search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Målsägandebiträde även i hovrätten är huvudregel vid sexualbrott

Vid sexualbrott är huvudregeln att målsägandebiträde ska förordnas även i hovrätten. Det fastslog Högsta domstolen i ett beslut i november. 

Sedan den 1 juli i år förordnas målsägandebiträden normalt enbart tills tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Om domen överklagas, ska hovrätten pröva om målsägandebiträdet ska förordnas även i hovrätten.

I sitt beslut från den 23 november uttalar HD dock att presumtionen för förordnande gäller även i hovrätten vid sexualbrott. Det innebär att måls­ägandebiträde ska förordnas, om det inte är uppenbart att måls­äganden saknar behov av detta.

Frågan som HD prövat gäller ett mål om våldtäkt, där både åklagaren och målsäganden har överklagat den frikännande domen. Det framgår av utredningen att målsäganden inte ska närvara vid huvudförhandlingen i hovrätten, att ingen ny bevisning åberopas och att förhören från tingsrätten ska spelas upp i hovrätten. HD anser därmed inte att det finns något behov av målsägandebiträde med hänsyn till prövningen av ansvarsfrågan.

Däremot kan det, enligt HD, finnas behov av ett målsägandebiträde när det gäller prövningen av målsägandens skadeståndsanspråk. Eftersom tingsrätten meddelade frikännande dom, prövades nämligen inte skadeståndsanspråket i sak.

– HD menar att i mål rörande sexualbrott där skadeståndet prövas i sak i hovrätten som första instans och där det inte är självklart att åklagaren lika väl kan föra skadeståndstalan, då ska måls­ägandebiträde förordnas i hovrätten, säger advokat Kristofer Stahre, som företräder målsäganden i det mål som HD bedömt.

HD skriver i sitt beslut att prövningen ska ske utifrån de behov som målsäganden har i hovrätten. Faktorer som har betydelse är bland annat om målsäganden ska närvara vid huvudförhandlingen, om det ska hållas förhör, hur komplicerad skadeståndsfrågan är och om, och i så fall på vilket sätt, målsäganden har biträtt åtalet.

De nya reglerna för förordnanden av målsägandebiträden har kritiserats av advokater, som anser att de riskerar att öka utsattheten för redan utsatta målsäganden (se Advokaten nr 8 2018).

Högsta domstolens beslut den 23 november 2018 i mål nr Ö 5233-18

Nya regler om målsägandebiträden

Ett målsägandebiträde ska under vissa förutsättningar förordnas för målsäganden när en förundersökning har inletts. Prövningen av om ett målsägandebiträde ska förordnas utgår bland annat från vilken typ av brott det gäller. Vid sexualbrott finns det en stark presumtion för att förordna ett målägandebiträde: Det ska göras, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av det.

Från och med den 1 juli i år gäller nya regler för förordnandet av målsägandebiträden i allmän domstol. Enligt de nya reglerna gäller förordnandet av ett målsägandebiträde till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Ett målsägandebiträde kan dock förordnas även i hovrätten om det finns behov av det.

Bakgrunden är reformen En modernare rättegång, som anses ha minskat behovet av målsägandebiträde i hovrätten, bland annat på grund av att målsäganden numer sällan deltar personligen i huvudförhandlingen i hovrätten.

Magnus Andersson, Ulrika Öster

Annons
Annons