search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Stora problem med sexuella trakasserier

En tredjedel av kvinnliga advokater och biträdande jurister har någon gång under sin tid på en advokatbyrå utsatts för sexuella trakasserier. Advokaterna Karin Gyllenring och Silvia Ingolfsdottir Åkermark vittnar om problemen.

Sexuella trakasserier är ett problem på advokat­byråer. 4 procent av kvinnorna svarade nämligen att de någon gång under det senaste året blivit utsatts för sexuella trakasserier på en advokatbyrå, i den stora undersökningen av tillståndet i kåren.

När frågan ställdes i en kompletterande undersökning riktad enbart till kvinnliga advokater och biträdande jurister om deras utsatthet för sexuella trakasserier en dryg månad senare med anledning av uppgifterna som framkom i MeToo-uppropet #medvilkenrätt, svarade ännu fler att de utsatts för sexuella trakasserier på advokatbyrån. 13 procent av kvinnorna uppgav då att de utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året.

Per Fernström, projektledare på undersökningsföretaget Novus, menar att det faktum att resultaten skiljer åt beror på flera faktorer. Bland annat på högre svarsfrekvens (55 procent) i den kompletterande undersökningen.

– Framför allt är det en högre andel unga biträdande jurister – som är mest utsatta – som har svarat på den kompletterande undersökningen. En annan faktor är nog att uppropet har hjälpt kvinnor att både minnas vad de har utsatts för samt att diskussionen om trakasserier har breddats, säger Per Fernström.

Oftast chef som trakasserar

En tredjedel av de 1 621 svarande kvinnliga advokaterna och biträdande juristerna uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier under sin tid på en advokatbyrå. Undersökningsföretaget Novus slutsatser är att ju större byrå, desto mer påtagligt är problemet.

Fler än hälften av de utsatta kvinnorna – 55 procent – uppger att det är en chef till dem som utsatt dem. 45 procent uppger att den som trakasserar dem är en kollega.

Totalt har över 400 kvinnor beskrivit sina upplevelser i undersökningen. Ofta beskrivs de sexuella trakasserierna som kränkningar och ofredande av olika slag, och enligt undersökningsföretaget är personalfester, konferenser och middagar en kritisk faktor där en stor andel av trakasserierna äger rum.


Advokat Karin Gyllenring. Foto: Johan Persson

Advokat Karin Gyllenring är en av de tusentals kvinnliga jurister som undertecknade uppropet #medvilkenrätt. Hon berättar att hon känner till kvinnliga kollegor som undvikit stora advokatbyråers julfester på grund av jargong och trakasserier.

Gyllenring driver sedan 2006 advokatbyrån Stockholms Asylbyrå, och har dessförinnan arbetat på brottmålsbyrå. Hon menar att en del av problemet ligger i advokatbranschens uppbyggnad.

– Jag tror tyvärr att i princip alla kvinnliga jurister stött på sexuella trakasserier vid något tillfälle under sin karriär. Personligen valde jag att blunda för problemen. Kanske för att inte låta det hindra mig i min karriär. Nu driver jag sedan länge min egen verksamhet, har fått min advokattitel och står inte i någon beroendeställning till principaler eller delägare och deras goda vitsord för att få komma med i samfundet. Det är klart att det blir lättare att angripa ett sånt här problem i mina kläder, säger hon.

Karin Gyllenring menar att det är viktigt att Advokatsamfundet agerar skyndsamt i frågan för att bidra till att problemet med sexuella trakasserier på advokatbyråerna upphör och för att vi ska få en bransch att vara stolta över.

– Vi har vägledande regler för god advokatsed som vi alla ska följa. Jag tycker att samfundet bör se över om det går att införa någon form av artikel om nolltolerans kring sexuella trakasserier i de vägledande reglerna, exempelvis om det går att utveckla bestämmelse 2.9 om upprätthållande av mänskliga rättigheter i advokatverksamheten, säger hon.

Uppropet en ögonöppnare

Silvia Ingolfsdottir Åkermark är brottmålsadvokat i Stockholm och undertecknade också uppropet #medvilkenrätt.

– Ett stort problem, som jag själv upplevt, är att vi med jargong och sexuella kommentarer av kollegor förminskas till objekt. Det är mycket kommentarer kring utseende och klädsel i stället för det väsentliga: vår kompetens, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark.

Ingolfsdottir Åkermark har tidigare arbetat som åklagare och menar att problemet är betydligt större inom byråvärlden än inom hennes tidigare arbetsplatser inom rättsväsendet.

– Jag var medveten om att det var mer typisk manlig jargong inom byråvärlden än inom Åklagarmyndigheten, men blev förvånad att skillnaden var så pass stor som den är. Brottmålsbranschen förklaras ofta vara manligt macho eftersom de flesta kriminella är män, och att det därför är svårt för kvinnor att slå sig fram. Men det är svårt för kvinnor att slå sig fram om de manliga kollegorna inte tar oss på allvar eller inte är intresserade av att diskutera problemet och ta ansvar för att förändra attityder i branschen gentemot kvinnliga advokater, säger hon.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark blev advokat förra året efter nio år som åklagare och berättar att hon reagerade på hur få kvinnliga föreläsare och inspiratörer det var när hon genomgick Advokatsamfundets advokatexamen.

– Det sänder signaler och segmenterar den rådande uppfattningen om att advokaten är en man. Jag upplever att flera kvinnliga brottmålsadvokater själva fostras i den kulturen och agerar utifrån en manlig advokatnorm, säger hon och tillägger:

– Jag hoppas att uppropet är en ögonöppnare som brutit tystnadskulturen och får jämställdhetsarbetet i kåren att gå snabbare, för det handlar fortfarande om strukturer. Det kan bara bli bättre.

LÄS MER:

Johan Persson
Annons
Annons