Notiser

Grannländer fördjupar polissamarbete

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och Norges ambassadör Christian Syse har undertecknat ett avtal som gör det möjligt för svensk och norsk polis att stödja varandra i krissituationer.

Särskilda insatsgrupper kan sedan förra året begära eller ge hjälp till andra EU-medlemsstater i en krissituation. Avtalet som nu har undertecknats innebär att polisens särskilda insatsgrupper i Sverige och Norge också ska kunna bistå varandra operativt på varandras territorium i händelse av en kris, till exempel i samband med ett terroristattentat.

SD-politiker utgav sig för att vara advokat

En sverigedemokratisk kommunpolitiker i Hagfors kommun utgav sig under valrörelsen för att vara advokat utan att vara det.

Politikern, en 65-årig kvinna, stod på tredje plats på Sverigedemokraternas valsedel till kommunfullmäktigevalet. På valsedeln anger hon titeln ”advokatjurist”, trots att hon inte är ledamot av Sveriges advokatsamfund eller registrerad i Sverige som verksam advokat från något annat EU-land. Även i en presentation av kommunfullmäktigekandidater på Facebook uppgavs det att kvinnan är ”advokatjurist”.

Yrkestiteln advokat är straffrättsligt skyddad i svensk lag. Bara den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Advokatsamfundet har polisanmält händelsen.

Tingsrätter anställer jämställdhetsstrateg

Tingsrätterna i Eksjö, Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Norrköping, Nyköping, Värmland, Västmanland och Örebro har tillsammans anställt en jämställdhetsstrateg för att stötta tingsrätterna i ­arbetet med jämställdhetsintegrering.

Enligt tingsrätternas chefer ska den gemensamma rekryteringen ge ”förutsättningar att bedriva jämställdhetsarbetet på ett bättre sätt än vad var och en kan göra för sig”.

Snabbare information kan stoppa penningtvätt

Redan i dag ställs det krav på att de finansiella företagen på begäran av förundersökningsledare ska lämna ut finansiell information, exempelvis om kontohändelser och transaktioner.

Nu vill regeringen specificera i lagarna att informationen ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

På så sätt undviks långa väntetider och tidskrävande arbete som kan följa av att informationen lämnas ut sent och i pappersform.

Prop. 2017/18:291 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Nya regler ska motverka skatteflykt

För att försvåra ­aggressiv skatteplanering, skatteflykt och ekonomisk brottslighet föreslår regeringen nu skärpta regler mot lågbeskattade utländska bolag som kontrolleras från Sverige och utökat internationellt automatiskt informationsutbyte.

De skärpta så kallade CFC-reglerna innebär att fler länder tas bort från den vita listan för utländska bolag som kontrolleras från Sverige, bland annat Malta.

Det innebär att inkomster hos svenskägda bolag i dessa länder kan beskattas löpande hos ­ägaren i Sverige om de är låg­beskattade.

JO-kritik mot bristfälligt häkte

Det provisoriska häktet i Östersund har så allvarliga brister att det inte bör användas, enligt Justitieombudsmannen, JO. JO har vid flera tillfällen pekat på att häktet i Polismyndighetens arrest inte lämpar sig för användning som häkte. Trots detta placeras fortfarande häktade i lokaler som knappt släpper in dagsljuset.

Ett nytt häkte i Östersund planeras stå färdigt om två år. Detta räcker dock inte som skäl för att fortsätta placera häktade i arresten. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning skriver: ”För en intagen som placeras i de nuvarande lokalerna saknar det emellertid betydelse att andra intagna om två år kommer att placeras i mer ändamålsenliga lokaler.”

Utredning vill förenkla för kameraövervakning

Regeringens utredare Johan Sjöö föreslår att dagens tillståndsplikt för kamerabevakning tas bort för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket. Myndigheterna ska inför varje beslut väga behovet av bevakning mot enskildas intresse av att inte bli bevakade.

Johan Sjöö har på regeringens uppdrag kartlagt behovet av förenklade regler vid kamerabevakning i brottsbekämpningen. I sin kartläggning finner han att tillståndsplikten medför negativa effekter för den. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, finns det dock inte stöd i forskningen för att kameraövervakning skulle minska antalet våldsbrott.

SOU 2018:62 Kamerabevakning i brottsbekämpningen – ett enklare förfarande

Sju av tio vill satsa mer på rättsväsendet 

Efter de stora satsningarna på polisen ville sju av tio riksdagskandidater inför valet satsa mer på övriga delar av rättsväsendet under nästa mandatperiod. Det visar en enkätundersökning genomförd av fackförbundet Jusek bland partiernas toppkandidater till riksdagen.

Kristdemokraternas kandidater var mest positiva till förslaget medan Vänsterpartiets kandidater var minst positiva. Genomgående fanns dock ett starkt stöd bland samtliga partier för satsningar på rättsväsendet.

Sovande nämndeman gav ny rättegång

Migrationsdomstolen i Göteborg beslutade att en 20-årig man från Afghanistan skulle utvisas. Domen överklagades dock till Migrationsöverdomstolen, med hänvisning till att en av de nämndemän som medverkad i beslutet sov under förhandlingen.

Migrationsöverdomstolen ser ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna om den trötte nämndemannen, och återvisar därför målet till migrationsdomstolen för ny handläggning.

Arbetsgivare ska göra mer mot diskriminering

Regeringen vill se skarpare sanktioner mot de arbetsgivare som inte tillräckligt aktivt arbetar mot diskriminering och trakasserier. Nu tillsätts en utredning som ska ta fram förslag på hur tillsynen över diskrimineringslagen kan bli mer effektiv.

En särskild utredare ska se över behovet av åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen (2008:567). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2019.

Bättre verktyg till Kriminalvården

Regeringen har överlämnat ett förslag på lagändringar till Lagrådet som ger Kriminalvården fler möjligheter att besluta om kontroll- och stödåtgärder mot dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff. Bland annat ska villkorligt frigivna kunna bevakas med fotboja.

De nya reglerna innebär bland annat att tidslängden förlängs för när en villkorligt frigiven kan ställas under övervakning, att möjligheten att genomföra drogtester utökas, att möjligheterna att återta den frigivne i förvar om den frigivne missköter sig utökas från två veckor i taget till tre månader åt gången samt att kriminalvården under vissa förutsättningar får fatta beslut om elektronisk övervakning med fotboja av en villkorligt frigiven.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

HD:s sammansättning i utlämningsärenden

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att ärenden om utlämning och verkställighet ska kunna prövas i Högsta domstolen med färre ledamöter i rätten än i dag – minst tre i stället för minst fem ledamöter. När det gäller tvångsmedel enligt utlämningslagen ska Högsta domstolen få besluta hur många ledamöter som ska ingå i rätten.

Syftet med ändringen är att effektivisera handläggningen och därmed frigöra resurser till Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2019. Lagrådet hade i sitt yttrande inget att erinra mot förslaget.