search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende Beslut 2018

4. Misskött uppdrag som offentligt biträde i asylärende. Varning.

Bakgrund
Advokat A har varit offentligt biträde för X i asylärende.

Anmälan X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 4 december 2017, riktat anmärkningar mot A i följande avseenden;

  • Avsaknad av kontakt med honom innan asylutredningen.
  • Avsaknad av kännedom om hans asylskäl.
  • Avsaknad av genomgång av protokoll med honom innan inlaga skickades in till Migrationsverket.
  • Angivande av felaktiga uppgifter i inlaga till Migrationsverket.
  • Inte behjälplig i kontakterna med Migrationsverket och bristfällig kunskap om Migrationsverkets arbete.

X har utvecklat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

När hans asylutredning hölls den 11 april 2017 på Migrationsverket var han minderårig och hade en god man. Innan asylutredningen, hade varken han eller hans gode man någon kontakt med A. Han mottog inte heller något brev om att A hade förordnats som offentligt biträde för honom och han hade därför ingen möjlighet att träffa honom innan utredningen. För honom var det viktigt att få träffa biträdet innan utredningen eftersom han har asylskäl som plågat honom de senaste åren och han var äntligen redo att berätta.

Han träffade biträdet för första gången på asylprövningsenheten i Z-stad. I pausen berättade han för både handläggaren och biträdet att det var svårigheter med tolken. Ingen tog dock detta på allvar och intervjun fortsatte. Han upplevde att biträdet inte hade kunskap om sina befogenheter och sade därför inte till om tolkbristerna under intervjun. Under intervjun erbjöd Migrationsverket honom att genomföra en medicinsk åldersbedömning, vilket han svarade ja till. Biträdet kommenterade inte detta trots att han den 5 juni skulle fylla 18 år.

Eftersom han inte hade hört något från varken Migrationsverket, gode mannen eller A kontaktade han Rättsmedicinalverket den 3 maj 2017. Han fick då information om att Migrationsverket hade skickat en beställning och att det tog fyra till sex veckor tills de skulle skicka ett svar. Han skickade detta till Migrationsverket via mejl, men fick inget svar. Han vidarebefordrade då mejlet till A med fråga om A kunde höra med Migrationsverket hur de tänkte utifrån att han skulle fylla 18 år inom en månad. A svarade att det inte var mycket mer de kunde göra än att vänta och uppgav vidare ”Om du nu fyller 18 år i dagarna så har det ingen större betydelse då ålderstesten inte kan exakt ange ålder”. Han ifrågasätter starkt att A inte ifrågasatte åldersbedömningen under utredningen. A tog inte tillvara hans intressen.

Efter några dagar kontaktade Migrationsverket honom och ville att han skulle fylla i några papper för att de hade missat att ställa några frågor angående den medicinska åldersbedömningen. Dagen före sin 18-årsdag informerade han A om att Migrationsverket hade tagit tillbaka den medicinska åldersbedömningen eftersom han nu skulle fylla 18 år. Migrationsverket hade dragit ut på tiden och han frågade A vad de kunde göra åt det. A svarade att de inte kunde göra mycket för tillfället.

Den 5 juni, när han hade fyllt 18 år, skickade han mejl till A och informerade om att han hade varit på Migrationsverket och hämtat ut protokollet, vilket innehöll många felaktigheter. Tolken hade tolkat fel flera gånger. När han kontaktade språkservice fick han information om att tolken talar syrisk/algerisk dialekt. Det verkade som att tolken inte hade förstått hans dialekt. A svarade den 8 juni att de skulle titta på det när han fått utredningen.

Den 21 juni skickade han ett mejl till A med frågan om han hade fått protokollet från Migrationsverket. Dagen därpå svarade A att han hade mottagit protokollet och gett in en inlaga, vilken han bifogade. Han svarade att han var mycket besviken och illa berörd över att A inte hade gått igenom protokollet med honom och skickat in en inlaga utan att han hade fått lämna synpunkter.

I inlagan hade A skrivit felaktiga uppgifter om att han var homosexuell trots att han är bisexuell. A informerade honom om att det inte var för sent att ge in kompletterande yttrande med korrigering av felaktigheterna i protokollet. Det kan inte anses rättssäkert att han som klient ska behöva kontakta biträdet för att kontrollera om protokollet skickats till biträdet och trots att han hade informerat biträdet om att det fanns flera felaktigheter i protokollet valde A att ge in en inlaga utan att han fått korrigera felaktigheterna i protokollet. Om han inte hade upptäckt detta hade det fått förödande konsekvenser för hans liv.

Han fick på egen hand, med hjälp av en vän, gå igenom protokollet och skickade in ett korrigerat yttrande till Migrationsverket. Han begärde även byte av offentligt biträde, vilket dock avslogs.

A hade bristfällig kunskap om Migrationsverkets arbete. Den 2 augusti frågade han A varför hans ärende låg hos förvaltningsprocessenheten. A svarade att han bara hade koll på asyl­ärendet. Han förklarade för A att han hade fått fem års utvisning i hovrätten och att Migrationsverket därför skickat ärendet till förvaltningsprocessenheten. Han frågade om det var på grund av att de ville bevilja uppehållstillstånd, men att det gick emot domstolens dom. A svarade att han inte hade tagit del av något överklagande, utvisningsbeslut från hovrätten eller någon information om att ärendet hade skickats till förvaltningsrätten, varför han inte kunde yttra sig i saken. A väntade fortfarande på beslut från Migrationsverket gällande den utredning som han företrädde honom i. Han svarade att hans ärende hade flyttats från asylprövningsenheten till Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet, vilket A inte förstod och han fick ta reda på information själv.

Han gjorde en ansökan om AT-UND och bad A att ta kontakt med Migrationsverket för att höra vad han kunde göra mer för att klarlägga sin identitet. A svarade att han redan hade besvarat hans fråga om identitet, men återkom inte när han bad A om att vidarebefordra detta svar till honom.

Sammanfattningsvis saknar han förtroende för A och har upptäckt att han inte tagit en enda kontakt med Migrationsverket. A har inte visat något intresse för hans ärende eller för honom som klient. Den inlaga om en och en halv sida som A gav in till Migrationsverket innehöll felaktigheter och ingen landinformation. Han fick inte vara delaktig. Om han själv, i samband med sin 18-årsdag, inte tagit ut protokollet och kontaktat A hade bristerna inte upptäckts, vilket hade fått förödande konsekvenser och han hade haft en ofullständig utredning som Migrationsverket trott att biträdet gått igenom med honom.

Advokatens yttrande
A har i yttrande, som kom in till Advokatsamfundet den 6 december 2017, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Han blev den 4 maj 2016 och den 15 september 2016 förordnad som offentligt biträde för X. Eftersom X hade uppgett att han var underårig ansökte Migrationsverket den 2 maj 2016 om en god man för sökanden.

Den 11 maj bekräftade han till Migrationsverket att X ansökte om asyl i Sverige. Den 6 april 2017 mottog han en kallelse till utredning, varpå han den 10 april 2017 hade ett längre samtal med den gode mannen, varpå information lämnades angående kommande intervju. Någon begäran om ett möte med X begärdes inte i samband med nämnda samtal eller i övrigt någon annan gång.

Det är inte en nödvändighet att klienten träffar sin advokat innan asylutredningen. Det är upp till klienten att höra av sig och boka en tid, men varken den gode mannen eller klienten begärde något möte. Det stämmer således inte att det inte förevarit några kontakter innan asylutredningen. Det stämmer dock att det inte förevarit något möte innan utredningen, men X har inte begärt något möte och därför bokades ingen tid för detta ändamål.

X:s asylskäl framgick under utredningen, detta särskilt efter att han begärt en paus i utredningen för att berätta för X hur viktigt det var att påtala dessa eftersom X inte var villig att under utredningen direkt säga anledningen till sina asylskäl. Det var således på hans initiativ som skälen kom att utvecklas under utredningen.

Förståelse av tolken diskuterades aldrig. Både i början, under och i slutet av intervjun frågade utredaren om X förstod tolken och X svarade att han förstod tolken bra. Även tolken uppgav att de förstod varandra bra.

När frågor kring åldersbedömningen kom upp förklarade han att detta var frågor mellan X och den gode mannen.

Någon gång i juni kontaktade X honom och berättade att han hade mottagit protokollet från utredningen. I detta läge hade han själv ännu inte mottagit utredningen. Som han minns det bad han X komma in med de synpunkter han hade på protokollet, så att han kunde beakta dessa i yttrandet. Några synpunkter inkom aldrig, varför han upprättade ett yttrande. Det ska även påpekas att ombudet har 14 dagar på sig att komma in med ett yttrande på utredningen, varför det är tidsbrist vid detta förfarande. Efter att X tagit del av yttrandet ringde X honom igen. Det stämmer inte att han inte angett land­information i yttrandet.

Han ingav sedan ett kompletterande yttrande med anmälarens synpunkter på protokollet från utredningen, inklusive anmälarens sexuella läggning. Det stämmer att han i utredningen angett att anmälaren är homosexuell eftersom han uppfattade att det var detta X menade när han berättade om sin sexuella läggning för utredaren.

Kontakterna med Migrationsverket har varit i linje med hans förordnande. Han har inte tagit del av handlingar från förvaltningsrätten, hovrätten eller andra instanser, varför det varit helt naturligt att han inte kunnat besvara frågor kring detta. X har inte heller informerat honom om att han har ärende pågående i dessa instanser.

Han väntar fortfarande på beslutet från Migrationsverkets asylutredning. Han har stor erfarenhet av asyl- och uppehållsfrågor.

Genmäle från anmälaren
X har inkommit med genmäle, varvid han tillagt följande.

A har i sitt yttrande uppgett att han inte begärt ett möte  med honom innan asylut­redning. Han fick inte reda på att han hade fått ett biträde ­innan asylutredningen och hade därför inte möjlighet att begära ett möte. Det är anmärkningsvärt att A varit förordnad sedan 4 maj 2016, men varken hört av sig eller tagit kontakt med gode mannen eller honom förrän ­dagen före asylutredningen, den 10 april 2017. Både han själv och hans gode man godkände att han skulle genomföra den ­medicinska åldersbedömningen. A var dock inte behjälplig när han ifrågasatte hanteringen av den medicinska åldersbedömningen.

Av mejlkorrespondens framgår att han poängterade bristerna i protokollet och att A svarade att de skulle gå igenom det när han mottagit protokollet. A skickade dock in ett yttrande utan att gå igenom protokollet med honom, vilket också framgår av mejlkorrespondensen. A visade ett tydligt ointresse för att föra hans talan.

Genmäle från advokaten
A har inkommit med genmäle, varvid han tillagt följande.

Den medicinska åldersbedömningen är en fråga mellan Migrationsverket, klienten och klientens gode man, vilket han tydliggjorde då frågan kom upp vid utredningen. I övrigt när det gäller denna fråga och hela ärendet besvarade han X:s frågor på ett korrekt sätt. X begärde att han skulle utföra tjänster som ingår i den gode mannens uppgifter, det vill säga kontakter med myndigheter och andra praktiska saker. Ombudet ska bistå klienten i den rättsliga asylprocessen, i övrigt är det den gode mannen som ska bistå klienten.

Det ska även noteras att Migrationsverket ännu inte fattat beslut avseende huruvida X har asylskäl eller inte.

Ytterligare skriftväxling har förekommit i ärendet

Nämndens bedömning och ­beslut
Av utredningen framgår att A, trots att han varit förordnad som offentligt biträde sedan den 4 maj 2016, inte tog kontakt med sin klient förrän långt senare, den 10 april 2017. A har inte heller erbjudit sin klient ett sammanträde före asylutredningen. Härigenom har A åsidosatt sina plikter som advokat.

Disciplinnämnden konstaterar att en advokat, som förordnats som offentligt biträde i ett asylärende, inte bör medverka till att klienten genomgår medicinsk åldersbedömning om inte särskilda skäl föreligger (se Vägledande uttalande angående medicinska åldersbedömningar i asylärenden den 16 december 2016). Av utredningen framgår vidare att A inte ifrågasatte Migrationsverkets erbjudande om en medicinsk åldersbedömning trots att X enligt uppgift skulle fylla 18 år knappt två månader senare. Också härigenom har A åsidosatt sina plikter som advokat.

A borde ha haft en genomgång av protokollet tillsammans med sin klient, den gode mannen samt tolk innan han ingav en inlaga. Av den mejlkorrespondens som finns i ärendet framgår även att klienten önskade korrigera vissa uppgifter i Migrationsverkets protokoll, men att A trots att han fick besked om det skickade in en inlaga utan att först konsultera med klienten. Även härigenom har A åsidosatt sina plikter som advokat.

Sammantaget har A misskött uppdraget i sådan grad att han allvarligt har åsidosatt god advokatsed.

Nämnden tilldelar därför A varning enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder ingen åtgärd.