikard Wikström-Hermansen konstaterade att bevisbördans placering ofta är avgörande för utgången i kommersiella tvistemål. 

Trots deras avgörande betydelse framgår reglerna om bevisbördan märkligt nog mycket sällan av lag – rättskällorna är rättspraxis och doktrin. Wikström-Hermansen sammanfattade innehållet i reglerna: Den part som har lättast att säkerställa bevisning bär bevisbördan. Men i vissa fall styrs bevisbördan på det sätt som ger bäst genomslag för den civilrättsliga regelns ändamål.

Huvudregeln är att den som påstår att något har inträffat normalt har bevisbördan för det, eftersom det är lättare att säkra bevisning om att något har inträffat än om att något inte har inträffat.

Wikström-Hermansen redovisade en rad rättsfall där reglerna framgår. Den som påstår att avtal har ingåtts har normalt bevisbördan för det (NJA 1999 s. 474). Men i NJA 2006 s. 638 hade en näringsidkare, som förhandlade ett avtal och tog emot bekräftelse på att avtal hade ingåtts, men som underlät att reagera inom viss tid, bevisbördan för att avtal inte hade ingåtts. Och den som påstår att fast pris har avtalats har bevisbördan (NJA 2001 s. 177, NJA 2005 s. 205). När det gäller rättsföljden av en ensidig rättshandling har den som till exempel påstår att betalning har skett och preskriptionsavbrott inträffat (NJA 2012 s. 172) eller att regressanspråk har efterskänkts (NJA 2012 s. 804) bevisbördan för sitt påstående.

En part som påstår att försträckning har skett har bevisbördan (NJA s. 1975 s. 577), men den som har tagit emot ett belopp och påstår att det var en gåva har bevisbördan för det (NJA 2014 s. 364).

Vid kontokortsbetalningar måste kontokortsföretaget bevisa att underskriften är äkta, om kontokortsinnehavaren gör antagligt att den är förfalskad (NJA 1992 s. 263).

I fråga om fel har köparen eller beställaren bevisbördan för att ett fel beror på ett förhållande som säljaren eller tjänsteutövaren svarar för och inte på ett förhållande som köparen/beställaren svarar för (NJA 2013 s. 524).

När det gäller tidpunkten för felets uppkomst ligger bevisbördan avseende skicket på säljaren vid leverans/riskövergång. Om köparen/beställaren gör en omedelbar reklamation, ligger bevisbördan kvar på säljaren. Men om reklamationen dröjer, går bevisbördan över på köparen (NJA 2016 s. 465).

I skadeståndsmål har den skadelidande som utgångspunkt bevisbördan för både de omständigheter som grundar skadeståndsskyldighet (inklusive orsakssambandet) och skadans omfattning och värde.

Men den som enligt avtal har någon annans sak i besittning när en skada inträffar ansvarar för skadan, om han eller hon inte kan bevisa att han eller hon inte har varit försumlig.

NJA 2002 s. 178 är ett exempel på så kallad motbevisbar presumtion: Om en viss omständighet visas föreligga, kan bevisbördan kastas om för en annan omständighet. Rättsfallet gällde upphovsrättsintrång, där ett musikförlag lyckades visa starkt stöd för att ett musikverk var en efterbildning. Motparten hade då att visa att verket hade skapats självständigt.

I fråga om beviskravet är normalkravet styrkt/visat (NJA 1993 s. 764). I NJA 1992
s. 113 framgår två lägre nivåer för beviskrav: ”klart mera sannolikt” och ”mera antagligt” (överviktsprincipen).

Liksom vid regeln om bevisbördan kan beviskravet sänkas om partens möjlighet för part att säkerställa bevisning typiskt sett är liten, eller om det ger större genomslag för den civilrättsliga regelns ändamål.

Ett exempel på lägre beviskrav gäller för orsaksrekvisit, där det framgår av NJA 1993 s. 764 att beviskravet är ”klart mera sannolikt”. För försäkringsfall vid företagsförsäkring är kravet ”klart mera sannolikt” (NJA 1992 s. 113), men vid konsumentförsäkring är kravet ”mera antagligt”, överviktsprincipen.

I internationella skiljeförfaranden anger den ledande auktoriteten Redfern and Hunter att bevisbördan vilar på den som påstår något och att beviskravet är ”more likely than not”. 

Annons
Annons