search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Ett modernt advokatsamfund

I takt med samhällsutvecklingen har också ­Advokatsamfundet förändrats. Hur ser Advokatsamfundet ut idag? Hur fungerar organisationen och styrningen? Och hur fungerar demokratin?

Tidskriften Advokaten lyfter frågorna om relationen mellan den enskilde advokaten och samfundets ledning, avdelningarnas, fullmäktiges och styrelsens roll och hur årsavgiften används.

Såväl Advokatsamfundet som advokatkåren har förändrats på 30 år. År 1988 hade Advokatsamfundet knappt 2 500 ledamöter och 262 biträdande jurister. Av advokaterna var endast 10 procent kvinnor. I dag finns det närmare 6 000 advokater och drygt 2 200 biträdande jurister. Andelen kvinnor har passerat 30 procent. 

Den stora ökningen av antalet advokater är dock inte jämnt fördelad över landet. I Stockholm och övriga storstäder har advokaterna blivit fler, medan andra delar av landet har förvandlats till vita fläckar på advokatkartan. Advokatkåren har uppenbarligen urbaniserats. Samtidigt har advokaterna också blivit allt mer specialiserade. Den gamla allmänpraktiserande husadvokaten som tog hand om all juridik åt en familj eller ett företag är numera ovanlig.

Och det gäller att hålla kompetensen uppe. Till skillnad från 1988 års klient är dagens klienter inte självklart trogna, utan byter advokat efter behov, pris och hur nöjda de är.

Även advokatbyråerna har förändrats. 1988 ansågs en byrå med tio medarbetare vara stor. I dag har de största byråerna flera hundra jurister och en stor skara supportpersonal. Samtidigt är fortfarande över 60 procent av landets advokatbyråer enmansbyråer. Advokatkåren har blivit allt mer heterogen.

Detsamma gäller advokaternas ekonomiska villkor. Medan delägare vid de affärsjuridiska byråerna kan ­tjäna stora pengar, tar humanadvokaterna offentliga uppdrag mot en ersättning som länge ansetts alltför låg, och juristfirmor tar marknadsandelar inom familjerätten.

Att advokatkåren blivit allt mer heterogen har också satt spår i debatten inom Advokatsamfundet. Omkring 2005 och ett par år framåt pågick en livlig diskussion om möjligheten att ge dispens från reglerna om intressekonflikter vid företagsförsäljningar i form av så kallade controlled auctions.

Utvecklingen inom advokatkåren har också gått mot en ökad professionalisering, med höga krav på advokaterna. Professionaliseringen är delvis driven av klienternas allt högre krav, men här har Advokatsamfundet också påverkat. 2004 infördes ett krav på advokatexamen för inträde i samfundet. Redan året innan beslutades om ett krav på årlig vidareutbildning.

Satsningarna tycks verkligen ha resulterat i en allt mer yrkesskicklig advokatkår. Trots att kåren vuxit så starkt under de gångna åren har antalet anmälningar till Advokatsamfundets disciplinnämnd minskat.

Nya frågor kräver nya svar

Heterogenisering, specialisering och professionalisering är alltså några av de utmaningar som Advokatsamfundet möter i dag.

Till följd av ekonomins globalisering och Sveriges EU-inträde har advokaternas verksamhet dessutom blivit allt mer internationell till sin karaktär. Andra länders rättsordning och EU-rätt är i dag vardagsmat för många.

För Advokatsamfundets del märks internationaliseringen i ett omfattande internationellt samarbete och engagemang för rättsstatsfrågorna runt om i världen.

Även kvinnornas intåg på advokatbyråerna har väckt nya frågor inom samfundet och advokatbyråerna. Unga jurister och advokater ställer krav på att kunna förena arbete med familjeliv och utmanar den traditionella synen på arbete och karriär. En reaktion på den nya verkligheten är nätverket Hilda och projektet Advokat i framtiden. Hilda kom till på Advokatsamfundets initiativ för att lyfta fram och stärka kvinnorna i juristvärlden. Advokat i framtiden syftade till att engagera unga i utvecklingen av advokatyrket. 

Samtidigt som Advokatsamfundet byggt upp allt mer verksamhet för advokaterna har det också blivit en allt tydligare röst i samhällsdebatten. I det nya medielandskapet har såväl generalsekreteraren som andra företrädare för kåren blivit viktiga röster, med rättsstaten och den personliga integriteten som hjärtefrågor.

Tidskriften Advokaten är en viktig kanal för denna opinionsbildning. Tidskriften har även den genomgått samma förvandling som samfundet som helhet: från inåtblickande och sysslande med advokatangelägenheter, till utåtriktad och samhällsinriktad.

Advokatsamfundet står nu inför flera utmaningar. De advokater som tidskriften talat med pekar på en rad olika frågor som avgörande för att klara dem. Det handlar bland annat om access to justice, sammanhållningen i kåren, timkostnadsnormen och rekryteringen av en ny generalsekreterare.

Ulrika Öster