search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Försök med snabbare lagföring ska utökas

Försöksverksamheten med snabbare lagföring av enkla brott inleddes i januari i år. Metoden har hittills tillämpats i lokalpolisområdena Solna, Rinkeby och Täby. Målet med arbetet har varit att antalet veckor för lagföring av enkla brott ska minska från tidigare snitt på 22 veckor till 2–6 veckor. Enligt Polisen uppnåddes detta redan under våren.

Vid årsskiftet utökas nu försöket till hela polisområde Stockholm nord, som även omfattar lokalpolisområdena Sollentuna, Vällingby, Järfälla och Norrtälje. Nästa steg är att införa snabbare lagföring i hela polisregion Stockholm. Det ska enligt nuvarande tidsplan göras i januari 2020.

Fler och större mål kräver ökade resurser

Sveriges domstolar behöver ytterligare 350 miljoner kronor i anslag för åren 2019–2021. Behovet förklaras främst av ökad måltillströmning.

I budgetpropositionen fick domstolarna ingen förstärkning av anslagen. Under de senaste två åren har antalet inkomna mål till Sveriges domstolar ökat, och ligger nu på de högsta nivåerna under hela 2000-talet. Antalet inkomna mål till tingsrätterna har hittills i år ökat med 8 procent. Motsvarande siffra vid förvaltningsrätterna är 6 procent. Förutom det stora antalet mål bidrar också förekomsten av stora och komplexa mål till ett ökat resursbehov.

1 060 uppehållstillstånd enligt ”gymnasielagen”

Under den första månaden efter att Migrations­överdomstolen beslutat att den så kallade gymnasielagen får tillämpas, beviljade Migrationsverket 1 060 personer uppehållstillstånd enligt lagen. Sedan 1 juli har Migrationsverket avslagit 1 482 ärenden. Avslagen baseras främst på att ansökan kommit från personer som inte omfattas av lagen.

Kustbevakningen ska utreda fler brott

Kustbevakningen ska få utökade befogenheter och ett utökat ansvar för brottsbekämpning och ordningshållning till sjöss, enligt en proposition från regeringen. Förslaget innebär att Kustbevakningen på egen hand kommer att kunna utreda vissa brott till sjöss, till exempel fiskeribrott.

Kustbevakningen kommer också att få utökade möjligheter att stödja Polismyndighetens och Tullverkets arbete med brottsbekämpning, till exempel vid våldsbrott som begås till sjöss. Samtidigt stärker förslaget också polismäns befogenheter till sjöss. Den nya kustbevakningslagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 april 2019.

En ny kustbevakningslag, prop. 2018/19:16

Riksdagen förbjuder utländska barnäktenskap

Trots kritik från Lagrådet röstade riksdagen i november för att godkänna regeringens proposition om skärpta regler kring utländska barnäktenskap.

De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet. I dag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks.

Lagrådet ansåg i sin prövning att lagen inte ger något skydd för barn som saknar anknytning till Sverige när äktenskapet ingås. Lagrådet påpekade också att lagen innebär en inskränkning i rätten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 i Europakonventionen, liksom en inskränkning av den fria rörlighet som garanteras enligt artikel 21 i EU-fördraget. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Utsatthet för hot och sexualbrott har ökat

Andelen av befolkningen som uppger sig ha varit utsatta för sexualbrott har ökat enligt de senaste fem åren, främst bland kvinnor. Det visar Brottsförebyggande rådets, BRÅ, sammanställning av Nationella trygghetsundersökningen.

Av befolkningen i åldrarna 16–84 år, uppger 6,4 procent att de utsattes för sexualbrott under 2017. Det är en ökning jämfört med 2016, då andelen var 4,7 procent. Även andelen som uppger sig ha utsatts för hot ökade från 7,9 till 8,3 procent mellan 2016 och 2017.

Anne Ramberg ny ordförande i IBAHRI

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg valdes vid International Bar Associations årsmöte i Rom nyligen till ny ordförande i IBA:s Human Rights Institute (IBAHRI). Anne Ramberg delar ordförandeskapet med den australiske domaren Michael Kirby.

– Det är mycket hedrande. IBAHRI är en respekterad röst som gör mycket runt om i världen, säger Anne Ramberg. Anne Rambergs företrädare på posten var ambassadör Hans Corell, före detta undergeneralsekreterare och rättschef i Förenta Nationerna.

De nya ordförandena tillträder den 1 januari 2019. Mandatperioden är två år, med möjlighet till ett omval.

Advokat Mats Anderson nytt justitieråd i HFD

Regeringen utnämnde den 1 november advokat Mats Anderson till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Mats Anderson är innehavare av advokatbyrån clear blue water i Stockholm, som han grundade 2007. Han var tidigare verksam på Lagerlöf & Leman och Linklaters. Mats Anderson tillträder tjänsten som justitieråd den 1 december.

Slipper självangivelse även utanför brottmål

En man misstänkt för ekonomisk brottslighet behöver inte avlägga ed och berätta om vad som hänt vid ett edgångssammanträde, eftersom det skulle strida mot rätten att slippa ange sig själv.

Konkursförvaltaren begärde att mannen under ed skulle berätta om vad som hänt i bolaget. Men mannen vägrade att yttra sig vid sammanträdet, med hänvisning till Europakonventionens artikel 6.1 om en rättvis rättegång och rätten att slippa ange sig själv.

Tingsrätten ansåg, efter enskild överläggning, att mannens vägran hade fog för sig, och skrev i protokollet att rätten att vägra lämna belastande uppgifter om sig själv inte är begränsad till brottmål.

JO kritisk mot poliser som hindrade advokat

Polismyndigheten får kritik från Justitieombudsmannen, JO, för sitt agerande i samband med en rättegång mot två medlemmar av ett motorcykelgäng.

Polisen beslutade att, utan tillräcklig grund, kroppsvisitera andra medlemmar ur klubben utanför tingsrätten. En advokat, som var ombud för en av de tilltalade, försökte dokumentera polisens agerande genom att filma det med sin mobiltelefon. Enligt anmälan till JO ställde sig då en polis i vägen, och hindrade advokaten från att filma.

Enligt JO Cecilia Renfors var kroppsvisitationen olaglig, och agerandet gentemot den filmande advokaten oprofessionellt.

Riksrevisionen granskar ”rättskedjans” styrning

Riksrevisionen har inlett en granskning av den så kallade rättskedjan. Enligt Riksrevisionen påverkar styrningen av varje enskild myndighet ofta kedjans övriga aktörer. Riksrevisionen ska nu i en granskning undersöka om styrningen av myndigheterna i rättskedjan har ett tillräckligt tydligt helhetsperspektiv.