search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Praktiska aspekter på processföring i fokus vid skiljedomskonferensen

Praktiska aspekter på ämnen som skriftlig processföring samt vittnesförhör, retorik och strategi vid muntliga förfaranden stod i fokus för paneldiskussionerna mellan en rad advokater med lång erfarenhet av skiljeförfaranden på Swedish Arbitration Days.

Claes Lundblad, Lundblad & Zettermarck i Stockholm, höll det inledande keynote-anförandet. Han beskrev utförligt sin syn på vad som utgör god processföring i skiljeförfaranden och betonade att syftet med processföringen är att påverka dem som fattar besluten och att nå ett utfall som är gynnsamt för klienten.

Lundblad menade att inlagorna till skiljenämnden många gånger är för långa. Ombuden tycks ibland glömma att inlagorna oftast följs av en muntlig förhandling.

– Koncentration är i allmänhet av godo. På sidan 234 i inlagan har ombudet förlorat nämndens uppmärksamhet, konstaterade han.

Claes Lundblad gav också praktiska råd för det muntliga förfarandet och framhöll vikten av struktur i framförandet.

– Blygsamhet och vänlighet är bättre än aggressivitet. Ha en samarbetsinriktad inställning. Var sparsam med känsloargument. Läs av skiljenämnden och lyssna noga till frågor. Förolämpa inte vittnen och experter – det är dömt att ge fel reaktion hos nämnden.

Claes Lundblad var inte alltför optimistisk i fråga om den muntliga processens framtid i skiljeförfaranden. Han trodde att den skulle få mindre utrymme än i dag.

– Kostnadsutvecklingen är ett betydande hot mot skiljeförfarandena, och muntliga förfaranden är kostnadsdrivande. Den moderna tekniken ger samtidigt mindre utrymme för muntlig processföring, sa han.

Therese Isaksson, Lindahl, var moderator vid paneldiskussionen om strategier för skriftlig processföring. Vilija Vaitkutė Pavan från advokatfirman Ellex Valiūnas i Vilnius betonade att det är viktigt att känna mottagaren, skiljenämnden. Man kan inte processa på samma sätt inför en internationell skiljenämnd som inför en nationell domstol. Det gäller att bestämma mål och strategi och att urskilja sin processtaktik.

– I den skriftliga processen kan man inte observera skiljemännens reaktioner, och de har inte tillfälle att förklara vad de inte förstår, sa hon.

Laurence Shore, Bonelli Erede i Milano, menade att en bra strategi kan vara att sammanfatta motpartens argument på ett förstående sätt.

Anders Forss, Castrén & Snellman i Helsingfors, varnade för frestelsen att vilja briljera inför klienten.

– Det är en farlig väg. Risken är att man för fram svaga fakta, sa han.

Forss förespråkade att ombudet ska använda sin empatiska förmåga för att förstå skiljenämnden och hur den kommer att reagera, för att förstå vittnena samt för att förstå motparten och varför den lägger fram sina argument.

Paneldiskussionen om bästa praxis vid skriftlig processföring modererades av Johan Strömbäck, Setterwalls.

John Fellas, Hughes Hubbard & Reed i New York, framhöll att påkallelseskriften är den viktigaste av alla inlagor.

– Syftet är att göra skiljenämnden mottaglig för klientens syn på saken, sa han.

Henriette Gernaa, Gorrissen Federspiel i Köpenhamn, visade fördelarna med att ge in ”skeleton arguments”, en sammanfattning av saken, till skiljenämnden inför den muntliga förhandlingen. Det ger den destillerade essensen av saken, ger en överblick över en komplex fråga, fångar intresset och övertygar.

– Även det mest komplexa mål kan sammanfattas. Ett skeleton argument är som en buljongtärning, sa Gernaa.

Veijo Heiskanen, Lalive i Genève, talade om för- och nackdelar med att ge in inlagor efter den muntliga förhandlingen. Han menade att det kan vara till nytta, om det fortfarande finns frågor att diskutera.

– Men det är ett svaghetstecken om en part känner behov av att framföra en ny version av sin sak på det stadiet i processen, sa han.

Charlotta Falkman, Gernandt & Danielsson, var moderator för paneldiskussionen om att korsförhöra motpartens vittnen.

Falkman framhöll de stora skillnaderna mellan kontinental rätt och common law när det gäller korsförhör. Det finns även skillnader mellan de olika kontinentala rättsordningarna. I common law-system används snävt avgränsade ja-eller-nej-frågor.

Charlotta Falkman var som svensk advokat inte helt övertygad om att ledande frågor är det mest effektiva sättet att gå till väga. Internationella skiljemän från kontinentala rättssystem förväntar sig kanske inte ens korsförhör.

– Ibland är common law-systemets aggressiva sätt att ställa frågor inte effektivt, sa Charlotta Falkman.

Lucie Gerhardt, Noerr i Frankfurt, ansåg att korsförhör inte är ett självändamål – värdet beror på ärendet. Det är också viktigt att beakta kulturskillnaderna i korsförhörsstilar och vem som vittnar.

– Med skiljemän från kontinentala rättssystem bör man till exempel inte vara alltför aggressiv mot yngre kvinnliga anställda i underordnad position, sa Gerhardt.

Emmanuelle Cabrol, Ashurst i Paris, menade att ombud från kontinentala system har en nackdel när det gäller korsförhör.

– Men en QC-advokat som processar inför en kontinental skiljenämnd kan inte tillämpa systemet från sin egen rättsordning. Det händer att en kontinental skiljenämnd blir irriterad på QC-advokater, sa hon. (En QC är en särskilt kvalificerad Samväldesadvokat som har fått titeln queen’s counsel.)

Tatiana Mensjenina, Withersworldwide i London, diskuterade hur vittnenas sanningsenlighet och trovärdighet påverkar skiljenämnden vid korsförhör.

Hon förklarade att varje ombud vill underminera trovärdigheten hos motpartens vittne och styrka den egna saken med hjälp av motpartsvittnet.

– Det är förstås en konstart. Att iaktta en QC-advokat som korsförhör ett motpartsvittne är aldrig tråkigt. Ibland kan det vara som att se en krokodil äta upp en duva, sa Mensjenina.

Hon konstaterade också att minnet är opålitligt.

– När ombudet förbereder vittnen för korsförhör eller skriver vittnesattester, händer det alltid att vittnet säger sig ha glömt saker, men minns dem efter att ha fått se dokument. Men det händer också att vittnet på samma sätt minns nya saker när motpartsombudet presenterar dokument vid korsförhöret, och säger saker som du inte hade väntat, sa Tatiana Mensjenina. 

Konferens Swedish Arbitration Days

Swedish Arbitration Association arrangerade den internationella skiljeförfarandekonferensen Swedish Arbitration Days på Grand Hôtel i Stockholm den 6–7 september.

Magnus Andersson