search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Välbesökt seminarium om sociala medier

Sociala medier påverkar den yrkesmässiga vardagen för advokater. Räcker dagens lagstiftning även på nätet? Hur kan drev kring rättsfall hanteras? Och får en advokat ”bli vän” med en klient på Facebook?

Intresset var stort när Stiftelsen Juridiska biblioteket arrangerade ett seminarium på temat ”Advokaten och sociala medier”. Moderator var stiftelsens ordförande Johnny Herre, tillika justitieråd i Högsta domstolen.

Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, inledningstalade.

– Sociala medier är ett utmärkt verktyg för att inhämta och sprida kunskap, för marknadsföring, debatt och kriskommunikation. Jag är i min yrkesroll aktiv på sociala medier och sprider kunskap om samfundet, vårt uppdrag och var vi står i olika frågor, förklarar advokatrollen och redovisar remissvar. Det finns naturligtvis inte bara fördelar, poängterade Ramberg och tillade:

– För advokater finns det en betydande risk att i större grad än annars åsidosätta kärnvärden, inte minst för att det går så fort. En konfidentialitets- och lojalitetsplikt gäller alltid, men att bryta mot någon av dessa plikter är mycket värre på sociala medier än vid ett köksbord. Riktlinjer finns på samfundets hemsida. Man får även leva med hat och hot, men det går inte att vara ängslig på twitter. Jag tycker att man ska censurera sig så att man är saklig och omdömesgill, men inte rädd.

Kristofer Stahre, advokat, berättade att hans byrå nyttjar sociala medier och annat maximalt.

– Svensson känner sällan till försvarsadvokater, men många åker ändå dit för något. Därför är det bra att synas. Nya metoder för att få klienter väcker kritik. Intressant nog kom kritiken när vi skickade ut flygblad, inte när vi använde sociala medier.

Apropå drev påpekade Stahre ansvaret att tillvarata klientens intressen, efter att ha inhämtat klientens samtycke och förklarat för- och nackdelar.

– Ett exempel är den så kallade Fittjavåldtäkten. Det drog igång en storm efter den friande domen, då gick flera advokater ut och försökte förklara för allmänheten. Ett annat exempel är när en riksdagsledamot åtalades för misshandel. Försvaret hittade inlägg där målsäganden och vittnen uttryckte vänstersympatier, och menade att det påverkade trovärdigheten eftersom den åtalade befann sig på andra sidan av den politiska skalan.

– #metoo är en oerhört stark och bra kraft. Problemet är att allmänheten ibland har svårt att förstå att gärningsbeskrivningen är fyrkantig och att domstolen inte ska ta ställning till några andra aspekter. Mitt engagemang vad gäller desinformation och drev i sociala medier väcktes i våras då jag försvarade en känd tv-person som stod åtalad för våldtäkt, sa Hanna Lindblom, advokat, och fortsatte:

– Dagen innan rättegångsstart skrev en kvinna med tiotusentals följare på Instagram, gav vägbeskrivning till tingsrätten och uppmanade till att visa målsäganden stöd. Den ”lynchmobb” som kom blev inte insläppt; rättegången hölls bakom stängda dörrar, vilket i första hand är till skydd för målsägande. Ett annat fall är den så kallade Fittjavåldtäkten; när männen frikändes hotades tingsrättspersonal till livet.

Lindblom framhöll att medier även kan spela en stor roll vid resning:

– I fallet Joy Rahman arbetade vi, inom respektive yrkesroll, i symbios med medierna. Och Kaj Linna sa i sitt sommarprat att han upplever att ”media gav honom prövningstillstånd”.

Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen, anslöt till resonemanget:

– Jag tror att samtliga som under senare år fått resning efter livstidsdomar har fått det efter mediegranskning. Men lynchmobbar hör inte hemma i rättssamhällen, en rättsprocess är tillräckligt pressande för alla inblandade ändå. Domstolen tar nog inte intryck, men dreven kan påverka inte minst ungdomar när det gäller att exempelvis ställa upp och vittna. Jag tycker att det är viktigt att sociala medier-arenan inte lämnas fri från advokatkåren. Det är dock viktigt att inte tro att information är skyddad. Någon som jobbar på plattformen har tillgång, och de kan få data hackad. Vissa använder sociala medier för att skicka direktmeddelanden till journalister eller advokater, då är det lämpligt att hänvisa till en säkrare kontaktyta.

Åsa Wikforss, professor i filosofi och författare till boken Alternativa fakta, inledde med att konstatera att fake news ofta blandar sant och falskt.

– Jag ser tre varianter: dolda avsikter som click bait mot betalning, trollfabriker som eldar på motsättningar åt olika håll och slutligen sådant där det finns en politisk agenda, sa Wikforss, som tror att fenomenet med avsiktligt falska nyheter kommer att öka.

– Ett råd om du vill gå in och korrigera en uppgift: säg inte ”bla bla är falskt”. Då minns folk bara bla bla. Säg ”så här är det”, upplyste Wikforss.

Thomas Mattsson kommenterade att vissa fel kan uppstå då granskande journalister avvaktar med att ställa kritiska frågor, för att inte riskera att den granskade torpederar inslaget innan det har publicerats. Flera personer replikerade då att en advokat ska skydda sin klients intressen oavsett om det ställer till problem för journalister.

Hanna Lindblom och Kristofer Stahre sa att de flesta åtalade kan acceptera att dömas i domstol. Det upplevs ofta tuffare att dömas i mass- eller sociala medier, där det inte finns möjlighet att överklaga.

Agneta Bäcklund är justitieråd i Högsta domstolen och ordförande för Pressens Opinionsnämnd, PON, tidningsbranschens självgranskande organ. Hon berättade att systemet bygger på etiska riktlinjer. PON prövar ”är en person utpekad eller framgår det ändå vem det rör och innebär artikeln att den utpekade drabbats av en publicitetsskada?”.

– Fler och fler företräds av ombud. Det finns en tendens att vilja föra det mot en mer rättslig bedömning och hänvisa till tidigare fall, men PON bedömer varje fall för sig. PON prövar även publicering i webbsändningar och sociala medier om det är tydligt att ansvarig utgivare har kontroll och det finns koppling till tidningen, sa Bäcklund och bytte ämne till kränkande fotografering, där straffrätten spelar in:

– Skyddet mot avbildning omfattar dels rätten till en personlig sfär, exempelvis i bostad, omklädningsrum eller toalett; dels rätten att inte bli avbildad på ett sätt som innebär intrång i privatlivet, när man är utsatt eller sårbar – oavsett var bilderna är tagna – det skyddet omfattar ”bild eller annan uppgift” samt skydd mot spridning.

– Få tror sig vara utsatta för dagliga bedrägeriförsök. Då undrar jag om de aldrig ser ”du har vunnit ett presentkort” och liknande på nätet. Det är bedrägeriförsök, så vanliga att vi inte reagerar. Nu sker även försök kopplade till bank-id, sa Jan Kleineman, professor i civilrätt, i inledningen till sitt anförande.

– Vilseledande-försöken är svåra att hantera straffrättsligt och skadeståndsrättsligt. Vanligheten gör också att vi ”borde ha insett” att vi utsattes för ett bedrägeriförsök.

Det så kallade Instagram-målet ledde till att en förälder fick betala skadestånd för dotterns agerande.

– Lagen menar att föräldrar ska ha uppsikt och därmed ansvarar för vad barnen gör, men vilka föräldrar kontrollerar allt barnen gör på sociala medier? Och när det gäller #metoo har kritiken riktats mot traditionella medier, det som skrivits på Flashback och andra ställen lämnas därhän, sa Jan Kleineman, som över lag var pessimistisk när det gäller straffrättsliga och skadeståndsrättsliga möjligheter att hantera information spridd på sociala medier.

Agneta Bäcklund framhöll dock de nya bestämmelserna om fotografering och integritetskränkning som ett stort steg i rätt riktning. 

Eva Ekholm

Ok att ”adda” en klient?

En åhörare kommenterade att hon på grund av sekretessen aldrig skulle ”adda” en klient exempelvis på LinkedIn, men att tvekan uppstår när klienten tar initiativ. Panel och åhörare enades om att det går bra att lägga till kontakter om det sker på klientens initiativ. Utomstående kan inte veta om det rör sig om en privat eller professionell kontakt, men det kan ibland vara bra att påpeka för klienten vad kontakten kan avslöja.