search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Framtiden både hot och möjlighet för kulturskaparna

Även musikskaparna måste anpassa sig till det nya upphovsrättsliga landskapet. Men upphovsrättsorganisationen Stim har gott hopp om framtiden för musikbranschen.

2017 blev ett rekordår för musikskaparnas upphovsrättsorganisation Stim. För första gången uppnåddes över 2 miljarder kronor i samlade royaltyintäkter, en ökning med 7 procent jämfört med året innan. Och snabbast växer intäkterna från musik överförd via nätet. Nätmusiken står nu för en tredjedel av Stims licensintäkter. Enligt Stims vd Karsten Dyhr­berg Nielsen står upphovsrätten för Stims 86 000 anslutna musikskapare i dag starkare än på länge, inte minst tack vara de nya nätbaserade tjänster som vuxit fram.

– Vi har haft en positiv utveckling av såväl regelverket som politikens och allmänhetens förståelse för värdet av en stark upphovsrätt. Vi ser också att marknaden har anpassat sig under denna period, och affärsmodeller har byggts på en laglig grund. Det gör att förtroendet ökar för att marknaden fungerar även med en stark upphovsrätt, säger Karsten Dyhrberg Nielsen.

För bara tio år sedan uttryckte ledande politiker att man inte kunde ”kriminalisera en hel generation av musiklyssnare”, och antydde att upphovsrätten spelat ut sin roll. Karsten Dyhrberg Nielsen påpekar att allmän kriminalisering av ungdomar knappast har varit Stims mål under processen. I stället, påpekar han, handlar det om att de organisationer som företräder upphovspersonerna ska ges möjlighet att förhandla fram bra licenser på de lagliga tjänster som växer fram, precis som man gjort med musiktjänsten Spotify.

– En av utmaningarna för upphovsrätten är att hitta löpande förändringar, så att man hänger med i den verklighet som finns där ute. Det bästa exemplet är väl om vi just går femton år tillbaka och ser hur saker förändrades så snabbt att varken upphovsrätten eller den offentliga opinionen kunde följa med. Människor sa att upphovsrätten var ett problem för samhället. Sedan hann vi ikapp och fick en bättre situation, påpekar Dyhr­berg Nielsen.

Därmed inte sagt att alla frågor är lösta. Stim skulle exempelvis gärna se att ersättningsnivån från Spotify var högre.

– Vi har bra avtal med Spotify i dag. Vi har fått till en bra ersättningsnivå, men tycker att den skulle vara högre och dessutom att de vi representerar skulle ha en större del av kakan, säger Karsten Dyhr­berg Nielsen, som berättar att upphovsmännen i dag får ungefär en fjärdedel av ersättningen till skivproducenterna.

Han tillägger att Spotifys möjligheter att betala licenspengar också måste ses i ljuset av att tjänsten fortfarande konkurrerar med olagligt uppladdad musik på en rad sajter och plattformar.

Det nya musiklandskapet har också påverkat villkoren och inkomstvägarna för musiker och musikskapare.

– Man kan säga att affärsmodellerna förändras också för dem som skriver musik. Förr hade musiker till exempel en turné för att sälja skivor. I dag gör man i stället skivor för att sälja sin turné, fastslår Dyhrberg Nielsen.

Stim kan också se att spellistor och hitlistor blivit allt viktigare, när radiolyssnandet minskat. Detta i sin tur gör det också svårare för ”smala” musikskapare att nå ut.

– Vi ser att det är en koncentration av det vi betalar ut till dem som tjänar mest. Det försöker vi se över. Dels genom att diskutera olika fördelningsmodeller för ersättningen, dels genom att i alla andra aktiviteter vi har arbeta för den kulturella mångfalden, förklarar Karsten Dyhrberg Nielsen.

Både hot och möjlighet

Förutom att tillvarata medlemmarnas intressen och säkra mångfalden arbetar Stim just nu också intensivt med den nya EU-lagstiftning som förbereds på upphovsrättsområdet, den så kallade copyrightreformen (se artikel på nästa sida). Reformen syftar till att fånga upp vissa frågor där det tidigare infosocdirektivet fungerat mindre bra. Till dem hör det faktum att stora plattformar som Youtube, Facebook och i någon mån Google tjänar pengar på upphovsrättsskyddat material, men inte behöver betala för detta.

– Vi önskar att den nya lagstiftning som förhandlas fram ska ge en bra grund för att förhandla med de stora tjänsterna, så att man fördelar de värden som uppstår på marknaden, säger Karsten Dyhrberg Nielsen.

Stims förhoppning är att direktivet ska tydliggöra att plattformarna har ett ansvar för det material som användare laddar upp, eftersom de faktiskt tjänar pengar på det.

– Vi vill, och tycker det är rimligt, att upphovspersonerna ska få vara med och få sin del av det värdet. Det är inte tydligt i dag. Vi ser i förhandlingarna att det råder en rättslig osäkerhet om ansvaret. Det innebär att vi inte kan få den prissättning som vi menar är den rimliga, hävdar Dyhrberg Nielsen.

Karsten Dyhrberg Nielsen hoppas förstås på ett positivt utfall i arbetet med copyrightreformen, även om det är svårt att i det politiska spelet veta hur förslaget ser ut just nu. I övrigt konstaterar han, att branschen självklart kommer att möta förändringar även i framtiden.

– Utvecklingen med ökad globalisering och digitalisering ger fantastiska möjligheter för de svenska upphovspersonerna att komma ut på nya marknader och hitta nya sätt att skapa musik. Eftersom Sverige är ett mycket digitaliserat land har musikskaparna goda förutsättningar att kunna ta del av denna nya marknad. Exakt hur det kommer att kunna göras, det får musikskaparna utveckla själva. Utmaningen är att de också konkurrerar med hela världen, och ständigt ska anpassa sig till en ny värld. Framtiden är ett hot mot upphovsrätten, men också en möjlighet, sammanfattar Karsten Dyhrberg Nielsen.

Stim

Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, är en upphovsrättsorganisation för musikskapare och musikförlag. Stim är en ekonomisk förening och representerar fler än 86 000 låtskrivare, kompositörer, textförfattare och förläggare världen över.

Stims intäkter 2017

  Totala intäkter per område (tkr)Andel
Radio och tv 370 471 18,5 %
Levande musik 115 382 6 %
Bakgrundsmusik 204 325 10,2 %
Online och nya medier 429 218 21,4 %
Privatkopieringsersättning 3 809 0,2 %
Övriga intäkter 13 319 0,7 % 
Utland 710 375 35 %
Utland, fördelas av Stim* 61 816 3 %
Mekanisering 98 173 5 %
Summa 2 006 889 100% 

*Avser intäkter där Stim fördelar ersättning på uppdrag av andra sällskap.

Ulrika Öster