search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Gängkriminella i fokus

Gängkriminaliteten sätter polisen under press. Men hur samhällsfarliga är de kriminella gängen? Åsikterna gick delvis isär.

Advokat Thomas Olsson och kriminalkommissarie Gunnar Appelgren diskuterade gängkriminalitet och grov brottslighet. Olsson konstaterade att utredningarna i dessa ärenden har vissa särdrag. De är svårutredda eftersom det råder en tystnadskultur, häktningstiderna är långa, rättegångarna är stora, och utredningarna, som ofta omfattar ett stort antal misstänkta, pågår även efter att åtal väckts.

Enligt Olsson skapas det en bild av att de kriminella gängen infiltrerar och hotar samhället. Han ifrågasatte även den pyramidbild som ofta används för att beskriva gängen, med en ledning av entreprenörer, en mellannivå med experter och en bas med ”hantverkare” som utför de handgripliga våldsdåden. Att allmänheten skulle hotas stämmer inte, menade Olsson. Till exempel var samtliga brottsoffer utom ett som drabbades av det så kallade Södertäljenätverket syrianer. Olsson varnade för att det skapas en osann bild av verkligheten på samma sätt som hände i fallet med Thomas Quick.

Enligt Olssons uppfattning kännetecknas gängkriminaliteten generellt sett av att det endast ingår ”hantverkare”. Gunnar Appelgren instämde delvis i Olssons uppfattning och sa att de typiska gärningsmännen inom den här kriminaliteten kännetecknas av att de är lättkränkta, saknar impulskontroll och har god tillgång till vapen. Ofta är motivet hämnd eller konkurrens om narkotikahandel inom ett begränsat geografiskt område.

Appelgren konstaterade att den så kallade pyramidbilden fått stor medial spridning utanför det enda område där den stämmer, Södertälje. I just Södertälje har det inom den syrianska/assyriska befolkningen vuxit fram ett parallellsamhälle med bland annat utlåningsverksamhet och rättskipning.

Olsson konstaterade att det under senare tid tagits olika initiativ för att bekämpa den grova kriminaliteten. Åtgärder som handlar om förändrade arbetsmetoder till olika lagförslag i rättskipningen, ett av motiven är just gängkriminaliteten. Av särskilt intresse är Åklagarmyndighetens krav på att begränsa muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna och lagförslaget om tidiga förhör.

Olsson varnade för en utveckling där rättskipningen förvandlas till ett förvaltnings­ärende där avgörande beslut fattas i praktiken av de brottsutredande myndigheterna och inte av domstolarna. I framtiden kan systemet se helt annorlunda ut än i dag.

– Det vi kan se fram emot under en överskådlig tid är att alltmer av rättskipning kommer att flytta ut ur domstolarna. Allt det arbete som ska ligga till grund för en bedömning i domstolen kommer att ske innan ärendet tas upp till förhandling i domstol. Om den utvecklingen realiseras så kommer rättskipningen i brottmål att alltmer likna förvaltningsärenden. Domstolen kommer att presenteras för ett färdigt material som den ska ta beslut på.

Gunnar Appelgren berättade att uppklaringsprocenten för skjutvapenmord i gängmiljö/organiserad brottslighet har minskat från 80 procent i början av 90-talet på nationell nivå till 26 procent. För övriga mord har uppklaringsprocenten under samma period dock ökat till över 90 procent. Men för de boende i de utsatta områdena får det konsekvenser för tilliten.

– Det är totalt katastrofalt ur ett tillitsperspektiv. Det finns en känsla av att bor du i ett visst område så har inte rättsapparaten förmåga eller bryr sig inte ens. Det är straffritt att begå mord, sa Appelgren och tillade:

– Vi måste öka vår förmåga att lyckas i dessa områden om vi ska ta första steget för att förtjäna tilliten.

Gunnar Appelgren beskrev hur enormt pressad polisen är i dag till följd av gängkriminalitet och ett stort antal dödsskjutningar i den miljön. Många tror felaktigt att de första 48 timmarna efter en dödsskjutning är avgörande för framgång i polisutredningen.

– Det handlar i själva verket om 4 till 8 timmar som polisen har på sig, sa Appelgren som förklarade att då kan polisen ta vittnesmål, gripa och anhålla misstänkta. Det kanske inte håller för en häktning men polisen kan säkra bevis och även bryta en våldsspiral med vedergällningsaktioner.

För att lyckas i sin brottsbekämpning mot de kriminella gängen måste polisen få mer resurser, utveckla sin metodik och sitt sätt att organisera sig. Han underströk dock att det inte räcker. För att lyckas måste polisen skapa förtroende hos allmänheten i de utsatta områdena. De boende måste våga berätta, och de måste märka att det får effekt. Att en reser sig är inte tillräckligt. Men blir det tillräckligt många då kan man stoppa de kriminella gängen.