search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Så kan hanteringen av brottmål i hovrätten bli bättre

Det behövs reformer för att vända utvecklingen med allt större och mer komplicerade brottmål. 

Anders Perklev, president i Svea hovrätt sedan 1 juni 2018, konstaterade att brottmålen i Svea hovrätt blivit större och mer komplicerade. Förhandlingstiderna har ökat, samtidigt överlämnas fler frågor till domstolarna att hantera.

Svea hovrätt arbetar på flera sätt för att möta utvecklingen. Det handlar om noggrann planering och bra kommunikation, en aktiv processledning, klara anvisningar om sakframställning och bevisupptagning samt tydliga domskäl. Även ett gott och enhetligt bemötande är viktigt.

Perklev berättade i det sammanhanget att efter några uppmärksammade stora brottmålsrättegångar, där stämningen mellan parterna i rätten lämnade en del övrigt att önska, så tillsattes en gemensam arbetsgrupp med åklagare och advokater som presenterade ett slags uppförandekod. Och enligt hans uppfattning har det sedan blivit en förändring till det bättre (läs mer på s. 16).

Hovrättens målsättning är att ha hög kvalitet i rättens bedömningar och domskäl, ha en koncentrerad process med fokus på vad som är tvistigt och att ha avgöranden inom rimlig tid.

Perklev konstaterade att hovrättsprocessen har varit sig ganska lik genom åren, även om EMR-reformen har betytt väldigt mycket. Anders Perklev menade sammanfattningsvis att det krävs ytterligare insatser för att bryta dagens trend med allt större mål.

– Målens storlek och innehåll har förändrats mycket. Jag tror att det behövs ännu mer reformer, konstaterade Perklev och tog i detta sammanhang upp Fredrik Wersälls delbetänkande från 2017, med förslag om att använda inspelade förhör redan i tingsrättsprocessen som bevisning. Det skulle göra processen tydligare, mer förutsägbar och materialet mer överblickbart från början. Det skulle också vara möjligt att säkra den muntliga bevisningen tidigare och därmed göra processens ramar klarare på ett tidigt stadium.

I framtiden såg Anders Perklev framför sig en långsam utveckling mot en mer koncentrerad process. Teknikutvecklingen med den alltmer omfattande digitaliseringen driver även fram förändringar. Kanske kan artificiell intelligens komma att användas för att hantera stora mängder material. Vidare såg han framför sig att muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna inte kommer att bli lika starka som i dag.

Den utveckling Anders Perklev beskrev innebär ett ökat ansvar för parterna. Om det införs preklusionsregler, att inspelade förhör från förundersökningen får användas, och man låter åklagarens påföljdsyrkanden bilda en ram för processen, då flyttas en del av ansvaret för rättegången från domstolen till parterna. Å ena sidan skulle man därigenom kunna begränsa processen och få den snabbare och använda resurserna bättre och därmed gynna rättvisan. Å andra sidan ska alltid domstolen vara den yttersta garanten för ett materiellt riktigt slut oavsett parternas processföring.

– Med en utveckling mot allt mer större och omfattande mål så tror jag att det är nödvändigt att parterna ges ett större ansvar, sa Perklev och tillade:

– På lång sikt tror jag inte att rättsväsendet bara kan växa och växa. Svea hovrätt har snart vuxit ur Riddarholmen, sa Perklev som tillade att både polis- och åklagarväsende har vuxit enormt.

– Någonstans måste det plana ut. För att det ska ske så krävs det lagstiftningsreformer, så att vi kan begränsa det som har mindre betydelse för målet.

Omvärlden förändras, och då måste motsvarande förändringar ske i domstolarnas sätt att hantera mål och ärenden.

– När vi gör det är det väsentligt att vi förstår varandras olika roller. Att vi inser att när vi hanterar och planerar och ställer krav på varandra inom rättsväsendet så måste vi respektera att var och en har en roll som inte alltid är så enkel, sa Perklev och tillade att det är viktigt att värna om den rättskultur som vi har Sverige.

– Mycket kan inte skrivas ned i bestämmelser och lagregler utan bygger på den tradition som vi har gemensamt och den goda anda som finns i rättsväsendet som helhet med gemensamma värderingar och kultur. Det ska vi slå vakt om.