Rättspolitiken och valet Trygghet i centrum för partierna

Socialdemokraterna

”Vi ska bekämpa brotten och brottens orsaker.”

Regeringspartiet Socialdemokraterna målar upp en lite kluven bild av verkligheten inför valet. Å ena sidan har partiet satsat hårt på att öka tryggheten, bland annat genom mer resurser till polisen. Å andra sidan har det dödliga våldet i samhället ökat, och fler utsätts för sexualbrott och sexuella trakasserier.

Det socialdemokratiskt ledda Justitiedepartementet har varit produktivt under det senaste året, och flera av de förslag som lyfts fram i vårbudgeten har redan resulterat i propositioner, som skärpt straff för grovt barnpornografibrott och slopad preskriptionstid för de allvarligaste sexualbrotten mot barn. Samtyckeslagstiftning vid sexualbrott och hårdare straff för vapenbrott är redan antagna av riksdagen.

Mål: 

• 10 000 fler polisanställda till 2024.
• Nya polisutbildningar i Malmö och Borås.
• Stoppa gängkriminalitet, bland annat genom avskaffad straffrabatt för 18–21-åringar, bättre anpassade påföljder för unga och sociala insatsgrupper.
• Bekämpa mäns våld mot kvinnor, skärp straffet för våldtäkt och ge barn som bevittnar våld status som brottsoffer. Drabbade kvinnor ska få stöd och skydd.
• Ta bort straffrabatten för unga som begår brott.

Vänsterpartiet

”Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle där ingen har anledning att se kriminalitet som en lösning.”

Vänsterpartiet är det enda partiet som i sin väljarinformation och i motioner öppet ifrågasätter dagens fokus på fler poliser och hårdare straff. I en motion skriver partiet bland annat: ”Vänsterpartiet tycker att det talas för mycket om strafflängder och hårdare straff. Vi vill i stället angripa kriminalitetens orsaker och fokusera på det brottsförebyggande arbetet. Vänsterpartiet anser därför att förståelse, kunskap samt relevant vård och behandling är en mer framgångsrik väg än att generellt införa hårdare straff.”

Även Vänsterpartiet konstaterar att den upplevda otryggheten har ökat under senare år, och fokuserar särskilt på att kvinnor och hbtq-personer upplever större otrygghet än män. Det är därför, menar Vänsterpartiet, viktigt med en feministisk rättspolitik. Ekonomisk brottslighet riktad mot välfärden uppmärksammas också särskilt.

Mål:

• Bort med livstidsstraffet.
• Välfärdspolitik och minskade klassklyftor grunden för kriminalpolitiken.
• Kriminalvården behöver bli bättre på att återan­passa intagna.
• Ökat stöd till kvinno- och tjejjourer.
• En fristående myndighet för polismål.
• Bekämpa ekonomisk brottslighet genom att återinföra revisionsplikten för mindre aktiebolag och månadsredovisningen av antalet anställda. Reglerna på upphandlingsområdet bör också ”stramas upp”.

Miljöpartiet

”Alla ska kunna känna sig trygga.”

Miljöpartiet har som regeringsparti haft små möjligheter att driva någon egen rättspolitik under denna mandatperiod, vilket möjligen kan förklara en viss vinglighet i debatten.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet i februari försökte partiets vikarierande rättspolitiska talesman Mats Pertoft nyansera debatten: ”Debatten kring brottsutvecklingen i Sverige lider av faktaresistens. Få tycks vilja ta till sig av grundläggande statistik eller forskarnas analyser. Ingen gynnas av att läget svartmålas på ett vilseledande vis” skriver han bland annat.

När Pertoft i mars intervjuas av Veckans juridik låter det annorlunda: ”Särskilt nu när vi har sett ökning av brott så är det klart att brottspolitiken även blir i centrum för Miljöpartiet. Vi kan ju inte acceptera att demokratin och vårt samhälle förstörs, det är inte acceptabelt, lika lite som det är acceptabelt att miljö­bovar förstör vår värld” säger han där.

Mål:

• Arbeta förebyggande med tidiga insatser.
• Förhindra att unga rekryteras till kriminalitet.
• Ge polisen mer resurser, och fler poliser närmare medborgarna.
• Försvara demokratin mot organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism.
• Motverka mäns våld mot kvinnor och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Liberalerna

”Frihet är också att vara trygg där du bor”

Liberalerna beskriver Sverige som ett jämförelsevis tryggt land att leva i, men människors känsla av trygghet har minskat och det finns stora skillnader i hur trygga människor känner sig.

Förutom fler poliser lyfter Liberalerna också fram brottsoffrens utsatta position, som enligt partiet bör stärkas.

Mål:

• 25 000 poliser inom sju år, lönehöjningar för polisen och fler kommunala ordningsvakter.
• Inrätta en beredskapspolis.
• Ge polis och tull bättre redskap mot grov organiserad brottslighet.
• Skapa ett europeiskt FBI och en europeisk åklagarmyndighet för att bekämpa internationell brottslighet.
• Respekten för den personliga integriteten ska väga tungt i all brottsbekämpning.
• Förbättra det brottsförebyggande arbetet – skriv in kommunernas ansvar i lagen.

Kristdemokraterna

”Rättskipning ska ske där medborgarna är”.

”Trygghet” i bemärkelsen skydd från kriminalitet listas som en av de fyra viktigaste punkterna för partiet på webben.

KD pekar också på vikten av brottsförebyggande arbete. Detta ska enligt partiet vila på hörnstenarna familj och civilsamhälle, samt bekämpande av alkohol och droger.

Kristdemokraterna vill öka rättsväsendets närvaro i Sverige bland annat genom att återuppliva eller nystarta fem tingsrätter plus en hovrätt i landet. Även förvaltningsdomstolarna bör bli fler, menar man.

Mål:

• Antalet poliser ska öka med 10 000 till 2025. För detta krävs bland annat införande av en ettårig polisutbildning.
• Höjda polislöner.
• Fler domstolar (fem nya tingsrätter, en ny hovrätt) och ökade anslag till domstolarna.
• Öka det brottsförebyggande arbetet, bland annat samarbete polis–kommuner.
• Motverka våldsbejakande islamism.
• Bättre stöd till brottsoffer.
• Särskilda polisinsatser mot hedersbrott.
• Strängare straff för vålds- och sexualbrott samt inbrott.
• Mer kameraövervakning.

Moderaterna

”Lag och ordning är en kärnuppgift som staten inte får svika. Respekt för och tillit till rättsstaten är grunden för ett fungerande och demokratiskt samhälle.”

Moderaterna utlovar den största trygghetssatsningen på 20 år. Grunden i detta är stora satsningar på polisen och hårdare straff på en rad områden.

Ett krav i det rättspolitiska programmet har redan uppfyllts när regeringen bytte ut rikspolischefen Dan Eliasson mot Anders Thornberg i februari. Moderaterna har, till skillnad från de allra flesta partierna, ett omfattande kriminalpolitiskt program som grund för sin politik.

Mål:

• Sverige ska ha minst 5 000 fler poliser senast år 2025 och därutöver lika många fler civilanställda under samma period.
• Bättre villkor och högre löner för poliser samt betald polisutbildning.
• Skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal, bostadsinbrott, vapenbrott, brott mot knivlagen, återfallsbrottslighet och flera brott samtidigt, rattfylleri, gängrelaterad brottslighet. l Straffrabatten för unga tas bort.
• Livstids fängelse för mord.
• Begränsa möjligheten till villkorlig frigivning.
• Utvisning på grund av brott i fler fall.
• Kriminalvård inriktad på att bryta brottsbanan, bland annat sociala stödgrupper för unga vuxna, skuldhantering, jobb, studier och behandling.
• Förebyggande arbete framför allt inriktat mot ungdomar, som fler och effektivare insatsgrupper, ungdomsdomstolar, mer användning av LVU, nya ungdomspåföljder. l Åtgärder för att öka uppklarningen av brott, som information och skydd för vittnen samt minskad möjlighet att inte påbörja eller lägga ner brottsutredningar.
• Stärkt självständighet för domstolarna, bland annat nytt juridiskt råd med ansvar för domarrekryteringen.
• Mer stöd till brottsoffer, fördubblad kränkningsersättning.
• Utökad kameraövervakning.
• Satsningar mot it-brottslighet, hedersrelaterade brott, våld i nära relationer, brott mot äldre.
• Satsning mot sexualbrott med bland annat ny brottsrubricering: grovt sexuellt ofredande; att våldtäkt blir ett oaktsamhetsbrott, ökad kunskap inom rättsväsendet.

Centerpartiet

”Ansvaret för att ­garantera människor säkerhet och ­trygghet är en av statens ­viktigaste uppgifter.”

Sverige är enligt Centerpartiet i grunden ett tryggt och säkert land, men den oro som sprider sig måste enligt partiet tas på allvar. Partiet lyfter särskilt fram kvinnors utsatthet och vill bland annat öka anslagen till kvinno- och tjejjourerna.

Förutom ökade anslag till polisen bör även övriga aktörer i den så kallade rättskedjan förstärkas.

Mål: l Kraftig resursförstärkning till polisen, fler poliser och civilanställda, ny polisutbildning och högre polislöner. l Stärk även övriga rättskedjan, åklagarna nämns särskilt. l Mer resurser till Nationellt forensiskt centrum. l Stärkt vittnesskydd. l Lättare för brottsoffer att få ut sitt skadestånd. l Fördubblade anslag till kvinno- och tjejjourerna. l Skärpta straff för sexualbrott. l Större möjligheter att få målsägandebiträde vid sexu­albrott. l Inför nytt brott, synnerligen grov våldtäkt. l Skärpta straff för unga som begår brott. l Ökad användning av övervakningskameror. l Rehabilitering och behandling i kriminalvården.

Sverigedemokraterna

”I det moderna folkhemmet sitter grovt kriminella inlåsta, i stället för att skötsamma, laglydiga medborgare ska behöva låsa in sig själva.”

Sverigedemokraterna målar en mörk bild av det svenska samhället. I sitt rättspolitiska program skriver man bland annat: ”Vårt land mår inte bra. Kvinnor, barn och äldre tvekar att gå ut ensamma kvällstid samtidigt som brutala inbördeskrig utkämpas mellan rivaliserande förortsgäng. Poliser och deras familjer beskjuts i hemmen och får sina bilar sprängda i attentat medan stödet uppifrån lyser med sin utevaro.”

Utifrån denna beskrivning presenteras sedan en lång lista av förslag.

Mål:

• Polisnärvaro och öppna polisstationer i hela landet.
• Kraftig resursökning till polisen, fler poliser, återinförande av beredskapspoliser samt utökade befogenheter för polisen.
• Objektiv polisrekrytering och stopp för politiska eller religiösa markörer i arbetet.
• Ökad användning av kameraövervakning.
• Hårda straff för trakasserier mot blåljuspersonal.
• Ökad trygghet för målsägande i domstolarna.
• Bort med straffrabatten för unga.
• Utvisning standardpåföljd för utlänningar i vissa brott. l Inför breda straffskärpningar och särskilt höja minimistraffen för upprepade och grova brott, gräns­överskridande brottslighet, särskilt smuggling av vapen och införa riktiga livstidsstraff för de särskilt farliga brottslingarna.
• Staten ska garantera brottsoffrets skadestånd och sedan kräva in beloppet från gärningsmannen.

Ulrika Öster