search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Viktigt att verket får göra rätt rättsintyg

Rättsmedicinalverkets arbetssätt ska borga för god kvalitet och oberoende. Men verkets resurser används delvis felaktigt, när rättsläkare får göra enkla bedömningar, samtidigt som avancerade intyg hamnar hos hälso- och sjukvården.

– Den opartiska rollen ingår i vår yrkesutövning. Allt vi gör bygger på opartiskhet. Det är det viktigaste vi har i vår roll.

Det säger Petra Råsten Almqvist, rättsläkare, enhetschef för RMV:s rättsmedicinska enhet i Stockholm och områdesansvarig för rättsintyg i hela Sverige.

Att bli rättsläkare tar lång tid. Förutom läkarutbildning och AT-tjänst krävs fem till sju års utbildning som ST-läkare inom Rättsmedicinalverket för att bli specialist, en utbildning där den oberoende ställningen hela tiden inpräntas, enligt Petra Råsten Almqvist. Här ingår också att vara vaksam på att inte underlaget är allt för ensidigt.

– Vi tar ju bara uppdrag från polis och åklagare, och det är deras underlag vi har att ta ställning till. Tycker vi då att man i vissa fall inte kan uttala sig om en berättelse, så kommenterar vi det i utlåtandet, säger Petra Råsten Almqvist, och tillägger att rättsläkarna i vissa fall återkopplar till polisen om det fattas något för att man ska kunna göra en opartisk bedömning.

Jobbar inte för åklagaren

RMV utfärdar ungefär 5 500 rättsintyg varje år. Omkring 2 500 av dessa bygger på egna undersökningar, medan de övriga är baserade på journalanteckningar. Enligt Petra Råsten Almqvist arbetar verket hela tiden för att se till att rättsintygen håller en hög kvalitet och att bedömningarna blir likartade mellan de olika enheterna runt om i landet.

– Alla rättsintyg som lämnar oss är underskrivna av den ansvarige rättsläkaren, och dessutom kontrasignerade av ytterligare en specialist i rättsmedicin. I vissa specifika ärenden har vi också kontroll vid en annan enhet. Sedan har vi också kontinuerliga uppföljningar i vårt kvalitetssystem, förklarar hon.

RMV:s arbetsformer ska alltså säkra att rättsintygen håller en tillräckligt god kvalitet, samtidigt som oberoendet ska garanteras av rättsläkarnas skolning och myndighetens självständiga ställning. Petra Råsten Almqvist upplever dock, precis som övriga intervjuade personer, att det emellanåt brister i de rättsintyg som utfärdats av behandlande läkare.

– Läkare som arbetar ute på klinikerna och inom vården är ju upplärda att ta hänsyn till en rad ickemedicinska faktorer när de behandlar en patient. Och så ska de plötsligt ta på sig en myndighetshatt och skriva ett strikt medicinskt utlåtande byggt på opartiska bedömningar. Där ser vi ibland att de inte riktigt har kunnat hålla isär rollerna, säger hon.

Rättsläkarna på RMV får emellanåt i uppdrag att utfärda nya rättsintyg, second opinions, när läkare inom hälso- och sjukvården lämnat ett rättsintyg. Däremot skriver man aldrig second opinions utifrån egna rättsintyg.

Varför?

– Vi är en myndighet. Om vi har utfärdat ett utlåtande så kan vi inte som myndighet ta en annan ställning om vi tittar på ärendet igen, svarar Petra Råsten Almqvist.

Kan då Petra Råsten Almqvist förstå försvararnas frustration över att inte ha tillgång till ”egna” rättsmedicinska experter?

Ja, och nej, svarar Almqvist.

– Som jag ser det så arbetar vi helt opartiskt. Jag gör inte ett rättsintyg till åklagaren på åklagarens villkor, utan det kan lika gärna användas av försvararna – och det görs ju också, säger hon, och fortsätter:

– Därför ser inte jag något syfte i att försvaret skulle kunna begära ett rättsintyg. Vi skulle ju inte skriva något annat för att frågan kommer från försvararen. Ofta när försvararen tar in en second opinion är det ju för att man har letat upp någon specialist som har en annan uppfattning än RMV.

Petra Råsten Almqvist pekar också på att försvarare har möjlighet att begära kompletteringar via åklagaren, något som dock kan vara problematiskt enligt advokaterna.

Återväxten god

Rättsmedicinalverket har skakats av en del medialt uppmärksammade avhopp bland rättsläkarna under de senaste åren. Avhoppen har märkts på vissa enheter, konstaterar Petra Råsten Almqvist. Som helhet är dock bemanningen tillräcklig för att rättsläkarna ska hinna med sina uppgifter, med omkring 30 specialister och 25 ST-läkare. Eftersom uppgiften att skriva rättsintyg fördelas ut över samtliga enheter blir inte heller vissa regioner lidande av att just de har personalbrist, förklarar Almqvist.

Återväxten är dessutom god.

– När vi utlyser tjänster har vi många sökande och bra sökande. Många tycker att det är ett spännande arbete, att arbeta inom staten och med rättsmedicin i stället för inom den vanliga hälsovården, säger Petra Råsten Almqvist, som kan jämföra med 1990-talet då det var betydligt svårare att rekrytera rättsläkare.

Petra Råsten Almqvist har alltså gott hopp om framtiden. Men visst finns det förbättringar att göra, konstaterar hon. Främst handlar det om en bättre sortering av vilka ärenden som skickas till RMV för rättsintyg.

– Eftersom det enligt lagen är polis och åklagare som väljer vart de ska vända sig, så vet vi att det hamnar en del rättsintyg som innehåller avancerade och svåra bedömningar hos icke rättsläkare. Omvänt får vi ganska många begäranden om rättsintyg, där intygen är helt onödiga. Dessa intyg tar en stor del av vår tid, säger Almqvist, och sammanfattar:

– Vårt mål är inte att göra fler rättsintyg, utan att göra rätt rättsintyg. 

Ulrika Öster

Annons
Annons