Mats Melin i pension med fortsatt mission Populistiska krafter hotar självständiga domstolar

Det är den 29 augusti och Mats ­Melins sista egentliga arbetsdag i Sparreska 1600-talspalatset på Riddar­­holmen i Stockholm, säte för Högsta förvaltningsdomstolen. Gårdagen fylldes av festlig avtackning från sen eftermiddag till framåt natten. Mats Melin ser ändå oförskämt pigg ut, har nära till skratt och en nyfiken blick.

”I love HFD”. Logotypen med sitt röda hjärta på skrivbordets bordsalmanacka, skapad av Mats Melins unga medarbetare, är iögonfallande i ett i övrigt traditionellt ämbetsrum. Att han älskar sitt arbete, precis som logotypen på skrivbordet säger, råder det ingen tvekan om.

– Det har faktiskt alltid varit roligt att gå till jobbet. Jag lär mig något nytt varje dag.

En resa över Östersjön de närmaste dagarna återstår, för att fira finska Högsta förvaltningsdomstolens hundraårsjubileum. När veckan är till ända är också Mats Melins långa domargärning slut.

Frihetskänsla

– Visst finns det inslag av vemod och undran över hur det nya livet kommer att se ut. Yrket ger ändå en stark identitet. Plötsligt blir jag en ”före detta”. Men jag känner att glädjen och frihetskänslan väger över.

Ett nyinköpt gammalt missionshus vid havet på skånska Österlen kommer att spela en viktig roll i pensionärslivet tillsammans med hustrun, journalisten Annika Ström Melin.

– Hon är några år yngre än jag, har sagt upp sig från Dagens Nyheter och skriver en bok. Själv har jag inte bestämt något konkret, inte rutat in något. Jag ska tänka och läsa, kanske skriva något. Jag har dessutom några internationella uppdrag kvar.

Hustrun har i sin yrkesroll haft fokus på EU-frågorna och dessa har genom åren också starkt engagerat Mats Melin. I början av 1990-talet var han sekreterare i den kommitté som utredde behovet av grundlagsändringar inför det då stundande svenska medlemskapet, och under andra halvan av 1990-talet hade han rollen som kanslichef vid EU-domstolen i Luxemburg.

Mats Melin ser EU-samarbetet som det mest logiska alternativet för att lösa såväl klimat- som välfärdsfrågor samt garantera fred. Han påminner om de krigiska lösningar som tidigare präglat kontinenten.

Skarpt läge

– Det är skarpt läge nu med populistiska krafter både i Europa och i USA som skulle tjäna på att EU löstes upp.

Mats Melin ser dessa krafter också som ett hot emot självständiga domstolar.

– I EU-länderna Ungern och Polen har redan politikerna skaffat sig styrning och kontroll över domstolarna, vilket naturligtvis drabbar medborgarnas rättsäkerhet och hotar demokratin.

Vad skulle hända om en auktoritär regering kom till makten i Sverige?

Frågan fick Mats Melin och justitierådet Stefan Lindskog, Högsta domstolens ordförande, att i fjol i tidskriften Svensk Juristtidning kräva flera lagändringar. En huvudtanke är att en styrelse bestående av främst domare leder Domstolsverket i framtiden och även utser generaldirektören. En annan idé är att de högsta domstolarnas ställning tydligare ska regleras i grundlag, till exempel när det gäller antalet ledamöter.

– Ett enigt konstitutionsutskott beslutade efter vårt utspel att begära en utredning angående det behov av lagändringar som vi påpekat. Hotet från SD Enigheten i KU är, enligt Mats Melin, ett bevis för att fler och fler inser vad som skulle hända med demokratin och de grundläggande mänskliga rättigheterna om domstolarna blev ofria.

Han är tydlig med varifrån hotet kommer.

– Sverigedemokraterna har en populistisk och nationalistisk samhällssyn som liknar den som har lett till utvecklingen i Ungern och Polen. Populisters credo är: ”Vi är folkets språkrör och inga domare ska sätta sig över folkets vilja.” Det är skrämmande! I Sverige har vi länge varit överens om vilka grundläggande demokratiska värden som ska råda.

Med tanke på framtiden och de populistiska krafternas starka utbredning hoppas han att utredningen som KU har begärt ska förorda de lagändringar som han och Stefan Lindskog föreslagit.

– I grunden handlar det om att säkerställa statsmakternas respekt för individens rätt.

Påverkad av tidsandan

När den unge Mats Melin skulle välja studiebana i mitten av 1970-talet var samhällsklimatet helt annorlunda än i dag. Vindarna blåste åt vänster med ord som solidaritet och progressivitet. Var det ett slags rättspatos redan då som fick Mats Melin att välja juridiken?

– Javisst. Jag påverkades av tidsandan. Dessutom hade jag före mina juridikstudier arbetat både inom kriminalvården och på rättspsykiatrisk klinik. Min tanke när jag började studierna var väl att jag skulle bli den goda och skickliga försvarsadvokaten.

När Mats Melin ska förklara varför det inte blev någon advokatkarriär hänvisar han till sina personlighetsdrag.

– Jag är en eftertänksam och lyssnande person. Det är lättare för mig att väga samman olika åsikter, bedöma och avgöra, snarare än att driva någon parts ståndpunkt.

Han säger att om hans intresse för samhällsfrågor och språk skulle lett någon annanstans än till domarbanan så hade det troligen blivit till journalistiken, hustruns domäner.

Inspirerande far

Pliktkänslan, att alla måste bidra och göra rätt för sig, samt idén att alla räknas och har lika värde säger sig Mats Melin ha fått av sin far som var ”en hård men rättvis och uppskattad fångvaktare vid fängelset i Kalmar”. Detta var under Mats Melins tolv första år i livet. Sedan flyttade familjen till Uppsala. Fadern behöll sitt yrke och modern var kanslist vid länsstyrelsen. Mats Melin har en bror som också gav sig in i den akademiska världen.

– Han är professor i psykologi vid Karolinska institutet. Så det gick bra för den pojken också, ler Mats Melin.

Om sin egen familj ordar han inte så mycket. Det känns att han vill hålla sina fyra barn och två barnbarn utanför det offentlighetens ljus som han och hans hustru länge befunnit sig i.

Mats Melins domarkarriär har varit av det traditionella slaget, från juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1980, via bland annat fiskaltjänstgöring, arbete som hovrättslagman och uppdraget som chefsjustitieombudsman, till nu sista dagen som justitieråd och Högsta förvaltningsdomstolens ordförande.

Egyptenaffären

Ombedd att välja något ur karriären som sticker ut nämner han åren som chefs-JO, 2004 till 2010, och framför allt det som kom att kallas Egyptenaffären. Kortfattat handlade den om hur Sveriges regering efter begäran från USA lät avvisa två terrormisstänkta egyptier från Bromma flygplats.

– Som JO riktade jag allvarlig kritik mot Säpo för hanteringen.

Mats Melin menar att detta ärende fick en sådan uppmärksamhet att det stärkte JO-ämbetets roll och betydelse i samhället.

– Min far, med sin pliktkänsla och sitt rättvisepatos, hade varit stolt över att jag valdes till JO. JO-ämbetet var viktigt för honom. Men han hann tyvärr gå bort innan jag fick rollen.

Demokratifråga

I sin nuvarande roll tycker Mats Melin att han gjort det skarpaste avtrycket genom sin mission att få medarbetarna att skriva tydligt och pedagogiskt.

Djupast är det en demokratifråga, menar Mats Melin.

– Ska domstolen kunna vidmakthålla sin roll och betydelse, få tillit och respekt, måste medborgarna förstå vad vi säger och skriver.

Omdömet att han själv är tydlig och har respekt för alla människor har ofta mött Mats Melin, inte minst nu i avtackningstider.

– Det är inte alltid så lätt att tala om sig själv. Men mitt mål har i alla fall alltid varit att låta alla komma till tals, bli sedda och respekterade. Samtidigt kan jag också sätta ner foten när det behövs.

Mats Melin har aldrig ångrat att han inte fullföljde ungdomstanken att bli advokat. Generellt tycker han att de som gjorde valet och är aktiva i dag håller en hög standard. Han skulle dock önska att fler enskilda parter i förvaltningsdomstolarna fick rätt till advokathjälp. Det handlar om rättvisa och rättssäkerhet. Missionen är tydlig.

Det känns symptomatiskt att det är i ett före detta missionshus på Österlen som Mats Melin nu tänker leva pensionärsliv. ¶

Curriculum vitae
 Född 1951 
 Jur. kand. vid Uppsala universitet 1980 
Tingsmeritering, fiskalstjänstgöring, assessorsförordnande, sekreterare i Grundlagsutredningen inför EG, rättssakkunnig i Justitiedepartementet m.fl. uppdrag 1981–1995
 Kanslichef i EU-domstolen 1995–1999 
 Hovrättslagman i Svea hovrätt 1999–2001 
 Regeringsråd 2001–2004 
 Chefsjustitieombudsman 2004–2010 
 Justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen 3 januari 2011–31 augusti 2018 
 Ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag 2014– 
 Skiljedomare i domstolen för förlikning och skiljedom inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2015– 
 Medlem av Europarådets rådgivande domarkommitté (CCJE) 2015–

Skapar prejudikat
Högsta förvaltningsdomstolens huvudsakliga uppgift är att skapa prejudikat. Cirka 8 000 ansökningar om prövningstillstånd per år inkommer till domstolen. De vanligaste målen när det gäller överklaganden av kammarrätters avgöranden handlar om skatt, socialförsäkring och ekonomiskt bistånd till enskilda. Även sociala mål av annat slag förekommer ofta. Endast cirka två procent av ansökningarna får prövningstillstånd. I HFD tjänstgör 16 domare, utsedda av regeringen, samt ett 80-tal övriga medarbetare.

Personligt Mats Melin
Familj Hustrun Annika Ström Melin, ­journalist, två vuxna döttrar, två vuxna söner, två barnbarn.

Bor Villa i Nacka utanför Stockholm och fritidshus i Baskemölla på Österlen.

Kör SAAB 9-3 från 2009.

Favoritapp Omni.

Tränar Cirkelträning på gym ett par gånger i veckan.

Gillar Musik. Lyssnar gärna på jazz, klassiker som John Coltrane och Miles Davis. Gillar också svenske jazzpianisten Anders Widmark.

Ogillar Tillgjordhet, högmod, falskhet.

Läser Ser fram mot att få tid att läsa skönlitteratur, till exempel mer av Klas Östergren. På nattduksbordet har jag också ”The road to unfreedom” av Timothy Snyder.

Dold talang Jag är en bra kock. Lagar bland annat en mycket god bœuf bourguignon.

Drivkraft Att göra rätt.

Favoritplats Vid havet på Österlen.

Ulf Storm