search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Trycket och hotet mot Sverige ökar

Underrättelse- och säkerhetshotet mot Sverige ökar. Den långtgående digitaliseringen gör landet extra sårbart. 

Klas Friberg, chef för Säkerhetspolisen sedan mars i år, berättade att sedan ett till två år tillbaka talar man inom Säkerhetspolisen om ett nytt normalläge för Sverige. Sammanfattningsvis ser myndigheten ett ökat underrättelse- och säkerhetshot mot Sverige. När det gäller underrättelsehotet konstaterar man att det finns statliga aktörer som har vilja, organisation och förmåga att bedriva underrättelsearbete mot Sverige. De vill komma åt information som är vital för Sveriges demokrati.

Säkerhetspolisen ser att antagonisternas förmåga har ökat. Inte minst på grund av samhällets ökade digitalisering. Den skapar stora möjligheter att planlägga brott och aktioner och förvanska information. Den information som de aktiva länderna inhämtar kan även användas för att påverka val. I valen i USA och Storbritannien har det förekommit påverkansoperationer. Inhämtning av information kan även förekomma i affärsförhandlingar.

Flera av de statliga aktörerna har långsiktiga mål. Kinas mål är, enligt Friberg, att ha världsherravälde år 2050. Då ska landet vara det dominerande, bland annat ekonomiskt och militärt. Även Ryssland är långsiktigt och uthålligt i sitt arbete att inhämta information och eventuellt även påverka Sverige.

– Ett tydligt syfte för Ryssland är att landet inte vill att Sverige ska gå med i Nato. För att uppnå det är Ryssland berett att göra en hel del. Ett annat syfte som vi tror och ser är påverkansoperationer på den egna opinionen. Att få det egna landets styre av Ryssland att framstå som föredömligt, demokratiskt och konkret. Man gör det genom att peka på att det fina, demokratiska Sverige numer präglas av laglöshet, bilbränder och en ohejdbar immigration. På så sätt bygger man upp förtroendet för det egna landet.

Tyvärr finns flera exempel under senare tid, konstaterade Friberg, på att utländska säkerhetstjänster är beredda att gå väldigt långt för att nå sina syften, till exempel Saudiarabiens agerande i Turkiet. I Storbritannien pågår en rättsprocess där ryska underrättelseofficerare misstänks för mord och mordförsök med nervgift. I Nederländerna utvisades nyligen fyra ryska diplomater, GRU-officerare, som misstänks ha varit i landet för att spionera.

För fem år sedan fanns cirka ett hundratal personer som fanns inom en våldsbejakande extremistisk miljö.

– I dag handlar det om runt tre tusen personer i Sverige som är verksamma inom en våldsbejakande extremistisk miljö. Det stora flertalet inom islamistisk våldsbejakande miljö. Men det finns även en inte obetydlig numerär inom vad som kallas vit makt-rörelsen och inom den autonoma rörelsen.

Det har lett till att trycket på Sverige och Säkerhetspolisen har ökat betydligt för att förhindra attentat och terrorattentat. Säkerhetspolisen hanterar cirka sex tusen underrättelser som rör terror varje månad. I stort sett vartannat dygn hanterar man konkreta attentatshot mot Sverige, där myndigheten måste arbeta aktivt för att bedöma om hotet är på allvar och kan riskera att verkställas. Friberg berättade att tidigt i våras greps fyra personer misstänkta för terrorfinansiering och förberedelse till terroristbrott. Samtidigt har aktiviteten i den autonoma miljön och vit makt-miljön varit hög under det senaste året.

Eftersom Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen är landet mer sårbart än de flesta andra för kriminella aktiviteter. Det finns ett gap, underströk Klas Friberg, mellan den digitala världen och skyddet för samhället, företag och medborgare, som har ökat och fortsätter att öka kraftigt (läs mer på s. 44, månadens gästkrönika). Friberg noterade att han målade en tämligen dyster bild av säkerhetsläget i dag i Sverige.

– Men vi blir alltmer uppmärksamma på den här problematiken. Det hör delvis samman med att Sverige just nu även arbetar för att stärka landets totalförsvarsförmåga.

Sverige arbetar i dag på olika sätt för att höja beredskapen och stärka landets förmåga att klara ett krig. Friberg konstaterade att statliga aktörer, framför allt Ryssland, har både vilja och förmåga att, långt innan det blir en höjd beredskap, påverka Sverige.

– Då kan man fråga sig hur man ska hantera detta. Det är ett dilemma. Hur ska vi få samhället att snabbare höja sin förmåga? Det handlar inte om det traditionella kriget med grönklädda soldater som kommer hit. Utan det handlar om en period innan.

Det andra dilemmat handlar om obalansen i kampen mot brott som begås i den digitala världen. Både Säkerhetspolisen och polisen behöver mer och bättre lagstiftning för att kunna följa kommunikationen i den digitala världen, ansåg Friberg, eftersom möjligheterna att kommunicera har ökat ofantligt under de senaste tjugo åren för människor i Sverige.

Samtidigt har Säkerhetspolisens möjlighet att följa kommunikationen minskat drastiskt eftersom det finns så många nya kommunikationsvägar i dag. Balansen har förskjutits både vad gäller Säkerhetspolisens möjlighet att underrättelsemässigt och effektmässigt hantera brottslighet.

– Det är ett dilemma. Ibland tycker jag att man i debatten vill påstå att om åklagare och polis får utökade möjligheter att klara sitt uppdrag så innebär det mer integritetskränkningar. Det håller jag inte med om, sa Friberg som ansåg att om Säkerhetspolisen får den nya lagstiftning som de hoppas få så har man ändå bara återtagit en liten del av de kriminellas kommunikationsförsprång.

Annons
Annons