search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Gästkrönika

Tullverket – vad har hänt sedan 1636?

Therese Mattsson är generaltulldirektör för Tullverket sedan 2011. Hon skriver om en av landets äldsta myndigheter som ständigt utvecklas, både nationellt och internationellt, och återkommande uppmärksammas i medierna. Senast i samband med vinterns och vårens diskussioner om de så kallade Kinapaketen.

Vad vet du om tullverket?

Jag skulle vilja påstå att myndigheten är något av en ”doldis”. Detta trots att vi är en av landets äldsta myndigheter, med anor från 1636, och i grund och botten har samma uppdrag som vi hade när vi bildades. Att förenkla det legala och förhindra det illegala.

Därmed inte sagt att myndigheten är okänd. Folk i allmänhet har nog en ganska klar bild av den uniformerade ”tullaren” som på bron, flygplatsen eller i färjeläget letar efter smuggelgods i den täta trafiken.

Förmodligen känner de också till vilket gott arbete som våra medarbetare på gränsen gör. Som att de under 2017 gjorde över 6 000 beslag av narkotika eller dopningsmedel, och att den uppskattade samhällsnyttan för dessa illegala varor översteg tre miljarder kronor.

Däremot tror jag att det många gånger stannar där, att kunskapen om vad myndigheten gör i övrigt är diffus eller avgränsad. Tullverket har med sina cirka 2 000 medarbetare runt om i landet ett brett spektrum av uppdrag som ytterst avser att tjäna samhället. Att vi i fjol hanterade över sju miljoner deklarationer och tog in nästan sju miljarder kronor i tullar, skatter och andra avgifter är därför en lika relevant bild av vår verksamhet som hur mycket narkotika vi stoppar.

Vi verkar i ett varuflöde som kan vara föremål för komplexa regelverk. EU är en tullunion vilket innebär att det inte ska spela någon roll ur ett tullhänseende om en vara importeras till Sverige, Slovakien eller Spanien, däremot kan uppbörden skilja sig länderna emellan då skattelagstiftningarna är nationella. I den meningen har Tullverket två ”hussar” – tullunionen EU och den svenska staten – och en utmaning för oss ligger i att säkerställa så att det inte uppstår krockar, bland annat genom att aktivt delta i förberedande lagstiftningsarbete i såväl Stockholm som Bryssel.

Det är dessutom regelverk som präglas av omfattande förändringar. EU har en relativt ny unionstullkodex – en överordnad tullagstiftning, om man så vill – som bland annat innebär att all tullhantering inom några år ska skötas elektroniskt. Digitaliseringen, inklusive uppgiftsutbyte med transportörer, importörer, exportörer och andra myndigheter, är en stor utmaning för samtliga medlemsstater, men kommer att göra handelstransaktionerna med tredje land enklare när den väl är implementerad.

Samtidigt har vi en omvärld att förhålla oss till som är allt annat än statisk. Inte minst kommer den pågående brexit­förhandlingens utfall att få inverkan på vår framtida relation till Storbritannien. Vad innebär det att en av Sveriges stora handelspartners är på väg att lämna tull­unionen? Hur kommer det att påverka svenska företag och privatpersoner? 

Tullverket är överlag en myndighet med stor samverkan, både nationellt och internationellt. Vi ingår i myndighetsövergripande samverkansformer inom exempelvis organiserad brottslighet och terrorism, men kan också mer handgripligen utgöra ”förlängd arm” åt expertmyndigheter i varuflödet. Det gäller inte minst vårt uppdrag att förhindra varor som kan utgöra ett hot mot hälsa, miljö och säkerhet från att komma in i landet. Produkter som har det gemensamt att de inte uppfyller de kvalitetskrav som vi satt upp i Sverige och EU, oavsett om det är plastleksaker som innehåller cancerframkallande gifter eller mobilladdare som riskerar att börja brinna vid överhettning.

Likaså kan vi agera förlängd arm åt företag som vill bevaka och skydda sina rättigheter i varuflödet in i EU. Varumärkesintrång och piratkopiering är ett växande problem, men genom att teckna avtal med Tullverket har rättighetsinnehavaren möjlighet att begränsa det.

Även handelsmönstren är under förändring. Från att importen under årtionden, ja rent av århundraden, har dominerats av kommersen mellan företag har e-handeln successivt öppnat upp en ny marknad för den enskilde konsumenten. Först nationellt, sedan började vi handla från grannländerna, och i dag är det inga problem att beställa varor från andra sidan jordklotet. Det är en på många sätt fantastisk utveckling, men har också konsekvenser som inte alltid är uppenbara.

En sådan är att det som kan upplevas som ”ett gränslöst shoppande” faktiskt inte är det. Beställer du som privatperson en vara från ett land utanför EU blir du per definition importör och ska därför betala moms samt möjligen (beroende på värde) även tull och andra avgifter. Detta bland annat för att värna konkurrensneutraliteten, att företag säljer sina varor på lika villkor. Om inget annat så lär vinterns och vårens diskussioner om de så kallade Kinapaketen ha fungerat som en ögonöppnare för många svenskar.

Det är som sagt ett brett spektrum av frågor och utmaningar som Tullverket arbetar med. Vissa mer synliga än andra, vilket för oss tillbaka till den inledande bilden – den av myndighetens kontrollerande och brottsbekämpande verksamhet.

Även denna del är bredare än många kanske känner till. Den rymmer inte bara den uniformerade tullaren på gränsen (det vi kallar gränsskyddet) utan omfattar exempelvis även tullrevisorer, tillståndshandläggare, klareringspersonal, tullinformatörer, jurister, brottsutredare, förundersökningsledare, analytiker, spanare och bevis- och spårsäkrare. Och den inkluderar ett eget laboratorium, en nationell underrättelseverksamhet och en sambandsmannafunktion med egen representation vid såväl Europol som i Kina.

De olika grenarna av Tullverkets brottsbekämpning är kommunicerande kärl i den bemärkelsen att ett uppslag från underrättelse kan generera beslag på gränsen som i sin tur skapar jobb för utredarna på tullkriminalen. Förutom att Tullverket under 2017 gjorde över 6 000 beslag av narkotika- och dopningsmedel så bedrev vi 1 707 narkotikabrottsutredningar. Inte minst ökade antalet riktigt stora beslag, där mängden narkotika kunde räknas i 100-tals kilogram per beslag.

Tullverket är satt att kontrollera varuflödet, och oavsett om det är för att säkra uppbörden, avslöja varumärkesintrång eller förhindra narkotikasmuggling så kräver det en alldeles särskild kompetens. En förmåga att avgöra vad som hör till normalbilden och vad som avviker från den.

Vi borde veta, vi har hållit på med det sedan 1636 – att förenkla det legala varuflödet och förhindra det illegala.

Therese Mattsson
Generaltulldirektör för Tullverket

Annons
Annons