search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Lära för livet

Behovet av kunskap och lärande ökar hela tiden. Klienterna kräver ständigt uppdaterad kunskap, inte bara inom juridiken. Kraven möts med stora utbildningsinsatser, både på advokatbyråerna och inom Advokatsamfundet. Men hur man utbildar sig och inom vad varierar mycket. 

Advokatyrket är, och har alltid varit, ett kunskapsyrke. Men frågan är om det inte i dag är det mer än någonsin. Samhället förändras snabbt, och det är nödvändigt för alla som vill konkurrera att följa med i utvecklingen. Det märks också att utbildning och kunskapsutveckling är en stor och viktig fråga, på advokatbyråerna såväl som i advokatorganisationerna, i Sverige och i våra grannländer.

I England och Norge pågår just nu en total omstöpning av advokatutbildningarna. Förändringen går åt två helt olika håll: Medan myndigheterna i England och Wales vill flytta ut advokatutbildningen från universiteten och ut på marknaden, vill en statlig utredning i Norge i stället flytta in den i akademin. I båda fallen har respektive lands advokatorganisationer uttryckt oro över utvecklingen (se artiklar på s. 58 och s. 60).

I Sverige är det Advokatsamfundet som självt ansvarar för advokaternas grundläggande utbildning, i form av de så kallade advokatkurserna och advokatexamen. Advokatsamfundet har också tagit fasta på behovet av ständigt lärande och ställer sedan snart 15 år tillbaka krav på alla advokater om årlig fortbildning. Själva samfundet erbjuder också utbildningar, både kostnadsfria och avgiftsbelagda, särskilt inriktade på advokaternas och advokatbyråernas behov.

Dessutom finns en rad utbildningsföretag som också erbjuder utbildning, antingen i färdigpaketerade kurser eller skräddarsydda varianter, till advokater och andra verksamma inom den juridiska branschen.

Kräver affärskunnande

Advokatbyråvärlden i dag är långt ifrån homogen. Och precis som byråerna skiljer sig åt i storlek, inriktning och sammansättning så varierar också utbildningsbehoven och förmågan att svara mot dem. Genomgående tycks dock vara att dagens advokater behöver kunna mycket annat än bara juridik och advokatetik.

– Klienterna önskar att vi är mer uppdaterade på deras verksamheter och deras konkurrenters verksamhet, att vi förstår olika branscher, det är inget vi anser man får med sig från juristlinjen. Och det ställer krav på utbildning, säger Caroline Falconer, HR-chef på advokatfirman Baker McKenzies Stockholmskontor.

Hon får medhåll av advokat Elisabet Dahlman Löfgren, KM- och utbildningschef på Mannheimer Swartling.

– Den kunskap som vi förväntas ha i dag är ännu bredare än tidigare. Det är mycket affärskunskap, och även annat, som hållbarhet, etiska frågor, affärsfokus, kunskap kring digitalisering och så vidare, säger hon.

Elisabet Dahlman Löfgren säger sig brinna för livslångt lärande. För henne är detta inte så mycket en fråga om att gå kurser, som en grundläggande inställning hos individerna.

– Det finns ingen bland våra delägare som skulle säga att ”det här behöver inte jag, för jag kan redan allt”. Det skulle uppfattas som en oerhört konstig inställning. Det ligger inbyggt i att vara ett kunskapsföretag, att klar blir man aldrig, förklarar hon.

Den här inställningen, och den omfattande satsning som byrån gör på kunskap och lärande, får också näring av byråns vinstdelningssystem, så kallad true ­partnership med lockstep, där del­ägarna delar lika på vinsten oavsett individuell insats, anser Elisabet Dahlman Löfgren.

Kunskapsutveckling blir därmed en investering som alla har intresse av, snarare än en kostnad. Även på humanjuridiska advokatbyråer märks behovet av kunskapsutveckling tydligt.

Elisabet Audell är advokat och delägare i Sju Advokater, som arbetar främst med brottmål. Lärandet här är i viss mån mer traditionellt för den juridiska världen, med nya lagar och rättsfall som kräver inläsning och ständig uppdatering. Men det räcker inte.

– Det har blivit en stor förändring med den digitala utvecklingen. Där behöver vi vidareutbilda oss för att överhuvudtaget förstå hur de nya brotten går till, förklarar Elisabet Audell.

Som delägare är Elisabet Audell arbetsgivare, vilket även det kräver kunskap och fortbildning, konstaterar hon.

Utbildning lokalt och globalt

En central del av lärandet på advokatbyråer är förstås att skola in nya blivande advokater i form av biträdande jurister i arbetet och i advokatrollen. Liksom de allra flesta stora affärsjuridiska advokatbyråer har Mannheimer Swartling och Baker McKenzie egna satsningar för detta.

Baker McKenzies utbildningssatsning vid Stockholmskontoret har fått namnet ”the Bakery”. Enligt Caroline Falconer är det inte ett program i någon strikt mening, utan mer en paketering och ett tydliggörande av hur Baker McKenzies utvecklingstrappa ser ut och vad varje steg innebär.

Inledningsvis handlar utbildningen mycket om advokatrollen och om de etiska reglerna. Senare skiftar fokus mer mot försäljning och projektledning, för att ytterligare ett steg upp rikta in sig på företagsutveckling och delägarskap.

Den lokala utbildningen kompletteras av byråns globala utbildningssatsning ”Baker University”, också det med olika steg.

– När den biträdande juristen börjar åker hon på ett junior meeting för regionen Europa-Afrika, där man träffas och diskuterar olika frågor utifrån Baker ­McKenzies värdegrund, och vad en karriär inom Baker McKenzie innebär, berättar Caroline Falconer.

Senare bär det av till ett junior associate meeting som behandlar omvärldens och klienternas förväntningar på advokaten.

Till detta kommer också olika mentorskapsprogram och kurser på den öppna marknaden, liksom återkommande lunchutbildningar på kontoret. Byrån globalt har dessutom ett gemensamt ledarskapsprogram i Colorado, USA, under ledning av en konsultfirma.

– Vi gör stora investeringar i våra medarbetare, sammanfattar Caroline Falconer, som ser en tendens att utbildning och lärande har blivit mer genomtänkt och organiserat med åren.

Kommunikationen ­central

Mannheimer Swartlings utbildningsprogram för nya jurister omfattar över 200 timmar, fördelade över sex år. Den totala utbildning som erbjuds uppgår till det dubbla. I det centrala programmet ingår en hel del juridik, som byråns mer seniora medarbetare kan förmedla, men också ämnen som retorik, intäktsgenerering, företagsekonomi, förhandlingsteknik och projektledning, berättar Elisabet Dahlman Löfgren, som understryker att det dessutom hålls mycket ytterligare utbildning ute i verksamhetsgrupperna.

– Där bjuder vi ofta in klienter till våra utbildningar för att få diskussioner. Så det är en ansenlig mängd tid som läggs ner, förklarar hon, och tillägger att advokaterna på byrån inte har några problem att komma upp i de 18 timmar av vidareutbildning som krävs enligt Advokatsamfundet.

De flesta utbildningsinsatserna som Mannheimer Swartlings biträdande jurister och advokater får del av är på ett eller annat sätt skräddarsydda för byrån. På det viset, och genom långvariga relationer med utbildarna, får man utbildare som förstår byråns verksamhet, menar Elisabet Dahlman Löfgren.

På Elisabet Audells byrå arbetar sammanlagt sju advokater, två biträdande jurister och tre administratörer. Här finns inte möjlighet till strukturerade utbildningsprogram som på de stora affärsjuridiska byråerna. Delägarna och de biträdande juristerna går i stället de utbildningar som finns på marknaden, framför allt Advokatsamfundets kurser.

Biträdande jurister på Elisabet Audells advokatbyrå har alltid suttit ting innan de anställs. De har därmed goda grundkunskaper om domstolsprocessen och de områden som byrån arbetar med.

– Så det vi framför allt fokuserar på är att de ska få en god och gedigen kunskap om det etiska regelverket.

Men också själva hantverket, berättar Elisabet Audell. Det kan handla om hur man tillgodoser klientens intressen, hur man byter från ett domstolsperspektiv till ett advokatperspektiv och förhörs- och pläderingsteknik.

Förutom Advokatsamfundets obligatoriska kurser får de biträdande juristerna tidigt gå en målsägandebiträdeskurs, för att de själva ska kunna ta dessa uppdrag. För dem som riktar in sig på det blir det också utbildningar i socialrätt och migrationsrätt. Här får behoven styra.

– De biträdande juristerna får gå de kurser som de tycker är viktiga för dem. Det brukar framför allt i början vara etiska kurser och advokatkurserna, och om det är något speciellt ämnesområde där de behöver fylla på kunskaper, säger Elisabet Audell, och fortsätter:

– Det är viktigt för oss att de som företräder oss och som uppträder utåt under vårt namn ska ha en god grundkunskap.

Mycket av lärandet sker också i det dagliga arbetet, där de biträdande juristerna själva tidigt får egna ärenden att arbeta med.

– Vi sitter nära varandra och vi har kommunikation varje dag med våra biträdande jurister om hur olika frågor ska hanteras och hur man ska tänka i ärendena. Vi läser igenom deras inlagor och finns alltid tillgängliga innan de ska upp i rätten för att diskutera vilka svårigheter som kan uppkomma, om de har tittat på olika rättsfall och olika vinklingar på problem, förklarar Audell.

Praktiska delar uppskattas

Ett viktigt steg på vägen mot att bli advokat är Advokatsamfundets tre obligatoriska advokatkurser, som leder fram till advokatexamen.

Elisabet Audells byrå vill gärna att deras biträdande jurister ska gå den första delkursen tidigt under anställningen, eftersom den enligt Audell ger bra grundkunskap om det etiska regelverket. Erfarenheten är att kursen är mycket uppskattad, vilket också får stöd i deltagarnas utvärderingar av kursen.

De andra kurserna har fått lite mer blandade reaktioner, berättar Elisabet Audell.

– Eftersom vi har anställda som har suttit ting och jobbat på domstol så är det ju inga större nyheter hur processen går till som man tar i delkurs 2. Men det är ändå intressant att höra hur andra tänker, som hur de stora affärsjuridiska byråerna arbetar med processer. Det är väsensskilt från hur vi arbetar, säger Audell, och fortsätter:

– Vi uppmuntrar dessutom nätverksbyggande, att juristerna skaffar sig kontakter på de här kurserna.

Elisabet Audell har själv gått de tre advokatkurserna. Även hon uppskattade delkurs ett mycket, liksom avsnittet om förhandlingsteknik i delkurs två.

– Jag minns också delen om hur man sköter kontakten med medierna. Jag använder mig regelbundet av den kunskap som jag fick där, säger hon.

Just utbildningen i förhandlingsteknik är något som också Caroline Falconer vid Baker McKenzie upplever att byråns biträdande jurister uppskattar.

– Det är kanske för att det är rätt praktiskt, gissar hon, och tillägger att byrån tidigt går igenom advokatetikens grunder även på kontoret.

Också på Mannheimer Swartling ingår advokatetiken i det som byrån själv förmedlar till alla nya biträdande jurister. Samtidigt har det ett värde att samla biträdande jurister från olika byråer för en central utbildning, menar Elisabet Dahlman Löfgren.

– Någon sorts allmän nivå eller kurs eller kunskap behövs, tycker jag, eftersom alla byråer och jurister kommer från så olika håll. Sedan är det en annan fråga om det skulle behöva vara riktigt så omfattande som det är, säger hon, och pekar på att advokatkurserna innebär en mycket stor kostnad för byrån.

Även Elisabet Audell tycker att kurserna är förhållandevis dyra. Det är, menar hon, trots allt lite av en chanstagning för en byrå att utbilda en ny advokat.

Bjuder in klienter

Behovet av utbildning upphör förstås inte i och med advokattiteln, eller för att man klarar av ett visst antal år på byrån, det är samtliga intervjuade ense om. De är också eniga om behovet av fortbildning. Utbildningen kan ta sig olika former – exempelvis att själv undervisa.

Det gör bland andra delägarna på Sju Advokater.

– Inom de områden där man undervisar tvingas man hålla sig helt uppdaterad inom lagstiftning och rättsfall, säger Elisabet Audell.

På hennes byrå är det dessutom självklart att delge kollegerna på byrån dessa kunskaper.

– Vi berättar för varandra på byrån i olika sammanhang om olika intressanta rättsfall eller ny lagstiftning. Det finns mycket kunskap på byrån som vi försöker utbyta med varandra, förklarar Audell.

Fyra gånger om året har byrån dessutom internutbildningar, med mer djupgående genomgångar och analyser av exempelvis nya rättsfall.

Även Elisabet Dahlman Löfgren betonar vikten av att ständigt, i informella och mer institutionaliserade sammanhang, överföra kunskaper inom byrån. Efter de första sex åren sker den överföringen framför allt inom de olika verksamhetsgrupperna. Det finns dock också centrala satsningar, som återkommande rundabordssamtal, ledarskapsutbildningar, seminarieserier och utbildningskonferenser.

En viktig form av kunskapsöverföring är möten, eller kunskapsluncher, dit även klienter är inbjudna, berättar Elisabet Dahlman Löfgren. På det viset tvingas advokaterna att verkligen på djupet lära sig det område som ska presenteras, för att snabbt och effektivt kunna förmedla det till de upptagna klienterna.

På Baker McKenzie löper utbildningsprogrammet vidare även för mer seniora advokater, med fokus på bland annat ledarskap och affärsutveckling. Samtidigt blir utbildningen med tiden allt mer individualiserad och anpassad efter person och behov, berättar Caroline Falconer. Det finns möjlighet till individuell coachning, och mycket handlar om att hitta sin roll och sitt förhållningssätt.

– Det handlar inte bara om ren kunskap, säger Caroline Falconer, som menar att det också blir viktigt att lära sig hantera den stundvis krävande rollen som advokat och ledare med balans i livet och en bra hälsa.

Svårt att hinna

Som ledamöter av Advokatsamfundet är advokaterna skyldiga att genomgå minst 18 timmars fortbildning om året, ett krav som inte är svårt att leva upp till, enligt de intervjuade. Baker McKenzie har ett betydligt högre mål för sina medarbetare, med 100 timmars utbildning om året.

Inte heller Elisabet Audell anser att de 18 timmarna är svåra att fylla, trots att kursutbudet inom brottmål är ganska begränsat.

– Däremot finns det ju flera kurser som inte är ämnesrelaterade men som ändå är relevanta, som etikkurser, säger hon, och berättar att hon själv gått en ledarskapsutbildning arrangerad av Advokatsamfundet.

Även Advokatdagarna är mycket givande, menar Audell. Samtidigt har hon förståelse för att advokater som är specialiserade, exempelvis inom ekobrott, kan ha svårt att hitta relevanta utbildningar, och att det dessutom kan bli kostsamt för mindre, humanjuridiska byråer.

– Å andra sidan finns det också lite billigare utbildningar. Så jag tycker nog att det är bra om kravet och antalet timmar kvarstår, säger Audell.

Även om advokatbyråerna i dag gör stora ekonomiska investeringar i utbildning och fortbildning kan tidsfaktorn sätta käppar i hjulen.

– Jag skulle vilja säga att det finns ett enormt sug efter att lära, men utmaningen är att man inte har så mycket tid. Ibland är det svårt att prioritera utbildning och lärande, säger Elisabet Dahlman Löfgren, och fortsätter:

– Generellt tycker jag att vi är väldigt duktiga på att ändå göra den prioriteringen, eftersom det ändå är en långsiktig investering. Om vi inte utbildar och lär oss så kommer vi så småningom att stagnera. Det går inte att alltid prioritera bort sitt lärande.

Caroline Falconers erfarenhet är att det ibland kan vara en fördel att ta in utbildare utifrån i stället för att använda byråns egna resurser. Anledningen är just att den externa utbildningen är svårare att prioritera bort.

Även den humanjuridiska byrån har svårt att få tiden att räcka till. För Elisabet Audell och hennes kolleger ställer det dessutom ofta till problem när de blir in­bokade i exempelvis ett brottmål med mycket kort varsel.

– För oss är det inte alls ovanligt att vi är anmälda till en kurs, och så kommer det en förhandling som man inte kan boka om. Då tvingas vi ställa in kursen, säger Audell, som önskar att fler utbildningar skulle gå att ta del av som e-kurser, som kan genomföras när och där det passar henne.

Nya krav kommer

Ständigt pågående utbildning är alltså helt grundläggande för den advokat som i dag vill lyckas i den hårda konkurrensen. Inget tyder heller på att behovet av kunskap minskar i framtiden, menar de intervjuade advokaterna och byråföreträdarna.

– Den juridiska kompetensen måste förstås vara både bred och djup. Det man redan i dag behöver utöver det är saker som projektledning, förmågan att inte bara svara utan också få ihop transaktioner eller processer, att få ihop stora mängder personer och information och att driva ärendet framåt, fastslår Elisabet Dahlman Löfgren, och tillägger att allt större teknikkunnande också kommer att krävas.

Samtidigt, menar Elisabet Dahlman Löfgren, får man aldrig glömma att den juridiska kunskapen är själva grunden.

– Har du inte den juridiska kunskapen som advokatbyrå, då är du borta snart. Men har man en god och stark kärnverksamhet så går det att ovanpå den bygga något som gör en mer framgångsrik, säger hon.

Även Caroline Falconer tror att kraven på kunskaper utöver själva juridiken kommer att öka.

– Juristerna behöver, nästan från dag ett, börja förstå att visst är de jurister och det är jätteviktigt, men det är bara en plattform. Det krävs så mycket mer av en advokat. I dag är du mer en ”trusted advisor” till klienter och det kräver mer än ”bara” juridiska kunskaper. För att nå en framgångsrik karriär inom advokat­branschen måste man dessutom lära sig att utveckla och använda sitt nätverk.

Samtidigt spelar förstås också kunskapen om och ­förståelsen för advokatetiken en central roll, inte minst för att den skiljer advokaterna från övriga aktörer på den juridiska tjänstemarknaden, påpekar Caroline Falconer.

– Då blir det jätteviktigt att man granskar och underhåller det som Advokatsamfundet står för. Att advokater också uppfyller det som samfundet säger att de ska göra, säger hon. 


Advokatutbildning i Sverige
För medlemskap i Advokatsamfundet krävs att den sökande:

  • har avlagt de kunskapsprov som krävs för domarbehörighet, det vill säga i Sverige har en jur. kand.- eller juristexamen;
  • i minst tre år har ägnat sig åt praktisk kvalificerad juridisk verksamhet och även gör det vid tiden för ansökan;
  • har genomgått Advokatsamfundets utbildning för advokatexamen och därefter har godkänts i examen, en utbildning med tre kurstillfällen om vardera 2½ dag som avslutas med muntlig examination. Från den 1 januari 2016 ingår även en skriftlig examination i konstitutionell rätt som en obligatorisk del i advokatexamen;
  • har gjort sig känd för redbarhet och i övrigt anses lämplig att verka som advokat.

Advokatsamfundets ledamöter är skyldiga att upprätthålla och vidareutveckla sin yrkeskompetens. Styrelsen har i sina riktlinjer slagit fast att det innebär att advokaterna ska genomgå minst 18 timmar strukturerad utbildning per år. Sex av timmarna får utgöras av så kallad e-utbildning.

Ulrika Öster