Rättspolitiken och valet Det här vill partierna

Vilken är den viktigaste rättspolitiska frågan inför årets val?

Socialdemokraterna: Vi går till val på det största trygghetsprogrammet i modern tid. Det innefattar många olika åtgärder, bland annat att klara av både och; att vara hård mot brott men också mot brottens orsaker. Därför satsar vi på fler poliser och höjda straff samtidigt som vi satsar på skolan och 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar.

Miljöpartiet: Att bygga ett samhälle som håller ihop, där människor känner sig trygga och kan ta makten över sitt eget liv. För att uppnå det måste vi se till att kriminalitet inte är närvarande i någon ung människas liv. Vi måste stoppa tillgången till illegala vapen och öka människors förtroende för polisen och rättsväsendet. Några reformer som Miljöpartiet prioriterar är tidiga insatser i mödravården enligt de modeller som forskningen visat effektivt förebygger brott, och fler områdespoliser

Vänsterpartiet: I ett politiskt klimat där debatten till stor del handlar om hårdare straff vill Vänsterpartiet angripa orsakerna till kriminaliteten. Det gör vi genom att satsa på välfärden. Vi vill ge alla barn en uppväxt som ger dem möjligheter i livet, från förskolan, till skolan och det första jobbet. För den som på allvar vill minska våld och kriminalitet är grunden att bygga ett rättvist samhälle. Polis, räddningstjänst, kollektivtrafik, vård och annan offentlig service ska finnas tillgänglig även på landsbygd och i förorter. Posten ska komma, apoteket ha medicin, bankkontoret ha kontanter och polisen ska ha tid att rycka ut.

Moderaterna: Den viktigaste frågan för Moderaterna är att vända utvecklingen så att fler brott kan klaras upp. Lag och ordning ska upprätthållas i hela Sverige. Det är särskilt angeläget i våra utsatta områden.

Liberalerna: Den viktigaste rättspolitiska frågan inför valet är att bygga ut rättsväsendet för att möta de stora utmaningar som finns i dag. Den sjunkande polistätheten och den sjunkande brottsuppklaringen måste vändas. Antalet poliser behöver öka till 25 000 och förstärkningar behöver också göras i övriga delar av rättskedjan.

Centerpartiet: En mer effektiv poliskår tillsammans med satsningar på såväl polisen som resten av rättskedjan är avgörande för ett fungerande rättsväsende. Rättsstaten ska vara likvärdig och närvarande för alla människor och i alla delar av Sverige. Vi vill att polisen ska vara närvarande, tillgänglig och synlig lokalt, att den ska ha ett långsiktigt mandat och att de lokala poliserna i största möjliga mån ska jobba med uppgifter kopplade till det lokala området.

Kristdemokraterna: Den viktigaste rättspolitiska frågan är att Sverige behöver fler poliser. Vi föreslår 10 000 fler poliser, framför allt uniformerad personal. Polisen är i kris och det samtidigt som den organiserade brottsligheten gror. Rekordmånga poliser väljer att lämna yrket i en tid när Sverige, kanske mer än någon gång tidigare, behöver en stark polisnärvaro och stora utredningsresurser. Särskilt allvarlig är situationen i de utsatta områdena och att våldtäktsbrott inte utreds snabbt. Därför föreslår vi 10 000 nya poliser och en kraftfull lönesatsning om 5000 kronor mer per månad för poliser i kärnverksamheten.

Sverigedemokraterna: Den viktigaste rättspolitiska frågan är att stärka brottsofferperspektivet. Delvis genom fler patrullerande poliser så att det finns goda möjligheter att förebygga brottslighet innan den uppstår och ingripa när den uppstår, men även genom skärpta straff och en statlig skadeståndsgaranti så att de som utsätts för brott får den upprättelse de förtjänar.

 

Forskare som Advokaten talat med anser att många partier målar upp en överdrivet svart bild av brottsutvecklingen i Sverige, som inte har stöd varken i forskningen eller i Brå:s statistik, och att viss brottslighet, som ungdomsbrottsligheten, tycks minska snarare än öka. Vad har ni för kommentar till detta?

Socialdemokraterna: Det är en självklarhet att grunda ställningstaganden på fakta och att inte måla en felaktig bild av verkligheten. Precis som forskarna säger minskar viss brottslighet, medan annan ökar. Vi ska varken svartmåla eller sopa problemen under mattan. Inte minst kvinnor beskriver samtidigt hur de är oroliga för att gå ut i sitt eget bostadsområde på kvällarna. Det gäller i synnerhet kvinnor i de så kallade utsatta områdena. Det är oacceptabelt. Därför är det viktigt att satsa på såväl förebyggande arbete i form av bättre skola och minskad arbetslöshet, som fler poliser.

Miljöpartiet: Vi håller med om att bilden ofta målas överdrivet svart. Detta bör betonas. Samtidigt måste vi se till att angripa de problem som finns i grunden – kriminalitet grundar sig ofta i orättvisa grundförhållanden, och även om dessa grundförhållanden i de allra flesta fall inte leder till kriminalitet bör de sociala problemen tas på allvar – för att alla människor ska få bra, likvärdiga grundförutsättningar.

Vänsterpartiet: Vänsterpartiet följer noga forskningen på området. Rättspolitiken handlar i grund och botten om trygghet och säkerhet. Trygghet för allmänheten att kunna leva sitt liv i frihet med de mänskliga rättigheter vi har kommit överens om och att samhället står upp mot brottslighet och finns där för hjälp och stöd när vi behöver det som allra mest. Från att ha legat på en stabil nivå under en tioårsperiod har den upplevda otryggheten ökat under de senaste två åren. Vi tar detta på allvar men är samtidigt noga med att inte överdriva den faktiska brottsutvecklingen. Det är djupt olyckligt om statistik manipuleras för att användas i populistiska syften.

Moderaterna: Politiska ställningstaganden bör bygga på korrekta fakta och gedigna underlag. Vi ska varken svartmåla eller skönmåla verkligheten. Vi ser allvarligt på att utsattheten för brott mot enskild person ökar, att fler unga tjejer utsätts för sexualbrott och att andelen rån och inbrott som klaras upp minskar. Det behövs verkningsfulla åtgärder för att få ett stopp på gängens skjutningar och användningen av handgranater i brottsligt syfte. De särskilt utsatta områdena borde ha blivit färre, inte fler. Den som inte vågar se problemen kommer inte heller att klara av att lösa dem.

Liberalerna: Det gäller att ha en nyanserad bild. Naturligtvis går inte allt åt fel håll, och det är inte heller något som Liberalerna påstår. Däremot är vi djupt oroade över att viss allvarlig brottslighet ökar, såsom det dödliga våldet med knytning till kriminella grupperingar, och att det finns bostadsområden i Sverige där organiserad brottslighet och kriminella gäng är reella maktfaktorer. Likaså måste det uppmärksammas att unga människor alltför ofta dras in i en kriminell livsstil. Det är även bekymmersamt att den generella brottsuppklaringen sjunkit. Det är en central rättspolitisk uppgift att angripa dessa problem och förändra situationen till det bättre.

Centerpartiet: Samhället har ett ansvar att inte bidra till att skapa obefogad rädsla och oro hos människor och detta ansvar ligger bland annat på de politiska partierna. Därför är det viktigt att den statistik som används är korrekt och att den används på ett klokt sätt. Det stämmer att viss typ av brottslighet minskar, samtidigt som andra typer av brottslighet verkar öka, såsom vissa brott mot enskild person, till exempel bedrägerier och sexualbrott. Det är viktigt att de politiska förslagen är nyanserade och svarar på de utmaningar som finns i samhället.

Kristdemokraterna: Vi delar inte alls den bilden. Tittar man i exempelvis NTU ser vi att utsattheten för flera olika kategorier av brott, som sexualbrott, misshandel och personrån ökat kraftigt sedan 2014. Andra kategorier brott minskar visserligen, vilket är positivt, men det ger heller inte hela sanningen. Kriminalitet är inte ett entydigt begrepp. De senaste 20–30 åren har organiserad brottslighet slagit rot i Sverige och tröskeln att använda dödligt våld och att attackera blåljuspersonal minskat. Det är ett allvarligt värderingsskifte. Det syns i antalet skjutningar, bilbränder och i hur Polisen beskriver de särskilt utsatta områdena i sina rapporter, som områden där kriminaliteten går i arv, där folk inte vågar vittna, och har ett avgörande inflytande på lokalsamhället. Det är ett allvarligt problem som inte får viftas bort som bildsättning.

Sverigedemokraterna: Ser man till antalet brottsanmälningar har de ökat, men det som kanske är viktigare är att se till enskilda brott. Vi har exempelvis sexualbrott som skjutit i höjden de senaste åren samtidigt som vi har en kraftig ökning av dödsskjutningar. Som oppositionspolitiker är det vår uppgift att peka ut vad som fungerar dåligt och föreslå lösningar, inte skönmåla problemen.

Vill ni göra några förändringar på följande områden eller införa nedanstående (om svaret är ja, ange vad):

Rättshjälpen

Socialdemokraterna: Nej, vi har för närvarande inga sådana förslag.  

Miljöpartiet: Nej, vi har inget sånt förslag i nuläget.

Vänsterpartiet: Ja. Vi vill se över systemet i förhållande till till exempel försäkringsbolagens villkor så att människor som behöver rättshjälp inte riskerar att bli utan.

Moderaterna: Vi har inga förslag på förändringar.

Liberalerna: Ja. Vi vill stärka den allmänna rättshjälpen när det finns ekonomiskt utrymme. 

Cenerpartiet: Nej.

Kristdemokraterna:  Systemet är bra, men behöver ses över. Det finns en rimlighet i att det kostar att processa och belasta rättsväsendet, exempelvis i långa vårdnadstvister. Vi ser ett problem med att färre jurister blir humanjurister och med att försäkringsbolagen gör egna tolkningar av skäligt arvode jämfört med domstolarna. Exakt vad som ska ingå i rättsskyddet bör alltid vara föremål för diskussion. 

Sverigedemokraterna: Nej.

Ersättningen till offentliga biträden och ombud

Socialdemokraterna: Nej, vi vill för närvarande inte göra några förändringar i det nya systemet. 

Miljöpartiet: Nej, vi har inget sånt förslag i nuläget.

Vänsterpartiet: Nej. 

Moderaterna: Vi vill bland annat införa ett tak så att maximalt 8 timmars ersättning för offentligt biträde kan beviljas i asylärenden i första instans.

Liberalerna: Vi har för närvarande inte några sådana förslag. 

Cenerpartiet: Nej.

Kristdemokraterna: Vi avser inte förändra ersättningen till offentliga biträden och ombud. 

Sverigedemokraterna: Nej.

Straffrabatt för egna brott för den som bidrar till att brott klaras upp

Socialdemokraterna: Vi är beredda att utreda frågan. 

Miljöpartiet: Nej.

Vänsterpartiet: Nej.

Moderaterna: Vi föreslår ett kronvittnessystem. En person ska kunna få viss strafflindring om denne medverkar vid utredning av andra personers brottslighet.

Liberalerna: Ja. Strafflindring för den som lämnar uppgifter om teknisk bevisning som gör att allvarliga brott kan klaras upp är något som bör utredas.

Cenerpartiet: Nej.

Kristdemokraterna: Vårt primära fokus är inte att ge straffrabatt vid fler omständigheter än i dag utan tvärtom att strama upp systemet med straffrabatter, som vi menar är alldeles för frikostiga och bidrar till för låga straff. Att erbjuda straffrabatt för den som bidrar till att brott klaras upp finns det dock en viss poäng med. Det kan exempelvis leda till att fler vittnar. Men det påverkar också rättssäkerheten. En person som står inför ett allvarligt fängelsestraff kan lägga skulden på någon annan för att slippa ta sitt straff, det är inte en eftersträvansvärd ordning.

Sverigedemokraterna: Ja, med utgångspunkten att det ska användas för att komma åt brottslingar högre upp i en brottskedja eller organisation.

Anonyma vittnen i domstolarna

Socialdemokraterna: Nej.

Miljöpartiet: Nej.

Vänsterpartiet: Nej. Däremot vill vi utreda förutsättningarna för ett nytt och förbättrat vittnesskyddsprogram.   

Moderaterna: Vi vill utreda en möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet och med högt ställda rättssäkerhetskrav för att fler ska våga vittna.

Liberalerna: Ja. Våra nordiska grannländer tilllåter detta vid allvarlig hotbild. Vi vill utreda frågan inom en större utredning om vittnesskyddet.

Cenerpartiet: Nej. Centerpartiet anser att det innebär en långtgående inskränkning av viktiga rättsstatliga principer att ha anonyma vittnen i domstolarna. 

Kristdemokraterna:  Vi är för att införa rätten till anonyma vittnen i vissa fall. Det finns i flera av våra grannländer och fungerar väl där. Samtidigt vet vi genom polisens rapporter att tystnadskulturen breder ut sig bredvid en ökad omfattning av övergrepp i rättssak. Att rättegångar ställs in och många skräms från att vittna är en mycket stark varningssignal. Hotbilden vid vissa rättegångar motiverar helt enkelt möjligheten till anonyma vittnen.

Sverigedemokraterna: Ja. Vi vill utreda om anonyma vittnen ska kunna användas i vissa fall, särskilt vid organiserad brottslighet där utsattheten för vittnen är störst.

Systemet med nämndemän

Socialdemokraterna: Nej, tanken att allmänheten ska ha insyn i domstolarnas verksamhet är grundläggande. Däremot kan systemet självklart utvecklas och förbättras. 

Miljöpartiet: Miljöpartiet vill behålla systemet med nämndemän men vi vill ha förändringar. Utbildningen av nämndemän har förbättrats under mandatperioden, rekryteringen av nämndemän behöver förändras och bli bredare. Nämndemän ska inte bara väljas in via de politiska partierna, utan en del av dem ska kunna väljas in direkt av fullmäktige. Nämndemännen bör väljas vid ett annat tillfälle än just efter valet då partierna har många uppdrag att tillsätta. Domstolarna ska återkoppla till kommunen eller landstinget om hur enskilda nämndemän sköter sitt uppdrag.

Vänsterpartiet: Ja. Vi vill införa en försöksverksamhet där nämndemän väljs in från en fri kvot. Kvoten bör omfatta högst 20 procent av antalet nämndemän. 

Moderaterna: Vi har länge haft nämndemän och det finns goda skäl för lekmannainflytande i domstolarna. Men vi är öppna för att överväga frågor om systemets utformning.

Liberalerna: Ja. Nämndemän ska endast finnas i första instans. Vi vill pröva hur nämndemän utses för att minska det partipolitiska inflytandet.  

Cenerpartiet: Ja. För människors förtroende för domstolarna tror vi att det är viktigt att vi ser över nämndemannasystemet. Nämndemännen har en viktig roll i rättsprocessen, men allt färre medborgare är medlemmar i ett politiskt parti och urvalsgruppen blir stadigt smalare. En studie visar också att nämndemännens politiska bakgrund riskerar att påverka målets utgång. Vi vill i ett första steg bredda rekryteringen och sträva efter att nämndemän ska sökas även utanför de politiska partierna. Vi vill även verka för ökad utbildning av nämndemän och domare i sexualbrott mot vuxna och barn, samt brott som rör hedersrelaterat våld och förtryck

Kristdemokraterna: Vi är för det nuvarande systemet, men anser att partierna har ett stort ansvar att bredda kompentensen bland sina nämndemän och rekrytera utanför kretsen av aktiva politiker. Ett av skälen till detta är att de alternativ som diskuterats inte är tillfredsställande. Att införa en allmän nämndemannaplikt med lottning bland befolkningen är ett sådant förslag. Men nämndemannauppdraget är för allvarligt för att det ska riskera hamna hos personer som helt saknar intresse av att vara där, och att tvinga någon att tjänstgöra är tvivelaktigt. Det bör göras tydligare att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag, att grundutbildningen bör förbättras och ersättningen höjas.

Sverigedemokraterna: Nej.

Domstolarnas självständighet

Socialdemokraterna: Ja. Vår bedömning är att domstolarnas och domarnas oberoende fungerar bra. Vi är dock beredda att överväga om oberoendet bör stärkas ytterligare.  

Miljöpartiet: Vi har inga sådana förslag för tillfället.

Vänsterpartiet: Nej. Domstolarnas självständighet ska vara hög och det ska inte finnas utrymme för till exempel politiker att påverka domstolarna.

Moderaterna: Vi har föreslagit en ny grundlagsutredning med uttryckligt syfte att stärka domstolarnas självständighet, individens rätt och Lagrådets roll.

Liberalerna: Ja. Vi vill bland annat grundlagsreglera domares pensionsålder och antalet domare i HD och HFD och införa en styrelse med domarmajoritet i Domstolsverket.  

Cenerpartiet:Nej. Självständiga domstolar som dömer, utan påverkan från till exempel riksdag och regering, är en självklarhet. Centerpartiet vill värna detta och kommer att fortsätta verka för att rättssamhället ska skydda oss som individer. Domstolarnas självständighet är grundläggande i detta.

Kristdemokraterna: Vi vill införa en oberoende författningsdomstol för att stärka rättsväsendets, rättssäkerhetens och grundlagens ställning i Sverige, med förhoppningen att det också stärker domstolarnas oberoende från statsmakten. 

Sverigedemokraterna: Nej.

Förbud mot vissa former av religiös klädsel

Socialdemokraterna: Nej.

Miljöpartiet: Nej, vi tycker inte att politikerna ska bestämma hur människor ska få klä sig. Vill man komma åt ojämlikhet eller religiös extremism finns det bättre verktyg. 

Vänsterpartiet: Nej. Vi värnar religionsfriheten där alla har rätt att uttrycka sin religiösa tro oavsett om det sker i hijab, med kors runt halsen eller i kippa. 

Moderaterna: Vi har inga sådana förslag. I till exempel skolan är dock plagg som försvårar kontakten mellan elev och lärare inte lämpliga och kan redan i dag förbjudas.

Liberalerna: Nej.

Cenerpartiet: Nej. Vilka kläder människor väljer att bära ska vara upp till en själv. Vi ser tendenser bland partier att vilja reglera kvinnors och flickors rätt att bära slöja, något vi tror är fel väg att gå, även om det görs med argumentet att det är ett sätt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Slöjan är inte problemet i sig, utan förtrycket som eventuellt ligger bakom. 

Kristdemokraterna: Nej, vi är emot ett förbud av religiös klädsel. Däremot måste arbetsgivare kunna ställa krav på anställdas klädsel exempelvis vad gäller att visa ansiktet. Vidare är det viktigt att alla behandlas lika och ingen diskrimineras eller att någon vägrar behandla person på grund av kön, sexuell läggning, etnisk härkomst med mera. 

Sverigedemokraterna: Ja. Vi vill se ett förbud mot slöja i svensk förskola. Svensk förskola ska erbjuda barn ett fredat rum. Fredat från förtryck och islamism.

Tiggerilagstiftning

Socialdemokraterna: Nej, men möjligheten att tigga ska minska. Samma regler ska gälla i alla kommuner. Möjligheten att tjäna pengar på andras tiggeri har förbjudits.   

Miljöpartiet: Nej, vi tycker inte att man ska kriminalisera fattigdom. Att utnyttja andra för tiggeri är redan förbjudet och de som tigger gör det i allmänhet för att de upplever att de inte har några alternativ. Sociala problem slutar inte finnas för att vi inte ser dem. Erfarenheterna från andra länder visar att utsattheten för de som tigger ökar vid en kriminalisering.

Vänsterpartiet: Nej. Vi tror inte att ett tiggeriförbud löser problemen. Vi vill bekämpa fattigdomen, inte fattiga människor.

Moderaterna: Vi vill införa ett nationellt tiggeriförbud. Tiggeri är inte ett hållbart sätt att försörja sig. Det låser in människor i fattigdom och utsatthet.

Liberalerna: Nej.

Cenerpartiet: Nej. Centerpartiet ser inte förbud mot tiggeri som en lösning. Insatser behövs som motverkar fattigdomen som är orsaken till tiggeriet. 

Kristdemokraterna: Vi vill ändra i den kommunala ordningsstadgan så att kommunerna själv ska kunna besluta i frågan om tiggeriförbud. Eftersom förutsättningar och problem ser olika ut i olika kommuner ser vi inget behov av ett generellt, nationellt förbud. 

Sverigedemokraterna: Ja. Vi vill införa ett nationellt tiggeriförbud.

Skyddet för den personliga integriteten

Socialdemokraterna: Ja. I tider av snabb teknikutveckling och nya vanor, inte minst sociala medier, finns skäl att se över behovet att stärka den personliga integriteten.  

Miljöpartiet: Ja. Vi har under mandatperioden omvandlat Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten, och gett dem en mer stödjande och rådgivande roll och uppdrag att arbeta mer proaktivt, samtidigt som vi implementerat den kraftfullaste integritetsskyddslagstiftningen i svensk rätt någonsin genom GDPR. Under nästa mandatperiod kommer mycket att handla om att bevaka de förändringar vi gjort samt om intresseavvägningar mellan exempelvis repressivare regler för att komma åt organiserad brottslighet och terrorism och skyddet för den personliga integriteten.

Vänsterpartiet: Ja. Vi värnar rättssäkerheten och oroas av utvecklingen med utökad kameraövervakning, övervakning av flygpassagerare etc. 

Moderaterna: Vi står bakom det stärkta grundlagsskyddet för den personliga integriteten. Det behöver dock även vägas mot andra intressen, som till exempel brottsbekämpning.

Liberalerna: Ja. Kommittéförordningen ska ändras så att det görs en obligatorisk konsekvensanalys gällande effekterna på integriteten då ny lagstiftning tas fram. 

Cenerpartiet: Ja. Människors personliga integritet är viktig och måste skyddas, men människor som begår grova brott kan inte skyddas i integritetens namn. Därför måste lagstiftning som riskerar att påverka integriteten vara transparent med pålitliga instanser för kontroll, tydliga regler för användning och spärrar mot missbruk och ändamålsglidning.

Kristdemokraterna: Skyddet för den personliga integriteten är viktigt och det är av stor vikt att offentliga tvångsmedel som kameraövervakning, buggning och signalspaning inte sker utan kontroll och uppföljning. Men än mer viktigt än vad vi kanske anade för 10–20 år sedan är att den personliga integriteten ofta kränks av andra, enskilda personer, snarare än (demokratiska) stater och företag. Rykten sprids på sociala medier med enorma konsekvenser för enskilda, det är möjligt att samla oerhört mycket information om människor och utnyttja denna för dunkla syften.

Sverigedemokraterna:  Ja. Vi vill bland annat att ofredande och olaga integritetstrång även ska omfatta grundlagsskyddade medier. Vi vill även utreda hur rätten att bli glömd kan utökas.

”Straffrabatt” för unga som begår brott (ta bort eller behålla)

Socialdemokraterna: Vi vill ta bort straffrabatten för unga. Det är ett led i att knäcka den organiserade brottsligheten. En utredning tittar just nu på exakt hur det ska gå till. 

Miljöpartiet: Regeringen har tillsatt en utredning för att se över ett eventuellt borttagande av straffrabatten för unga vuxna som återfaller i grov brottslighet. Det finns för- och nackdelar med straffrabatten. Å ena sidan är hjärnans konsekvenstänkande inte färdigutvecklat förrän efter 20-årsåldern och det kan finnas skäl att fortsatt ta hänsyn till detta vad gäller brottspåföljder på samma sätt som för åldersgränsen på till exempel Systembolaget. Det är också rimligt med en stegvis upptrappning så att skillnaden mellan den som just fyllt år och den som snart gör det inte blir dramatiskt. Å andra sidan har det visat sig att mycket av de senaste årens allvarliga skjutningar utförts av väldigt unga personer vilka efter att ha avtjänat korta straff relativt snabbt kommit tillbaka till gatan och satt skräck i sina lokalsamhällen. Miljöpartiet avvaktar utredningens förslag i frågan.

Vänsterpartiet: Behålla. Forskning visar att det är svårare att bryta med en kriminell identitet om den etableras i ung ålder. Därför bör unga inte sitta länge i fängelse.

Moderaterna: Vi vill avskaffa straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år. När man är myndig ska man betraktas som vuxen även i det straffrättsliga systemet.

Liberalerna: Den bör förändras för personer som uppnått myndighetsåldern 18 år. Den som är myndig och återfaller i ny brottslighet ska inte ha straffrabatt. 

Cenerpartiet: Ta bort. Centerpartiet vill se över straffrabatten för unga återfallsförbrytare och de unga som har begått grova brott.

Kristdemokraterna: Vi anser att huvudregeln ska vara att man som myndig får ta fullt ansvar för sina handlingar och inte som i dag, att detta gäller först vid 21 års ålder. 

Sverigedemokraterna: Är gärningsmannen myndig ser vi ingen anledning att dela ut straffrabatter. För den som är under 18 år är det rimligt med en straffnedsättning, men den bör inte vara lika stor som i dag.