search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Ordförande: Om samfundets remissarbete

En av tankarna med den här spalten är att synliggöra vad samfundets styrelse gör. En mycket viktig uppgift för styrelsen – men som måhända inte står i ledamöternas omedelbara blickfång – är att yttra sig över betänkanden, regeringspromemorior och andra förslag som kommer på remiss till samfundet.

Remissarbetet involverar i samtliga fall ordföranden och vice ordföranden, i egenskap av ledamöter i presidiet, och ett flertal gånger per år övriga styrelseledamöter som ordförande i särskilt tillsatta remissgrupper.

Under 2017 hade samfundet att ta ställning till 135 remisser. I 35 av fallen skrev personal på samfundets kansli förslag till yttrande; i övriga 100 fall upprättades förslaget av en särskilt tillsatt remissgrupp.

I de senare fallen utses en skribent och, i regel, en opponent som under ledning av en styrelseledamot upprättar förslaget. Skribenter och opponenter utses av kansliet utifrån särskild sakkunskap på det aktuella området. På samma sätt är ambitionen att den styrelseledamot som ansvarar för gruppens arbete ska ha goda kunskaper på området.

Oavsett om det är kansliet eller en särskild grupp som har upprättat förslaget till yttrande granskas det därefter av presidiet, det vill säga styrelsens ordförande och vice ordförande samt generalsekreteraren. När förslaget emanerar från en remissgrupp har det i regel också dessförinnan bearbetats av kansliet.

I typfallet förblir innehållet i yttrandet huvudsakligen i enlighet med det som gruppen föreslagit, men någon gång ändras det i även väsentliga hänseenden av presidiet.

Att varje yttrande granskas av kansliet och beslutas av presidiet är viktigt av många skäl, inte minst för att säkerställa att samfundet håller en konsistent linje över tid; många gånger är ju ett remitterat förslag nära samman­hängande med något annat förslag vi tidigare tagit ställning till.

Vid något enstaka tillfälle har det förekommit att presidiet har varit oenigt om innehållet i remissyttrandet och beslutet därför har fattats av styrelsen i dess helhet.

En nyordning sedan den nuvarande styrelsen tillträdde är att hela styrelsen bereds tillfälle att ge synpunkter, till ledning för presidiets ställningstagande, på förslag som bedöms vara särskilt viktiga.

Förutom några myndigheter under regeringen torde det inte finnas någon som avger så många remissyttranden som Advokatsamfundet.

Det förhållandet att samfundet avger remissyttranden har sin grund i ett av de fyra ändamålen som anges i våra stadgar, att vi ska – som det heter – ”följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo”.

I vårt remissarbete står rättssäkerhetsaspekter i fokus. Enligt den interna instruktion som gäller för remissarbetet ska vi särskilt beakta den enskildes rättigheter och dennes möjligheter att värna dem. Det är nog få remissinstanser – om ens någon – som med samma konsekvens framhäver rättssäkerhetsaspekter på förslag som läggs fram.

Jag menar att samfundets remissarbete blivit allt viktigare på senare år, i takt med att politikerna satts under en ständigt tilltagande press att skrida till handling för att komma tillrätta med det ena och det andra samhällsproblemet. Jag vågar påstå att vi här fyller en synnerligen viktig samhällsfunktion som vakthund för rättsstatliga värden. I sammanhanget kan nämnas att styrelsen senare i år kommer att anta ett särskilt rättspolitiskt program, till ledning för våra ställningstaganden.

Därutöver ska vi, beträffande lagstiftning som berör områden där advokater är praktiskt verksamma, granska förslagen med utgångspunkt i våra yrkeserfarenheter. Här har vi, menar jag, mycket att bidra med för att säkerställa relevans och kvalitet i lagstiftningen.

Christer Danielsson
Ordförande
Sveriges advokatsamfund

Annons
Annons