Ordföranden: Sommar med advokater – fiktiva, före detta och framtida

Det har blivit mycket advokater för mig denna heta sommar. Vissa har varit kollegor vars inlagor, sakframställningar, vittnesförhör och pläderingar effektivt hållit mig borta från solen ute i trädgården. Andra har varit advokater från en tidigare generation som gjort sig påminda när jag haft anledning att tänka tillbaka på en annan het sommar, i en annan tid, en annan värld, som GW brukar skriva. Och åter andra har varit fiktiva advokater som dykt upp i den begränsade skönlitterära läsning jag kommit mig för med.

Vilka samtida advokater som hållit mig sysselsatt måste förstås förbli osagt, likaså vad målen handlat om. Så mycket kan jag dock säga att jag aldrig upphör att fascineras av den inblick man som skiljedomare får i sakförhållanden av de mest skiftande slag.

I själva verket har skiljemannarollen betydande likheter med något jag sysslade med för nu länge sedan, journalistiken – i båda har man att bearbeta och redovisa komplexa omständigheter i en stringent text.

I sommar har min tid som journalist gjort sig starkt påmind. Det beror på att det är 30 år sedan den så ­kallade Ebbe Carlsson-affären trollband en hel nation, med direktsända KU-förhör mitt i den stekheta sommaren 1988. Jag var då – efter att ha läst halva juristlinjen – journalist på Svenska Dagbladet med uppdraget att i princip på heltid bevaka affären.

Min kanske starkaste minnesbild involverar en före detta advokat, Tony Sandell. Han var biträde till den oförliknelige estradören Ebbe Carlsson, affärens centralgestalt. Aldrig kommer jag att glömma när jag satt i riksdagens andrakammarsal och såg Sandell och Ebbe tåga in och ta plats framför KU-ledamöterna för det första i en lång rad tv-sända förhör.

En annan av huvudfigurerna i Ebbe Carlsson-affären var SÄPO-chefen Sune Sandström, som under en period var misstänkt för brott i samband med Ebbes försök att smuggla in buggningsutrustning i landet. Att avslöja den nyheten var för övrigt mitt enda scoop den sommaren. Sune Sandströms försvarsadvokat var Henning Sjöström. I minnet träder fram en märklig presskonferens i Juristhusets källare där Sjöström antydde homosexuella kopplingar mellan olika inblandade i Ebbe Carlsson-affären. Som sagt: en annan tid, en annan värld.

Skälet till att jag just nu haft anledning att åter tänka på allt detta är att jag blivit ombedd att medverka i Medierna i P1 för att berätta minnen från den sommaren. Väldigt kul.

På den skönlitterära sommarfronten har det tunga fått stå tillbaka för det lätta; det är nu länge sedan jag trodde mig vara en intellektuell som hade att läsa svåra franska och tyska författare. I stället har det blivit omläsning av de bästa kriminalromaner som skrivits på svenska, Henning Mankells 90-talsböcker om Kurt Wallander. Där förekommer märkligt nog nästan aldrig några advokater. Men en av de omlästa böckerna är ett undantag, Mannen som log. Där är mordoffren landsortsadvokater, far och son. I boken uppträder till och med Advokatsamfundet, i form av några skugglika tjänstemän som är satta att bringa reda i klientförhållandena efter att byråinnehavarna mördats.

Detta om före detta och fiktiva advokater. Den framtida advokat som titeln syftar på är förstås den ännu okände person som vi under hösten hoppas kunna rekrytera som ny generalsekreterare i Advokatsamfundet. När detta går i tryck har ansökningstiden just gått ut. Jag ser med spänning fram emot att slutföra det arbetet.

Christer Danielsson
Ordförande i Sveriges advokatsamfund