search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Advokat, trumpetare & boxningsguru

Om ett par månader fyller Björn Rosengren 75. Svårt att tro, när man möter den reslige, rakryggade och smärte advokaten. Att han året runt ägnar en daglig halvtimme till fysisk träning är en del av förklaringen. Ett gediget självförtroende kan säkert också adderas till karisman.

Känd för att kunna vara kontroversiell har han stundom beskrivits i media ”som en vakthund med rejält bett”. Ett omdöme han inte förnekar.

I fyrtio år har han med framgång drivit sin egen advokatfirma, i dag med ett tiotal medarbetare. Dessförinnan lärde han sig yrket från grunden under en tioårig anställning hos advokatlegenden Henning Sjöström.

Boxning och jazzmusik ligger honom varmt om hjärtat.

Att han först hade tänkt bli präst kan synas något udda.

Är en religiös tro möjlig för en verklighetsförankrad jurist?

– Javisst! svarar Björn Rosengren snabbt.

Varpå han tillägger att det handlar mer om hopp än om tro. Vi förstår exempelvis inte universums oändlighet, så hur kan vi vara säkra på förekomsten av den vertikala kontakten?

Björn Rosengrens tankar på teologiska studier ersattes gradvis av funderingar kring ekonomiska studier, måhända med siktet inställt på Finansdepartementet.

Att han slutligen bestämde sig för juridikstudier hörde ihop med att han fick överta den för tidigt bortgångne faderns ansvar för fastighetsförvaltning. Många frågor, små som stora, skulle lösas. Allt från att hjälpa till när hyresgäster ringde på natten och vattnet sprutade ur ett badkarsrör till att lösa problem som uppstod med tolkning av avtal.

– Vad jag främst lärde mig? Jo, att det alltid handlar om att lösa problem och göra ett bra jobb, oavsett vilket uppdrag man råkar ha.

Biträdde sameby

Att bli anställd av den omtalade stjärnadvokaten Henning Sjöström direkt efter avslutade juridiska studier blev en klockren fullträff.

– Henning lärde mig i princip allt vad en advokat bör kunna. Dessutom gillade han flärd och tyckte om att röra sig i kändisvärlden, vilket även för mig innebar ett ganska hektiskt uteliv och en del skriverier i nöjesmedia.

På frågan om sin personligen största framgång under tiden hos PR-gurun Sjöström berättar Björn Rosengren på ett livfullt sätt hur han fick i uppdrag att biträda en sameby i Lappland. Staten skulle expropriera en stor del av samernas mark och ville endast betala 50 000 kronor i ersättning.

– För att få ett grepp om hur statens planer påverkade samerna i verkligheten gick jag med samebyn från den norska gränsen ner till Gällivare med tusentals renar. Marschen tog fem dagar. Därefter visste jag, till skillnad från statens representanter, vad det handlade om och ersättningen höjdes till 2,5 miljoner kronor.

– Jag ringde till Henning och berättade om framgången. Hans kommentar löd: Har du ringt tidningarna?

Björn Rosengren avrundar historien med ett rejält skratt och lägger till att det som värmde mest var att han blev hederssame i Sörkaitums sameby, som också sydde upp en äkta samedräkt till honom.

Efter ett decennium som Sjöströms närmaste medarbetare ansåg Björn Rosengren att det var dags att starta eget.

Göra upp i godo

Ordning. Noggrannhet. Engagemang.

Dessa tre betydelsebärande ord blev till det motto som Björn Rosengrens Advokatfirma kom att använda sig av. Att få saker ur händerna utan alltför mycket tjafs ser han som en nyckel till framgång.

– Lagboken i all ära, men ett sunt förnuft och en god portion kreativitet är nog så viktigt i alla förhandlingar. Som advokat är man till för att lösa problem, inte skapa dem.

I Björn Rosengrens juridiska filosofi ingår tydligtvis en rak och rättrådig pragmatism, samtidigt som han villigt erkänner att förhandlingsspelet fascinerar honom.

– Alla domare i alla domstolar är inte ­allvetare. Av den anledningen försöker jag i det längsta att undvika domstolsförhandlingar. – I stället föredrar jag en motpart i form av en påläst och vettig advokat. Att göra upp i godo är i princip alltid att föredra.

Björn Rosengren illustrerar sin metodik att lösa problem utan onödig tidsspillan med ett tänkt scenario.

– Vi har en affärstvist i storleksordningen tio miljoner kronor där utgången är tämligen oviss. Din motpart bjuder förlikning med sju miljoner. Med tanke på ovissheten ger jag min klient rådet att anta budet.

– Varför? Tja, sju miljoner är bra mycket bättre än eventuellt noll kronor. Att dessutom bli kvitt en tidskrävande handläggning är något som också ska värderas. Jag råder företagaren till att arbeta framåt med sitt företag och inte bakåt.

Björn Rosengren konstaterar att ibland kan det ändå bli nödvändigt att gå till domstolen.

Björn Rosengrens uppslagsrika strategi som rättskipare har givit god utdelning, det är hans advokatbyrå ett talande bevis för. Han visar även hur påtagligt engagerad han ännu är i sin yrkesutövning, trots att han i januari 2019 fyller 75 år.

Han viftar bort frågan om när han tänker sig att avsluta advokatkarriären. När jag propsar på ett svar höjer han sina armar mot skyn och anlägger en dramatisk min.

– När jag ska sluta arbeta? Joo, när döden skiljer oss åt!

Kommentaren åtföljs av ett långt och hjärtligt skratt.

Boxningsintresset

På Lundsbergs internatskola kom Björn Rosengren i kontakt med jämnåriga som hade jazz som främsta sidointresse. Från att som parvel ha pluggat skalor och noter med en tjatig pianotant insåg vår unge adept att dixielandjazz var något mycket häftigare. Trumpeten blev hans instrument och ännu roligare blev det när en ny klasskamrat introducerade mer modern jazz i skolbandet.

– Jag fortsätter än i dag att spela trumpet, främst faktiskt på begravningar, säger Björn Rosengren. Det är även åtminstone ibland tacksamt att ta upp luren och spela ett stycke vid något oväntat tillfälle, vilket kan höja feststämningen.

Trumpetfavoriterna är Clifford Brown och Dizzy Gillespie, men även Louis Armstrong och Chet Baker. Under de dagliga och svettiga passen med skivstången och på motionscykeln kör cd-spelaren på för fullt.

Sport i allehanda grenar var också något som förekom flitigt på Lundsbergsskolan. Björn Rosengren prövade det mesta, men det som kom att bli hans centrala idrottsintresse var boxning. Med sina 1,90 i strumplästen var han oftast huvudet högre än motståndarna. Den goda räckvidden hade han också nytta av och efter Lundsberg fortsatte han utveckla sina kunskaper i vad som kallas ”The Noble Art of Self Defence” på klassiska Narva Boxningsklubb i Stockholm.

Vissa kan ju undra hur ”nobelt” det är att gå upp i en ring och försöka slå ner motståndaren?

Björn Rosengren säger att visst inser han problemen, men samtidigt hävdar han bestämt att boxning är en fascinerande och spännande sport, både att utöva i ringen och att leda. Björn Rosengren blev nämligen oväntat och kuppartat utsedd som ordförande i Svenska Boxningsförbundet 1978. När han avgick 2005 kunde han se tillbaka på en numera legendarisk insats där han fick ordning på boxningsförbundets ekonomi, anordnade ett 20-tal landskamper, ett otal turneringar med EM i Göteborg 1991 som toppevenemang. Rosengren är kvar i boxningen, nu som ordförande i Proffsboxningskommissionen och har alltså ägnat 40 år till att leda svensk boxningssport. Han är också något så ovanligt som dubbel hedersordförande i Svenska Boxningsförbundet. Fram till 1996 var boxning förbjuden för kvinnor, men Rosengren ändrade detta som vice ordförande i Internationella Boxningsförbundet så att boxning för kvinnor nu är tillåten. Rosengren fick även etablissemanget på knä när det gäller proffsboxningsförbudet så att proffsboxning numera är tillåten i Sverige med Rosengren som självklar ledare.

Under 27 år var Rosengren även ledamot av Sveriges Olympiska Kommitté, de sista åren som vice ordförande och numera hedersledamot.

– En grundbult i mitt boxningsintresse har varit att jag när jag som 34-åring blev invald som ordförande hade konstaterat att boxningen var sedd över axeln, framför allt av det som brukar kallas etablissemanget. Det var därför härligt att få upp boxningen från källarlokalerna, att få in boxningen i televisionen, att få kvinnorna godkända och proffsboxningen tillåten. Ett ohyggligt och oavlönat arbete, men värt varenda minut.

Avslutningsvis understryker Rosengren att vad han främst värdesätter i sin advokatsyssla är att kunna bistå den lille mot den store. Miljömålen har blivit Rosengrens signum, där han biträder bönder, småföretagare och enskilda när staten eller något storbolag kommer dånande och vill bygga kraftverk, järnvägar, farleder, ibland motiverat, ibland totalt stolligt. Som exempel kan nämnas Mellanljusnan där fyra kraftverk stoppades och där Rosengren företrädde i stort sett alla sakägare, Botniabanan som Rosengren vann i Europadomstolen efter 10 års processande, och för närvarande Landsortsfarleden där Rosengren biträder ett par tusen sakägare mot Sjöfartsverket.

– ”Det är inte lätt att stoppa en oceanångare, men ibland går det!” Därmed förstår man innebörden av Rosengrens grunddevis: The fight goes on – forever! 

Personligt: Björn Rosengren

Familj Ja

Bor I förort

Kör vilken bil Flera

Favoritapp Har ingen ”app”

Gillar Se artikeln

Ogillar Se artikeln

Tränar Ja

Läser Nej

Dold talang Ingen

Drivkraft Den inre motorn

Leif Domnerus