search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Lokalavdelningarna och fullmäktige: Sammanhållningen och etiken viktigaste frågorna

Mycket har gått framåt, men ännu återstår en hel del utmaningar. Det anser ordförandena i de två största lokalavdelningarna och två fullmäktigeledamöter som ger sin bild av läget i Advokatsamfundet.

Vad Advokatsamfundet ska göra fastslås i samfundets stadgar, närmare bestämt i fyra ändamål (se särskild artikel). Advokat Bo Ahlenius, ledamot av Advokatsamfundets fullmäktige, tycker att alla fyra ändamålen är viktiga. Men allra mest centralt just nu är nog ändå det sista ändamålet.

– Sammanhållningen är högst på min agenda. Jag är lite rädd för att de största affärsbyråerna drar i väg åt ett håll och att det blir ett slags spricka. Att kunna implementera samhörigheten och få alla att tycka att vi advokater är ett gäng är det viktigaste, säger Bo Ahlenius.

Advokat Anna Steén, suppleant i fullmäktige, resonerar i liknande banor.

– De senaste årens diskussioner och en del åsikter som framförts har kanske i vissa delar snarare varit splittrande än enande, menar Anna Steén, som ser att den gemensamma yrkesetiken bidrar till advokatens goda varumärke och också enar advokatkåren.

Även arrangemang som Advokatdagarna och avdelningarnas arbete kan bidra till att ena kåren, enligt Anna Steén.

Advokat Jörgen Larsson, ordförande i Västra avdelningen, trycker också på det tredje ändamålet, att verka för advokaternas yrkesintressen. Då syftar han särskilt på affärsadvokaternas intressen.

– Många inom affärsjuridiken tycker att det har varit väldigt mycket fokus på humanjuridiken. Det verkar inte finnas så stort intresse för de frågor som vi tycker är viktiga, säger han.

Även Jörgen Larsson ser upprätthållandet av god advokatsed och advokaternas yrkesskicklighet som helt grundläggande i samfundets verksamhet. Och han är nöjd med utvecklingen på detta område.

– Samfundet har kommit långt med advokatexamenskurserna och kravet på vidareutbildning, fastslår Jörgen Larsson.

Demokrati kräver engagemang

Förra årets turer kring fullmäktigemötet, där två olika ordförandekandidater ställdes mot varandra, har onekligen inneburit en del utmaningar för sammanhållningen. Samtidigt har debatten om olika ordförandekandidater och hur dessa ska väljas inneburit att frågorna om demokrati och hur samfundet styrs kommit upp på agendan.

Advokat Christina Malm, ordförande i Stockholmsavdelningen, hör till dem som ser ordförandestriden som ett kvitto på att samfundet är en demokratisk organisation.

– Demokratin i samfundet är ytterst fullmäktige. Förra årets turer visar att den fungerar. Det märks att det finns ett stort intresse i kåren för demokratifrågorna, säger hon.

För Bo Ahlenius handlar demokrati dock om mer än bara ett val av ordförande eller procedurregler.

– Jag önskar att advokater i gemen var lite mer intresserade, inte bara när det blir dramatiska personfrågor utan också till vardags. För att demokrati ska fungera, är det en förutsättning att människor verkligen engagerar sig, säger han.

Bo Ahlenius, som suttit i såväl samfundets styrelse som dess disciplinnämnd, tycker att engagemanget alltid gett mycket tillbaka.

– För det första har jag alltid känt mig väldigt uppdaterad om vad som händer i advokatvärlden. Det har jag haft nytta av i utvecklingen av den egna verksamheten på byrån. För det andra, rent egoistiskt, ska jag säga att det har kommit att bli mitt bästa nätverk, säger han.

Även Anna Steén, som också hon suttit i både huvudstyrelsen och avdelningsstyrelsen, betonar mötena med andra advokater och de insikter de ger. Hennes engagemang började av en ren tillfällighet, men hon såg snabbt fördelarna i att möta advokater med andra inriktningar än hon själv.

Stockholmsavdelningens ordförande Christina Malm uttrycker liknande tankar.

– Jag lär känna många advokater som har en annan inriktning på verksamheten än vad jag själv har. Det innebär både nya insikter och möjligheter att lära mig nya saker, säger hon.

Positivt med kontakter

Advokatsamfundets sju avdelningar fyller en central funktion i Advokatsamfundets demokratiska struktur. Det är avdelningarna som väljer fullmäktigeledamöter, som i sin tur utser samfundets huvudstyrelse. Men avdelningarna är också viktiga av andra skäl.

– Avdelningen kan verka för sammanhållningen mellan advokater i området, att ge en bra kontaktyta. Det ger möjlighet att helt enkelt ha trevligt och träffa varandra, säger Jörgen Larsson.

Samtliga intervjuade advokater anser att de avdelningar där de är verksamma fungerar bra och är viktiga. Bo Ahlenius i Södra avdelningen upplevde i och för sig ett minskat intresse under en period. Men:

– Numera tycker jag att Södra avdelningen gör ett fantastiskt fint arbete. De kombinerar avdelningsmötet med en utbildningsdag. Många människor ­kommer, och det är kul att se, säger han, och får medhåll av Anna Steén, även hon verksam i Södra avdelningen.

Bo Ahlenius upplever att avdelningarna och de enskilda ledamöterna har alla möjligheter till goda kontakter med huvudstyrelsen och kansliet även om också det säkert kan bli bättre. Anna Steén vill se ökade kontakter centralt och lokalt sinsemellan.

– Jag tror nog att man ska jobba ännu mer på kopplingen mellan samfundet centralt och avdelningarna. Ute i landet känner man kanske ett litet informationsunderskott, säger hon, och funderar på om det kanske kan hållas fler kurser, till exempel examenskurser, ute i landet.

Även Jörgen Larsson efterlyser bättre kommunikation.

– Det blir litegrann som att vi lokalavdelningar lever våra liv i en egen värld. Vi har våra möten och tar hand om våra inträden, men vi har för dåliga kontaktvägar till kansliet och huvudstyrelsen, säger han, och fortsätter:

– Många av ledamöterna känner en oro för att samfundet i Stockholm har blivit någon slags klubb där den vanlige advokaten ute i landet inte riktigt känner till vad som pågår.

Just därför var det, enligt Jörgen Larsson, mycket uppskattat när ordförande Christer Danielsson och vice ordförande Eva-Maj Mühlenbock kom på besök till avdelningen under förra året. 

Christina Malm i Stockholmsavdelningen uppskattar också besöket från ordföranden och vice ordföranden i avdelningen. Samtidigt upplever hon att kontakterna med kansli och styrelse även annars är goda.

– Vi har goda kontakter, både med presidiet och med kansliet och möjligheter att påverka genom olika kontaktytor, säger hon.

Opinionsbildning

När det gäller samfundets insatser i samhällsdebatten går meningarna isär.

Bo Ahlenius, som varit aktiv längst av de intervjuade, uppskattar att ­Advokatsamfundet, och inte minst generalsekreteraren når ut i debatten i dag, på ett helt annat sätt än vad samfundet tidigare gjorde. Samtidigt anser han att remissarbetet ­fortfarande är den mest centrala delen i påverkansarbetet.

Även Christina Malm ser remissvaren och de kontakter som finns mellan Advokatsamfundets ledning och lagstiftare, regering och myndigheter som de viktigaste kanalerna inom ramen för samfundets andra ändamål, att påverka rättsutvecklingen.

– Det är svårt att komma fram i de mediala kanalerna i dag med det mediebrus som är, säger hon.

Jörgen Larsson är lite kluven till själva begreppet opinionsbildning.

– Om det är opinionsbildning att driva att vi ska leva i ett rättssäkert samhälle så är det naturligtvis bra, säger han.

Det är dock inte självklart att Advokatsamfundet ska ha en åsikt i andra frågor än så, menar Jörgen Larsson.

– Ibland kan jag tycka att man ägnar sig åt fel frågor och att det blir uttalanden av politisk karaktär. Det är jag inte helt komfortabel med. Jag tycker att vi ska vara en opolitisk organisation, säger han.

Rättssäkerhet och yrkesfrågor viktiga

Diskussionen om vilka frågor samfundet ska tycka till om kommer med största sannolikhet vara fortsatt aktuell, i ett debattklimat där journalister gärna vänder sig till de personer som redan är inarbetade debattörer.

Men vilka uppgifter är annars de mest brännande i dag och under den närmaste framtiden?

– I det korta perspektivet är den stora frågan nu vem som blir nästa generalsekreterare. En stark generalsekreterare betyder oerhört mycket för vår position i samhället och därmed våra möjligheter att få gehör för våra synpunkter, säger Bo Ahlenius.

På lite längre sikt lyfter Bo Ahlenius fram de offentliga ersättningssystemen till juridiska biträden, alltså den ständigt omdebatterade timkostnadsnormen. Den har betydelse när det gäller att hålla samman kåren.

– Att stärka sammanhållningen är viktigt. I det ligger också att tillvarata advokaternas allmänna yrkesintressen. Det är viktigt att advokaterna känner att samfundet är till för dem, att det är en serviceorganisation och en hjälp och ett stöd, säger Anna Steén, som också vill se ett fortsatt arbete för att värna om rättssäkerheten och det goda rättssamhället.

Även Jörgen Larsson lyfter fram rättssäkerhets- och integritetsfrågorna som viktiga.

– Om jag uttalar mig från de kommersiella affärsjuridiska byråerna så är vår stora utmaning att behålla kvinnor så att de blir delägare. Jämställdhetsfrågor överlag är en väldigt stor fråga, som vi arbetar med, säger han.

Inom Advokatsamfundet pekar Jörgen Larsson ut demokratifrågorna och rollfördelningen inom samfundet som viktigast just nu. Han får stöd av Christina Malm, som också tar upp en högaktuell samhällsfråga.

– Hur huvudstyrelsen går vidare med metoo-frågan och hur det kommuniceras blir viktigt för kåren, säger Christina Malm, som menar att det har stor betydelse för Advokatsamfundets framtida trovärdighet.

Ulrika Öster