search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Eric M. Runesson blir justitieråd

Den 14 juni utnämnde regeringen advokat Eric M. Runesson att vara justitieråd i Högsta domstolen.

Eric M. Runesson är advokat och ingår i samfundets huvudstyrelse sedan 2014. 

Han är också juris doktor, docent vid Handelshögskolan i Stockholm 2000 och adjungerad professor i handelsrätt vid Stockholm Centre for Commercial Law.

Eric M. Runesson tillträder tjänsten som justitieråd i september.

Europadomstolen godkänner FRA-lagen

Den svenska så kallade FRA-lagen, som ger myndigheten möjlighet att spana även i trådburen kommunikation, håller måttet och bryter inte mot Europakonventionens regler, enligt Europadomstolen. 

Domstolen har prövat lagen efter en anmälan från Centrum för rättvisa.

Enligt domen innehåller den uppdaterade FRA-lagen tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för att Sverige ska anses ha uppfyllt de minimikrav som följer av Europakonventionen. 

Europadomstolen framhåller dock att lagstiftningen kan förbättras i flera avseenden för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Europadomstolen, Centrum för rättvisa mot Sverige, ansökan nr 35252/08

Kraftigt ökat antal häktade för vapenbrott

Antalet personer häktade för vapenbrott har ökat kraftigt sedan lagen skärptes vid årsskiftet. Minimistraffet för grovt vapenbrott är nu 2 år i stället för som tidigare 1 år. Enligt Polisen har de skärpta vapenlagarna haft en tydlig effekt.

Under januari–maj 2018 häktades sammanlagt 148 personer misstänkta för vapenbrott, grovt eller synnerligen grovt vapenbrott. Motsvarande siffra för 2017 var 29 häktade. 

Skärpt straff för grovt barnpornografibrott

Utredaren Hedvig Trost, byråchef vid Åklagarmyndigheten, överlämnade i juni en rad förslag för att stärka barns straffrättsliga skydd mot att utsättas för sexuella övergrepp till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. Promemorian ska nu remissbehandlas.

Utredaren föreslår bland annat att minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader och att bestämmelsen om grovt barnpornografibrott ändras så att kränkningen av det avbildade barnet hamnar mer i fokus vid bedömningen av om brottet är grovt. Hedvig Trost föreslår också att preskription avskaffas för de allvarligaste sexualbrotten mot barn och för könsstympningsbrott om det utförts mot ett barn.

Ds 2018:23 Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn

HD prövar vapenbrottsmål

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål om vapenbrott. I målet ska HD också pröva om regeringen har åsidosatt beredningskravet i regeringsformen 7 kap. 2 § när de nya bestämmelserna om skärpta straff för vapenbrott i vapenlagen 9 kap. 1 och 1 a §§ kom till. Ändringarna av vapenlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2018, innebar att straffskalan för grovt vapenbrott justerades upp. Lagändringen röstades igenom trots hård kritik från Lagrådet.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg sa i en kommentar till Sveriges radio att fler liknande prövningar är att vänta framöver.

– Tidigare var ju svenska domstolar mycket obenägna att använda sig av sin lagprövningsrätt. Där har man med tiden blivit lite öppnare, och särskilt då de högsta domstolarna. Det tycker jag är sunt, sa hon. 

Högsta domstolens mål B 2646-18

Regeringen vill stärka säkerheten i domstolarna

Regeringen överlämnade i slutet av juni ett lagförslag till Lagrådet som syftar till att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för alla som vistas i deras lokaler.

Regeringen föreslår bland annat att brottsoffer och vittnen ska få större möjlighet att närvara genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal av ordnings- eller säkerhetsskäl. Enligt förslaget ska också fler omfattas av domstolarnas säkerhetskontroller. Bland annat ska biträdande jurister och andra rättsliga biträden som inte är advokater kunna genomgå säkerhetskontroll.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2019. 

Stärkt rättssäkerhet i förvaltningsdomstolar?

I en proposition föreslår regeringen en rad insatser för att effektivisera processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och stärka rättssäkerheten ytterligare. Man vill bland annat förtydliga och förstärka rätten till muntlig förhandling i förvaltningsrätten, införa mer flexibla regler om rättens sammansättning och införa kompetenskrav för tolkar och översättare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2019.

Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna, prop. 2017/18:279 

Utredning mot justitieråd läggs ned

Justitieombudsmannen Lars Lindström har beslutat att lägga ned förundersökningen som rör en domare vid Högsta domstolen.

Förundersökningen inleddes i januari i år och baserade sig på uppgifter om att domaren uppsåtligen eller av oaktsamhet skulle ha dömt i ett mål trots att han var jävig och att han därigenom skulle ha gjort sig skyldig till tjänstefel. 

– Min bedömning av de uppgifter som nu finns i utredningen är att de inte visar att domaren vare sig uppsåtligen eller av oaktsamhet dömt i målet i strid med bestämmelserna om jäv, säger JO Lars Lindström i en kommentar på JO:s hemsida. 

Ovarsamhet med bidrag bör inte kriminaliseras

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar delar av förslagen till nya regler för bidragsbrott.

Bland utredningsförslagen finns ett utvidgat straffansvar vid oaktsamhet med bidrag. Enligt Advokatsamfundet innebär förslaget dock en omvänd bevisbörda, där den misstänkte tvingas bevisa sin oskuld. Samfundet reagerar också mot att de subjektiva förutsättningarna för en brottslig gärning sänks enbart för brott som riktar sig mot det offentliga. 

HD: Advokat inte skyldig till skadeståndsgrundande vårdslöshet

Klienten ansåg att advokaten orsakat skada i en entreprenadtvist. Men Högsta domstolen ansåg inte att misstaget var så uppenbart att det var grund för skadestånd.  

En bostadsrättsförening som förlorade en entreprenadtvist ansåg att den advokat som företrädde föreningen hade orsakat föreningen skada genom brist­ande rådgivning och processföring. I sin prövning fann dock Högsta domstolen att så inte var fallet. 

En advokat bär gentemot sin klient ett ansvar på kontraktsrättslig grund för skada som vållas uppsåtligen eller genom vårdslöshet. Ansvaret präglas av de kunskaper som en advokat förutsätts ha i sin egenskap av juridisk expert och ledamot av Advokatsamfundet.

Högsta domstolen ansåg att det kunde sättas i fråga om advokaten inför och under processen vid tingsrätten hade analyserat de rättsliga frågorna med tillräcklig omsorg, vilket påverkade hans möjligheter att gå igenom de handlingsalternativ som fanns med bostadsrättsföreningen. Men Högsta domstolen fann att det inte var fråga om ett så uppenbart misstag att det kan grunda skadeståndsskyldighet.

Högsta domstolens dom den 13 juni 2018 i mål nr T 12-17

Falsk e-post kommer inte från Advokatsamfundet

Ett e-postmeddelande som ser ut att komma från Advokatsamfundet har kommit till advokater och andra på advokatbyråer. Meddelandet uppmanar mottagaren att klicka på en länk för att uppdatera uppgifter på Advokatsamfundets webbplats. Men länken leder inte till Advokatsamfundet, utan är en bedrägerilänk.

Det falska e-postmeddelandet kan se ut så här:

 

Nyttan av hemlig avlyssning har minskat

Under 2017 fördubblades antalet tillstånd till hemlig avlyssning avseende våldsbrott, enligt Åklagarmyndighetens årliga rapport om användningen av hemliga tvångsmedel. Skälet till ökningen är, enligt Åklagarmyndigheten, det ökade grova våldet mellan kriminella nätverk i utsatta områden. Redovisningen för 2017 visar bland annat att nyttan av hemlig avlyssning minskat och att det finns behov av nya metoder, som förslagits i utredningen om hemlig dataavläsning.

Riksrevisionen granskar samarbete mot brott

Tolv statliga myndigheter har ett gemensamt uppdrag att bekämpa organiserad brottslighet. Riksrevisionen granskar nu uppdragets genomförande och effektivitet.

Myndighetssamarbetet inleddes 2008 och utvärderades senast 2011. Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i april 2019.

Domstolar testar ny delgivningsform

Flera domstolar testar just nu så kallad tillgänglighetsdelgivning. Det innebär att polisen redan på platsen för brottet meddelar den misstänkte att handlingar som rör målet kommer att finnas på tingsrätten vid ett visst datum. Polisen informerar även om att det preliminärt planeras för huvudförhandling en viss dag.

Syftet med försöket, som ingår i regeringsuppdraget Snabbare lagföring, är bland annat att minska andelen förhandlingar som måste ställas in på grund av att delgivningen misslyckats.

Skärpta straff för brott mot förtroendevalda

I en departementspromemoria som nu skickats på remiss föreslår regeringen en ny straffskärpningsgrund för brott som begås mot förtroendevalda i stat, kommun eller landsting. Förslaget innebär att vid bedömningen av en gärnings straffvärde ska det särskilt beaktas om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting. Om brottet har begåtts på grund av förtroendeuppdraget ska det ses som en försvårande omständighet. Motsvarande ska gälla om ett brott har begåtts mot en närstående till en förtroendevald.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Brott mot förtroendevalda, Ds 2018:29 

Polisen utbildar om sexualbrott 

En ny utbildning om sexu­albrott ska, enligt målen för satsningen, ge ökad kunskap, närmare myndighetssamverkan med andra aktörer och bättre bemötande av brottsoffer. Utbildningen erbjuds samtliga inom polisen som utreder sexualbrott. Den nya utbildningen startar med en pilotomgång i Göteborg under hösten 2018 och omfattar två delar: kunskapshöjning och erfarenhetsutbyte.

Annons
Annons