search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Rakelkonferensen

Metoo: Alla har ett ansvar för att sätta stopp

Alla måste ta ansvar för att stoppa sexuella trakasserier och diskriminering – men det är inte lätt. Det blev slutsatsen vid Rakels seminarium om hur vi kan förvalta metoo-uppropet.

En stor grupp kvinnor i olika åldrar och positioner hade samlats för att lyssna på professor Maarit Jänterä-Jareborg och advokat Annika Elmér och sedan diskutera ett antal avidentifierade fall där kvinnor på olika sätt missgynnas eller trakasseras. Maarit Jänterä-Jareborg inledde med att lyfta fram FN:s kvinnokonvention, antagen redan 1979 och ratificerad av fler länder än någon annan konvention, med undantag för barnkonventionen.

– Kvinnokonventionens budskap är så aktuellt. Men varför används den inte i debatten, frågade Maarit Jänterä-Jareborg, som allt mer kommit att inrikta sin forskning i internationell privat- och processrätt på just kvinnors mänskliga rättigheter.

Advokat Annika Elmér arbetar med arbetsrätt, och har under tiden sedan metoo-uppropet genomfört en rad utredningar om misstänkta sexuella trakasserier på uppdrag av olika arbetsgivare. Elmér redogjorde för rättsläget och berättade om sina erfarenheter från dessa utredningar.

Rena sexuella trakasserier förekommer, enligt Annika Elmérs erfarenhet, ofta i ­samband med alkoholintag, på personalfester och liknande. Elmér underströk här att arbetsgivaren har ett stort ansvar för vilken alkoholkultur som tillåts på arbetsplatsen. Men hon pekade också på att, förutom förövaren, så har såväl den som utsätts som arbetsgivaren ett ansvar för att få stopp på diskriminering och sexuella trakasserier.

– Om vi ska prata om skuld så bär vi alla den, hävdade Annika Elmér, som ville slå ett slag för att säga ifrån och stå upp för både sig själv och sina kollegor. Elmér uttryckte även en förhoppning om att metoo-uppropet skulle ingjuta mod i alla att våga se och våga förändra.

Publiken fick sedan säga sitt i en diskussion om några olika autentiska, men avidentifierade fall av trakasserier och diskriminering. Diskussionen tydliggjorde att det, trots en stor enighet om att vissa beteenden inte är acceptabla, också finns en rad problem och strukturer som gör det svårt att säga ifrån när någon går över gränsen.

Ulrika Öster
Annons
Annons