search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Ny teknik och gammal psykologi gör sanningen svårare än någonsin

Vad kan vi egentligen veta om vår omvärld och hur kommer det sig att felaktiga uppgifter så lätt vinner mark i vår tid? Åsa Wikforss gav svar i en mycket uppskattad föreläsning. 

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och redde under Advokatdagarnas sista pass ut begrepp som faktaresistens, fejkade nyheter och alternativa fakta, och varför dessa blivit så aktuella just i vår tid.

Att det sprids felaktiga uppgifter, propaganda eller rena lögner är naturligtvis inget nytt, påpekade Åsa Wikforss.

– Men det finns också något nytt i detta, som har med den nya tekniken att göra, och hur den samverkar med vår gamla psykologi, sa Åsa Wikforss.

Wikforss konstaterade att exempelvis konspirationsteorier har funnits med oss sedan mänsklighetens barndom.

– Det har alltid funnits människor som tror konstiga saker. Men i dag kan de nå varandra, och då förstärka varandras övertygelse, fastslog Åsa Wikforss.

Visst kan vi fnissa åt hur människor till exempel hävdar att jorden är platt, sa Åsa Wikforss. Samtidigt har kunskapsmotståndet också obehagliga konsekvenser. Ett exempel är hur det potentiellt dödliga sjukdomen mässlingen nu åter sprider sig i Europa, eftersom många avstår från att vaccinera sina barn, i tron att vaccinet orsakar autism. Detta och andra exempel visar tydligt att kunskap är viktigt, hävdade Åsa Wikforss.

Genom hela historien har kunskap varit avgörande för människan och hennes utveckling. Ändå väljer många människor i dag, i vårt öppna samhälle, att slå ifrån sig kunskapen. En viktig förklaring till detta är just hur våra psykologiska mekanismer hanterar och tolkar omvärlden, förklarade Åsa Wikforss. Hjärnan spelar oss helt enkelt ofta olika spratt, något som Åsa Wikforss kallar ”tänkandets skevheter”.

Ett exempel är bekräftelsebias, alltså den allmänmänskliga tendensen att vilja bekräfta det man redan tror. Bekräftelsebiasen kan vara mer eller mindre medveten, och påverkar oss på olika sätt: genom att vi håller oss till de källor som vi vet bekräftar våra uppfattningar, eller genom att vi undviker eller tonar ner evidens som talar emot den egna övertygelsen och övervärderar det som talar för den egna positionen.

Det bästa sättet att undvika bekräftelsebias är, enligt Åsa Wikforss, att arbeta i grupp. Det förutsätter dock att gruppmedlemmarna är inställda på att ifrågasätta varandras övertygelselser. Om alla tycker lika förstärks i stället övertygelsen i samspelet, påpekade Wikforss, och gav exempel på hur det kan ske till exempel i Facebookgrupper, som samlats kring en gemensam övertygelse.

Kunskapens fiender finns alltså både inom och utom oss, konstaterade Åsa Wikforss. Så vad kan vi göra för att så mycket som möjligt skapa en kunskapsbaserad bild av världen?

Den viktiga frågan att ställa sig är, enligt Wikforss: Har jag goda skäl att tro detta? Frågan är svår, och landar åter i behovet av att lita på experternas påståenden om fenomen som klimatförändringar eller de eventuella skadeverkningarna hos ett vaccin.

– Vi står inför enorma utmaningar. Om jag inte är expert själv, hur ska jag då kunna avgöra vem som är det? Det finns ett slags paradox här. Svaret måste vara att vi litar på våra kunskapsinstitutioner och de interna granskningsmekanismer som finns där, och i den offentliga debatten krävs en situation av respekt och tillit, just det vi saknar i dag, avslutade Åsa Wikforss.

Åsa Wikforss förklarar några centrala begrepp

Kunskap
Enligt Platons kunskapsdefinition är kunskap att ha en övertygelse som är både sann och baserad på goda skäl eller evidens.

Kunskapsmotstånd (benämns ofta fakta­resistens)
Kunskapsmotstånd handlar om att tro det man vill tro, i stället för att tro det man har goda skäl att tro. Det kan kräva aktivt tänkande och en hel del kreativitet, vilket kan förklara att vissa typer av kunskapsmotstånd (till exempel politiskt motiverat tänkande) är mer uttalat hos intellektuellt rörliga personer. Kan leda till faktapolarisering, där olika grupper i samhället tolkar världen helt utifrån grupptillhörighet.

Fejkade nyheter (fake news)
Är sällan helt falska, innehåller snarare en blandning av sant och falskt. Har formen av en nyhet och väcker därmed engagemang. Ett exempel är den nyhet som spreds efter att Trafikverket hade förbjudit uppsättning av julgransbelysning i deras stolpar, för att det kunde störa trafiken. I alternativa medier presenterades dock i stället förklaringen att julbelysningen förbjudits för att den kunde kränka muslimer.

Så tvivel
Ett effektivt sätt att underminera ovälkomna sanningar, att ifrågasätta vetenskapliga rön genom att hävda att forskarna är opålitliga och därmed få människor att tvivla på vad de säger. Användes flitigt av den amerikanska tobaksindustrin på 60-talet, som inte kunde visa att rökning var nyttigt, men i stället spred tvivel om forskningen som sa att det var farligt att röka. Kan kopplas till populistiska konspirationsteorier i form av en tvivlets strategi, där man systematiskt söker underminera tilltron till exempelvis medierna och rättsväsendet genom att hävda att de drivs av en hemlig politisk agenda. 

Annons
Annons