search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Enig riksdag vill stärka domstolarnas oberoende

Regeringen bör utreda hur domstolarnas och domarnas oberoende kan stärkas. Det anser konstitutionsutskottet, som får stöd av hela riksdagen för förslaget.

Frågan om domstolarnas oberoende väcktes genom flera motioner från den allmänna motionstiden 2016 och 2017. I april behandlades motionerna av konstitutionsutskottet, som enhälligt uppmanade regeringen att utreda frågan. Den 18 april sa sedan en enig riksdag ja till betänkandet och skickade därmed uppmaningen vidare till regeringen.

– Min uppfattning är att detta är ett av de allra viktigaste sakpolitiska beslut som KU har fattat under den här mandatperioden, säger konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M).

Han är mycket glad över den breda enighet som skapats, och det bättre och snabbare än han räknat med.

– Det tycker jag visar på en styrka i svensk demokrati. När vi ser en oroande utveckling så kan vi samla oss brett till värn för rättsstaten och demokratin, fastslår Andreas Norlén.

Den oroande utvecklingen, som KU också tar upp i sitt betänkande, är naturligtvis händelserna i flera europeiska länder, där politiker försökt öka den politiska styrningen över rättskipningen. Men också Donald Trumps hätska retorik mot domstolar och domare väcker farhågor, menar Andreas Norlén. Och även om han inte ser några konkreta hot mot domstolarnas oberoende i Sverige i dag så är det viktigt att agera förebyggande.

– Svenska domstolar agerar i dag med hög integritet och det oberoende som rättsstaten förutsätter. Men vi ska inte vänta på att hoten uppkommer även i vårt land, säger han.

Konstitutionsutskottet listar i sitt betänkande flera punkter som bör utredas: grundlagsreglering av antalet justitieråd och deras pensionsålder; en möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning; Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Andreas Norlén ser den sista punkten som den allra viktigaste. Sveriges modell, med ett domstolsverk under regeringen, skiljer sig från de flesta andra europeiska länder, påpekar han. I 20 av 28 EU-länder styrs den centrala domstolsadministrativa myndigheten av ett domstolsråd där en majoritet av ledamöterna är domare. Och även om Domstolsverket i dag inte visar några tendenser att försöka påverka domstolarnas dömande, bör man inte blunda för risken, anser Andreas Norlén.

– I ett skymningsläge skulle en auktoritär regering kunna använda Domstolsverket som ett verktyg för att på olika sätt styra och påverka domstolarnas dömande verksamhet. Det verktyget tycker jag inte att regeringen ska ha ens i teorin. Därför är det viktigt att lägga styrningen av Domstolsverket inklusive rekryteringen av dess generaldirektör hos ett oberoende domstolsråd, säger han.

Uppgiften att tillsätta en utredning ligger nu hos regeringen.

Ulrika Öster
Annons
Annons