search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Nya regler kan innebära stora förändringar

EU:s nya bodelningsregler kan påverka såväl enskilda som ska bodela som svenska domstolar. Professor Michael Hellner presenterade de viktigaste förändringarna som kommer redan nästa år.

Den 29 januari nästa år träder EU:s nya förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden i kraft. Utredningen om hur reglerna ska implementeras i Sverige leddes av Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt. Vid Advokatdagarna presenterade Hellner förordningarna för intresserade advokater.

Michael Hellner tog inledningsvis med åhörarna på en exposé genom familjeförmögenhetsrätten, där reglerna om ägande och bodelning skiljer sig åt ganska mycket mellan länderna i Europa. Via konkreta exempel visade han att de olika materiella reglerna om förmögenhetsförhållanden mellan makar och registrerade partners kan få en stor praktisk betydelse. Därmed blir också lagvalsregler och regler om domstols behörighet viktiga.

Hellner presenterade därefter de viktigaste förändringarna som bodelningsförordningarna innebär för svensk del. En av dem handlar om lagval vid bodelning. I dag gäller som huvudregel den så kallade föränderlighetsprincipen. Bodelning ska enligt den göras enligt reglerna i det land där makarna tagit hemvist efter att de ingått äktenskap. När ett par byter hemvistland gäller att de efter två år i stället ska tillämpa det nya landets regler.

– Det här kommer som en överraskning för vissa. Man kan avtala bort det naturligtvis, men då måste man tänka på det, sa Michael Hellner, som konstaterade att dagens regler ofta ställer till svårigheter för svenskar som utstationeras för att arbeta i andra länder under en period.

Omvänt ska även par som flyttar till Sverige efter ett par år tillämpa svensk rätt vid en bodelning.

– Med de nya reglerna byter vi till oföränderlighetsprincipen. Vi ska fortfarande tillämpa de regler som gäller i det land där makarna först tog hemvist, men det ändras inte om de flyttar, förklarade Michael Hellner.

Detta kan underlätta för svenskar som flyttar ut i världen. Det kommer dock också att innebära att svenska domstolar, åtminstone i vissa invandrartäta områden, kommer att få tillämpa betydligt mer utländsk rätt än de gör i dag, påpekade Hellner.

Liksom i dag kan makar och partners själva avtala om vilket lands lag som ska tillämpas vid en bodelning. Från 2019 krävs det dock att avtalet ingås före eller under äktenskapet. I dag är det också möjligt i svensk rätt att avtala om detta efter att äktenskapet upplösts.

– Det här kan stå den som inte tänker i förväg ganska dyrt, kommenterade Michael Hellner. De nya förordningarna innebär också nya och fler formkrav på äktenskapsförord och lagvalsavtal, berättade Michael ­Hellner.

Bland annat krävs att avtalen ska vara daterade, något som inte är nödvändigt i dag. ¶

EU:s nya bodelningsförordningar

Förordningen nr 2016/1103 av den 24 juni 2016 om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden samt förordningen nr 2016/1104 av den 24 juni 2016 om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap träder i kraft den 29 januari 2019.

Reglerna om domstols behörighet och lagval är universellt giltiga och blir i Sverige och övriga stater som omfattas styrande i förhållande till alla länder. Reglerna om erkännande och verkställighet gäller mellan de 18 länder som antagit förordningen.

Förordningarna omfattar såväl utfall vid bodelning i samband med dödsfall eller skilsmässa som äganderättsfrågor inom äktenskap och partnerskap.

Förordningarna omfattar IP-rättsliga regler och ersätter i stora delar de i dag gällande bestämmelserna i lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (LIMF), liksom vissa regler i den internordiska förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap (NÄF) samt lagen (2015:417) om arv i internationella situationer (IAL).

Förordningarna är framtagna som ett förstärkt samarbete mellan 18 EU-stater, då EU inte nådde enighet om de nya reglerna.

Sverige har ännu inte lagt fram konkreta förslag till svensk stödlagstiftning. Hellners presentation utgick därmed från utredningens förslag.