Stockholm Human Rights Award 2017 ”Skapandet av domstolen upplevdes som en revolution”

Vad var din omedelbara reaktion när du blev informerad om att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, var mottagare av Stockholm Human Rights Award 2017?

– Vi är mycket glada av flera anledningar. Den första är att det är ett välkommet erkännande av domstolen, för dess kollektiva insatser och dess prestationer under femton års arbete. Fast vi är också glada för att det här är ett pris för mänskliga rättigheter. Och jag tycker att det är väldigt viktigt att koppla samman internationell straffrätt och främjandet av mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Naturligtvis är vår domstol inte en domstol för mänskliga rättigheter, det är en brottmålsdomstol, fast den bidrar till främjandet av de mänskliga rättigheterna. Vi välkomnar denna utmärkelse för att det hjälper till att öka medvetenheten om domstolen, om det arbete den gör. Och det här är extremt viktigt eftersom det fortfarande finns mycket lite kunskap om domstolen, dess mandat och dess mål. Detta pris hjälper till i alla dessa avseenden, så vi är glada!

Vilken effekt kan ett sådant pris ha, tror du, för dig och för ditt arbete på ICC?

– Som jag sa, bidrar denna utmärkelse till att öka medvetenheten om domstolen och om det arbete som görs. Men jag hoppas också att det kommer att stärka moralen hos alla som arbetar vid domstolen och för domstolen på olika sätt. Så jag tror också att det bidrar till att inspirera hårt arbete.

Berätta om ICC, domstolens mål, viktigaste framgångar hittills, och några av de viktigaste utmaningarna som ni ser.

– Låt oss börja med att säga vad domstolen inte är. Det är inte en domstol för mänskliga rättigheter. Det är inte en domstol som granskar brott mot de mänskliga rättigheterna, som begåtts av stater. Det är en brottmålsdomstol. Så den undersöker och åtalar brott som begås av individer, och inte vilka brott som helst, utan de allvarligaste brotten sett ur ett internationellt perspektiv; det handlar om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Det är en ”sista utvägens domstol”. Det är som en slags backupinstitution, som bara tar itu med brottssituationer när de nationella systemen inte kan ta itu med dem. Så det är verkligen en komplementär domstol som kommer i slutet när inget annat fungerar.

– Det är också en domstol, som inte enbart dömer individer, eller ser till att vissa brott inte bestraffas; det handlar också om att ge upprättelse åt brottsoffren. Det är första gången som denna typ av institution också uppmärksammar brottsoffrens intressen och gör det möjligt för dem att delta i domstolsförfarandet och begära ersättning för den skada de har lidit.

– ICC: s yttersta strävan är att genom att straffa vissa brott och genom att bekämpa straffrihet för sådana brott kommer domstolen att bidra till dessa brotts förebyggande.

Hur kan du uppnå universalitet eller locka fler stater att ansluta sig till ICC-familjen i nationer?

– Först och främst hoppas vi att uppnå det genom att göra vårt arbete och visa att internationell straffrätt inte bara är ett ideal eller en strävan, men att vi verkligen kan leverera rättvisa av hög kvalitet i konkreta termer. Och jag tror att ICC redan gör det i hög grad. Och vi försöker också öka medvetenheten om det arbete vi gör. Det är därför denna utmärkelse är så välkommen. Att uppnå universalitet är en viktig strävan. Nästan två tredjedelar av världens suveräna stater är medlemmar i ICC-systemet, vilket inte är obetydligt, det är mycket viktigt. Men för att få fler medlemmar försöker vi engagera oss mer i en dialog, vi försöker öka medvetenheten. Vi organiserar seminarier där vi kan diskutera domstolens tekniska aspekter. Vi samarbetar också i stor utsträckning med det civila samhället för att främja Romstadgans universalitet. Vi ber också stater och domstolens stadgepartförsamling, som består av representanter från alla stater som ratificerat domstolens stadga, att hjälpa oss i detta arbete, eftersom systemets universalitet faktiskt inte är något som domstolen kan uppnå ensamt. Vi måste samarbeta med stater och det civila samhället.

Hur har internationellt stöd utvecklats under ICC-eran?

– Skapandet av domstolen upplevdes som en revolution. Och beskrevs faktiskt som en revolution av vissa. Det skapade en stor entusiasm och stöd. Jag tror inte att detta stöd har minskat med tiden. I själva verket, så kunde fördraget, inte minst på grund av det enorma stöd som initiativet fortsatte att bibehålla, Romstadgan, träda i kraft mycket snabbare än vad vi alla förväntade oss – 2002. Det visade att stödet från 1998, då fördraget antogs, inte hade minskat alls. Och då kunde vi se hur antalet ratifikationer fortsatte att växa tills vi lyckades uppnå det antal vi nu har, nämligen 123 stater. Vi har sett detta samarbete fortsatt i praktisk handling. Samarbete om utredningar och åtal är förestående, och det är tack vare det som domstolen lyckats göra allt det som nu görs. Men nu, när domstolens arbete verkligen har kommit igång, så måste förstås samtidigt entusiasmen, som fanns i startfasen, upprätthållas. Den måste behållas hela tiden.

– Själva skapandet av Internationella brottmålsdomstolen har redan uppnåtts, och nu kommer en tid för konsolidering. Naturligtvis var förväntningarna enorma när ICC skapades. Och nu finns det en utbredd insikt att internationell straffrätt är en komponent, ett element i konfliktlösning, i det brottsförebyggande arbetet. Men domstolen kan inte uppfylla alla dessa mål på egen hand. Så jag tror att det nu också är en tid för realistiska förväntningar.

Vilken betydelse har det för ICC att flera viktiga länder som USA, Ryssland, Kina, Indien och Israel inte är parter till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen?

– Uppriktigt sagt tror jag att målet om universalitet är oerhört viktigt för institutionens legitimitet, för institutionens effektivitet, och att alla stater är viktiga. Faktum är att Internationella brottmålsdomstolen skapades av en allians av små och medelstora länder. Så jag tror att alla stater är viktiga, stora, små eller superstora. Och jag tror att det faktum att några av dem ännu inte är konventionsparter inte har hindrat ICC från att göra sitt arbete. Domstolen ­levererar. Men en strävan är att med tiden kommer fler stater av alla storlekar att gå med.

Finns det något du vill lägga till eller betona?

– Jag är mycket nöjd med att ICC intervjuas av Sveriges advokatsamfunds tidning, Advokaten. Vi är väldigt glada över att denna utmärkelse är ett erkännande av juristerna vid Internationella brottmålsdomstolen eftersom vi verkligen omhuldar och behöver stöd från det civila samhället och staterna, men också framför allt juristerna, inklusive organisationer som advokatsamfund. Dessa förhållanden är avgörande för ICC: s arbete, som är en komplementär domstol, och som sådan behöver samverkan med de olika ländernas rättsliga samhällen.

FAKTA: Stockholm Human Rights Award 2017

ICC prisas för sin kamp mot de värsta brotten

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som har sitt säte i Haag, är den enda permanenta internationella brottmålsdomstolen i sista instans. ICC har mandat att bekämpa straffrihet för de allvarligaste brotten som angår världssamfundet. Domstolen inrättades när Romstadgan – den rättsliga grunden för ICC:s tillkomst – trädde i kraft den 1 juli 2002 efter att ha ratificerats av 60 länder. Därefter har antalet konventionsländer mer än fördubblats och är för närvarande 123.

Sedan domstolen kom till har åklagarens kansli inlett tio offentliga brottsutredningar och genomför för närvarande tio preliminära förundersökningar om brott. Hittills har mer än 40 personer åtalats för påstådda ogärningar, med ett antal fällande domar. Ett stort antal målsägande har deltagit i domstolens rättegångar och får ersättning genom ICC:s program för brottsskadeersättning.

Sveriges advokatsamfund, International Bar Association och International Legal Assistance Consortium som delar ut Stockholm Human Rights Award skrev i ett pressmeddelande att ICC ”engagerat bekämpar straffrihet för avskyvärda brott som hotar världens fred, säkerhet och välfärd i enlighet med Romstadgan, och […] spelar en avgörande roll i att främja rättsstatliga värderingar och rättssäkerhet i världen”.

Stockholm Human Rights Award delas ut varje år till en person eller organisation som har arbetat för att främja internationell rättvisa och att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna.