search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Generalsekreteraren: ”Att vara generalsekreterare är en livsstil”

Advokatsamfundet står inför viktiga uppgifter och utmaningar. Ett enat samfund med advokater som känner stolthet över yrket är en förutsättning för att kunna möta dem, anser generalsekreterare Anne Ramberg.

Anne Ramberg har varit Advokatsamfundets generalsekreterare i över 18 år. Men engagemanget i Advokatsamfundet är äldre än så. Innan hon blev generalsekreterare satt Anne Ramberg i såväl samfundets huvudstyrelse som Stockholmsavdelningens styrelse, där hon också var ordförande.

Det är ingen tvekan om att hon brinner för samfundet och advokaterna.

– Jag har ett fantastiskt stimulerande och roligt arbete som förenar många saker. Det handlar om möjligheten att påverka, att ha kontakter med många olika människor samtidigt som det innehåller en stor portion av juridik och annan intellektuell verksamhet, säger Anne Ramberg.

Hon konstaterar att generalsekreteraruppdraget förändrats under hennes tid, från att främst vara administrativt och internt inriktat, till att bli mycket mer utåtriktat genom dagliga kontakter med rättsväsendet, allmänhet, universitet och medier.

Kanslichef behövs

Det är inte bara generalsekreterarens roll som förändrats. Under Anne Rambergs ledning har Advokatsamfundet genomfört en hel del moderniseringar. Samfundet var tidigt ute med att digitalisera all ärendehantering vid kansliet. Tre av nio styrelsemöten äger numer rum på nätet. Yrkesrådet avskaffades. I stället lades de stora yrkesfrågorna på styrelsens bord.

I dag hanterar Advokatsamfundets kansli omkring 1  100 ärenden per år bara inom ramen för de offentligrättsliga uppgifterna som inträdes- och disciplinärenden, samt lagstiftningsarbete. Utöver det sköter kansliet bland annat en stor utbildningsverksamhet, en rad projekt som Hilda och Advokat i framtiden, tidskriften Advokaten och en i övrigt omfattande informationsverksamhet i en rad olika kanaler.

– Kansliet är väldigt slimmat i förhållande till alla de skiftande uppgifter vi har, kommenterar Anne Ramberg.

I enlighet med Advokatsamfundets stadgar är Anne Ramberg chef för kansliet, en uppgift hon sköter parallellt med sin omfattande utåtriktade verksamhet. Här skulle Ramberg vilja se en förändring.

– Jag vill verka för att ändra stadgarna och inrätta en kanslichefstjänst under generalsekreteraren. I dag är det i realiteten när det gäller löpande frågor chefsjuristen Maria Billing som föredömligt utför en stor del av kanslichefsuppgifterna, säger Anne Ramberg.

Advokatsamfundet har på senare år skakats av några strider, inte minst debatten om en ändring av reglerna om intressekonflikter i förhållande till så kallade controlled auctions. Anne Ramberg har hela tiden betonat vikten av ett enat samfund, som kan spela en viktig roll i rättssamhället.

– Värnet av rättsstaten har aldrig varit viktigare än nu, när grundläggande demokratiska rättsprinciper överges till förmån för populism och nationalism.

– Det är också ytterst viktigt att samfundet upprätthåller en hög etisk och professionell standard, som kan garantera en god access to justice för enskilda och som kan se till att advokaternas erfarenheter kommer samhället till godo, säger hon, och tillägger att de fyra ändamålen hänger ihop och är beroende av varandra.

Svårt att skapa debatt

Ett livaktigt och självständigt Advokatsamfund kräver engagerade advokater. Här tycker Anne Ramberg att det finns mer att göra.

– Jag skulle önska att aktiviteterna på avdelningsnivå var fler. Den stora utredning om avdelningarnas roll som genomfördes för några år sedan resulterade dessvärre tvärtom i en minskad aktivitet med färre uppgifter. Vissa avdelningar är mycket aktiva, andra mindre.  Möten kollegor emellan bidrar till att skapa en yrkesidentitet, konstaterar hon.

Och engagemanget behövs på alla plan, inte bara lokalt. En stor del av verksamheten bygger, enligt Ramberg, på advokater som utan ersättning lägger ned tid och engagemang i bland annat styrelse, disciplinnämnd, utredningar och remissgrupper.

– Det är ovärderligt och ger legitimitet åt samfundets verksamhet. Jag efterlyser ett kontinuerligt större engagemang från ledamöterna i rättsstatliga och yrkesrelaterade frågor. Det är i dag ytterst få som hörs och syns i debatten och på avdelnings- och fullmäktigemöten, säger Anne Ramberg, och fortsätter:

– Undantaget är när det rör sig om särintressen eller personfrågor. Några personer som engagerade sig i controlled auction-debatten syntes inte till under mer än tio år för att återkomma förra året när ordförandestriden gick av stapeln, säger Anne Ramberg.

– Under många år försökte jag anordna debatter i yrkes- och rättssäkerhetsfrågor i anslutning till fullmäktigemötena. Tyvärr stannade få kvar.

Anne Ramberg upplever att det i Advokatsamfundet, som i alla organisationer, förekommer en känsla av avstånd mellan styrelsen och kansliet å ena sidan och många ledamöter å den andra. Samtidigt har hon både personligen och genom kansliet varje dag kontakt med en lång rad ledamöter i alla möjliga frågor. Varje år träffar också generalsekreteraren eller chefsjuristen alla avdelningsordförande och avdelningssekreterare för att diskutera gemensamma frågor. Generalsekreteraren, ordföranden eller chefsjuristen besöker också avdelningarna i samband med avdelningarnas årsmöten.

– Men som i alla organisationer finns utrymme för missnöje. En av mina viktigaste och svåraste uppgifter är kommunikationen med ledamöterna. Detta är en evig fråga. Trots att all relevant information läggs ut på hemsidan, skickas ut i nyhetsbrev, cirkulär, digitala brev från generalsekreteraren eller genom publiceringar på blogg eller i tidskriften är det inte okomplicerat att nå ut med information. Härtill kommer att varje avdelning har minst en representant i huvudstyrelsen med uppgift att återkoppla till avdelningen vad som sker. Det är egendomligt nog ofta enklare att nå ut externt, konstaterar Ramberg, som under åren skapat ett antal forum där ledamöter och biträdande jurister ska kunna diskutera och föra fram sina synpunkter till samfundet.

– Jag ser tyvärr en tendens att intresset för sådana forum avtar. Det finns förmodligen för mycket som konkurrerar. Däremot är det en mycket positiv uppslutning på Advokatdagarna. Tidskriften Advokaten är alltjämt också ett mycket bra debattforum, hävdar Anne Ramberg.  

Tidskriften Advokaten har under Anne Rambergs tid som ansvarig utgivare gått från att främst vara riktad mot advokatkåren till att bli mer opinionsbildande och debattinriktad. Utöver Advokaten har samfundet också skapat en rad olika andra kanaler för att nå ut, med generalsekreteraren som tydlig avsändare.

– Det är en medveten satsning, förklarar Anne Ramberg, som samtidigt understryker att även dialogen med departement och myndigheter är mycket viktig.

– Det är likaså viktigt att med utgångspunkt i remissarbetet och samfundets rättspolitiska ställningstaganden föra ut budskapet. Därför behövs olika kanaler, säger hon.

Grunden för det rättspolitiska arbetet finns i stadgarna, i den andra ändamålsformuleringen.

– Enligt ”Guiding Principles on Lawyers” är det Advokatsamfundets och advokaternas skyldighet att informera allmänheten om deras rättigheter. Ytterst handlar det om att vara rättssamhällets vakthund när regering och riksdag hotar att undergräva rättssäkerhet och mänskliga rättigheter som följer av lagar och konventioner, hävdar Anne Ramberg.

Just rättssäkerhets- och integritetsfrågorna är det område där Advokatsamfundet lyckats bäst med att nå ut och sprida sin åsikt. Tyvärr, anser Anne Ramberg, har politikerna i dag tappat intresset för att skydda människors rättssäkerhet och integritet, i vart fall när det gäller statens inskränkningar i form av hemliga tvångsmedel och ökad repressivitet.

– Vi har också totalt misslyckats att påverka opinionen när det gäller frågan om timkostnadsnormen, summerar Anne Ramberg.

Utvecklingen oroar

Timkostnadsnormen kommer med största sannolikhet att vara en viktig fråga för Advokatsamfundet att arbeta med i ett antal år framöver. Detsamma, menar Ramberg, gäller kampen för den demokratiska rättsstaten, en oberoende advokatkår, oberoende domstolar och fria medier, frågor som Anne Ramberg under sin generalsekreterartid hela tiden varit djupt engagerad i.

I förhållande till advokatkårens utveckling ser Anne Ramberg framåt med viss oro.

– Jag är bekymrad över den utveckling som globaliseringen och efterföljande konkurrens riskerar att leda till. Advokatyrket blir alltmer produktifierat och riskerar att förlora sin etiska värdegrund, till förmån för en närmast hysterisk konkurrens med åtföljande omänskliga arbetsvillkor för advokater och framför allt biträdande jurister, säger hon.

Anne Ramberg listar ett antal ytterligare brännande – eviga – framtidsfrågor för styrelse och generalsekreterare att arbeta med: allmänhetens rättstillgänglighet, hur man behåller de unga i advokatyrket och gör yrket attraktivt och att tydliggöra varumärket advokat och vad som skiljer det från andra konsulter.

En grund för att allt detta ska lyckas är dock att samfundet står enat.

– Att bibehålla ett enat samfund där alla ledamöter känner identitet med en yrkesroll är en förutsättning för att samfundets röst ska vara stark externt, och för att vi internt ska kunna ge stöd till advokater i deras yrkesutövning, fastslår Anne Ramberg.

Hon tillägger att frågan hur man engagerar ledamöterna i Advokatsamfundet och hur man når ut med information sannolikt kommer att vara en fråga i framtiden också.

Är värt det

Anne Ramberg har ett starkt patos för rättssäkerhets- och integritetsfrågorna. Som Advokatsamfundets ­ledare och ansikte utåt, och en person som inte drar sig för att påtala olika brister i samhället, har hon under åren fått ta emot en hel del kritik. Hennes ­arbetsdag är dessutom närmast omänsklig – generalsekreteraren tycks emellanåt arbeta dygnet runt, alla veckans dagar.

Ändå är uppdraget värt det, hävdar Anne Ramberg.

– Att vara generalsekreterare är en livsstil. Mitt arbete är en del av min vardag och helgdag. Det är tillfredsställande att känna att jag arbetar för något som är viktigt och gör skillnad och något jag brinner för. Jag får också otroligt mycket positivt gensvar från ledamöterna liksom allmänheten. Det ger styrka och känns väldigt inspirerande. Det gör också att det är lättare att hantera olika former av påhopp, orättfärdiga liksom välgrundade, säger hon.

Ulrika Öster
Annons
Annons