search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Var fjärde advokat hotad

Nästan var fjärde advokat har utsatts för hot med anledning av sitt arbete. Särskilt utsatta är de som arbetar med humanjuridik, visar Advokatsamfundets stora undersökning.

24 procent av advokaterna har utsatts för hot med anledning av sitt arbete. 10 procent av advokaterna har blivit utsatta två eller fler gånger, visar Advokatsamfundets stora undersökning.

Advokaterna har i högre grad utsatts för hot jämfört med biträdande jurister på advokatbyråerna, där 1 av 10 har utsatts för hot med anledning av sitt arbete.

Mest utsatta för hot är de advokater och jurister som arbetar med humanjuridik. 42 procent av dem har utsatts för hot med anledning av sitt arbete en gång eller fler, varav de flesta mer än en gång.

Bland advokater och jurister verksamma på allmänpraktiserande byråer har 35 procent utsatts för hot med anledning av sitt arbete. Inom affärsjuridiken har 16 procent blivit hotade med anledning av sitt arbete.

– Detta är en mycket allvarlig utveckling. Hot mot advokater liksom hot mot rättsväsendets företrädare är ytterst ett hot mot rättssamhället. Därför är det viktigt att hoten polisanmäls. Vi uppmanar alla ledamöter och biträdande jurister att kontakta kansliet om de utsätts. Vi har också tyvärr alltför ofta kontakt med advokater som drabbas. säger Anne Ramberg.

Få polisanmäler

Undersökningen visar att 4 av 10 hot kommer från motparten i ett ärende, och nästan hälften av hoten kommer från annan än motparten, exempelvis klienten eller allmänheten.

Trots Advokatsamfundets rekommendation om att polisanmäla alla hot, har bara vara fjärde advokat som utsatts för hot valt att lämna in en polisanmälan. I 4 av 10 fall uppger advokaterna att polisanmälan ledde till något, exempelvis fällande dom.

På frågan hur hoten har påverkat ens yrkesutövning svarar advokater och biträdande jurister att de bland annat skaffat överfallslarm i sitt hem, skrivit sig på annan adress än sin familj och att de ”företräder inte alla som söker mitt biträde”.

13 procent av advokaterna uppger också att de med anledning av sitt arbete utsatts för trakasserier eller smutskastning via internet, till exempel förtal, falska blogginlägg eller kommentarer, ryktesspridning på Facebook eller liknande.

Dömdes för övergrepp i rättssak

Tidskriften Advokaten gjorde 2010 en enkätundersökning kring hot inom advokatkåren. Av de 683 som svarade uppgav 35 procent att de blivit hotade en eller flera gånger i anslutning till sitt arbete. Bland advokater huvudsakligen verksamma inom familjerätten var siffran 50 procent.

En av de många advokater som har utsatts för hot är Karin Amédro. Hon är advokat i Helsingborg och har utsatts för personliga hot av tre olika personer i anslutning till sitt arbete under sina 15 år som advokat.

– Som jag upplever det är hot mot oss advokater allra vanligast kopplat till vårdnadstvister, och i viss mån bodelningstvister. Och jag tror att vi måste ha en beredskap för att folk kan bli arga på oss, om man ska klara av yrket i längden. Vi kan inte förvänta oss att människor ska vara lugna och samlade när vi till exempel säger att någon är en olämplig vårdnadshavare. Men när det övergår till personliga hot då har han eller hon passerat en gräns för vad vi ska behöva tåla, säger Karin Amédro.

2012 dömdes en man till fängelse i tingsrätten för övergrepp i rättssak sedan denne hotat Karin Amédro över telefon. Amédro hade företrätt mannens tidigare sambo i olika tvister rörande vårdnad.

– Han dömdes för ett telefonsamtal som en biträdande jurist bevittnade, men hade ringt mig otaliga gånger innan dess. Jag tålde det ganska länge, tills han sa att han kollat upp mig och visste var jag bodde och kände till mina barn. Det blev obehagligt när barnen omfattades av hoten. Jag såg heller inget slut på hoten och valde därför att polisanmäla honom till slut, säger hon.

Karin Amédro menar att hon inte har låtit hoten påverka henne som yrkesperson, men har till följd av dem valt att som privatperson vara så anonym som möjlig och har tidigare haft bland annat dolt hemnummer.

– Jag tror att den låga anmälningsfrekvensen inom kåren beror på att vi lär oss tåla mer än vad vi kanske bör. Jag tror tyvärr också att det är svårt att komma till bukt med det här problemet på grund av ärendenas karaktär samt att vi många gånger möter människor som inte är helt psykiskt stabila, säger Karin Amédro.

LÄS MER:

Johan Persson
Annons
Annons