search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Sådan är dagens advokat

En stor andel av kåren värdesätter möjligheten att kombinera advokatyrket med föräldraskap – och advokaterna menar att det går allt bättre. Men Advokatsamfundets stora undersökning av tillståndet i kåren visar också på sexuella ­trakasserier och att nästan var fjärde advokat har utsatts för hot.

När 2018 ringdes in fanns det 5 942 advokater i Sverige. Olikheterna är förstås många mellan alla dessa ledamöter i Advokatsamfundet. Ett dussin av dem är verksamma i Ystad medan tre huserar i Haparanda. Vissa är brottmålsadvokater, andra är i huvudsak skiljemän.

Men det finns också många likheter mellan dessa knappt 6 000 advokater. Det visar Advokatsamfundets stora undersökning om kåren och av tillståndet i kåren. Advokatundersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Novus under perioden 9 september–9 oktober med en svarsfrekvens på 37 procent.

Så vem är den typiske advokaten och den biträdande juristen? En man respektive kvinna som har gemensamt att de trivs med sina arbeten, värderar lön och arbetsuppgifter högt, lever som gifta eller sambo, och tror på advokatyrkets framtid.

Knappt hälften av de svarande advokaterna arbetar i Stockholm och en sjättedel av dem är verksamma inom Södra avdelningen. 3 av 10 advokater arbetar på enmansbyrå och 13 procent av dem på storbyrå med fler än 50 anställda.

6 av 10 av de biträdande juristerna arbetar på en advokatbyrå i Stockholm, och 39 procent av dem arbetar på en storbyrå. 18 procent arbetar på en advokatbyrå med 4–9 anställda.

Kvinnorna blir fler och fler

Advokatsamfundet har gjort liknande undersökningar både 2006 och 2012. Sedan båda dessa tidigare undersökningstillfällen har advokatkåren vuxit kraftigt, och statistiken i advokatundersökningen antyder att kvinnorna tar allt mer plats i kåren. 2006 var andelen kvinnliga advokater som svarade 24 procent. När undersökningen genomfördes 2012 svarade 30 procent kvinnor och i dag är andelen kvinnor som svarade 35 procent.

Bland andelen anställda advokater och biträdande jurister är kvinnorna till och med i majoritet, 51 respektive 61 procent. 2012 var andelen 47 respektive 57 procent.

Men den typiske delägaren är alltjämt en man; 76 procent av delägarna som svarar på undersökningen är män. Andelen kvinnliga delägare har dock ökat kraftigt de senaste tio åren: från 12 procent år 2006 till dagens 24 procent. Under perioden 2011–2015 var kvinnorna 32 procent av alla dem som blev nya delägare på advokatbyråerna.

– Det går trögt men framåt med jämställdheten för advokatkåren. Men andelen nya kvinnliga delägare överstiger i dag den totala andelen kvinnor i kåren. Det anger riktningen. Och då kan man konstatera att utvecklingen går åt rätt håll, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet.

Kvinnor tjänar mindre än män

Männens kraftiga överrepresentation bland delägarna är kanske en av förklaringarna till att manliga advokater och biträdande jurister har betydligt högre genomsnittlig lön än kvinnliga. Den genomsnittliga taxerade inkomsten för kvinnor är 701 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 58 000 kronor och för män 1 058 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 88 000 kronor.

Den genomsnittliga inkomsten för både manliga och kvinnliga advokater är högre än genomsnittslönen för hela arbetsmarknaden – 1 071 000 kronor om året – men den dras upp av ett fåtal advokater med mycket höga inkomster. Enligt Per Fernström på Novus är i stället medianinkomsten mer rättvisande. Den ligger i dag på 750 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 62 500 kronor. 2012 var medianlönen 625 000 kronor om året eller 52 000 kronor i månaden.

Det motsvarar en ökning med 20 procent på fyra år. Löneutvecklingen har med andra ord varit mycket bra under perioden, eftersom inflationen varit knappt 3 procent under samma period, enligt SCB:s prisomräknare som är baserad på konsumentprisindex.

För de biträdande juristerna märks ingen ökning av lönen överhuvudtaget. Medianinkomsten ligger där kvar på 375 000 kronor, eller drygt 31 000 kronor, vilket den gjort sedan 2006. Mellan 2006 och 2016 har inflationen varit 13,8 procent, enligt SCB:s prisomräknare, vilket innebär att reallönen för biträdande jurister har minskat med lika mycket under perioden.

Under 2017 har dock, vilket Advokaten tidigare skrivit om, flera storbyråer höjt sina ingångslöner för biträdande jurister. Och värt att nämna i sammanhanget är även att arbetslivserfarenhet på byrå skiljer sig kraftigt mellan advokaterna och juristerna. Advokaterna har i genomsnitt arbetat mer än tio år på advokatbyrå jämfört med juristerna som arbetat färre än två år i snitt.

En majoritet (51 procent) av advokater och biträdande jurister får sin lön i form av fast månadslön, vilket är en ökning jämfört med 2012 då 43 procent fick fast månadslön. 40 procent fick 2016 en kombination av fast lön och provision.

De allra flesta svarande – 82 procent – är antingen ganska eller mycket nöjd med sitt ersättningssystem. Allra nöjdast är de som har provisionslön.  En knapp femtedel svarar att de inte är nöjda med sitt ersättningssystem.

Långa arbetsdagar på storbyråerna

Hur mycket arbetade då advokater och juristerna för inkomsterna? Nästan alla – 9 av 10 – arbetar heltid och de biträdande juristerna arbetade under 2016 fler timmar per vecka än vad advokaterna gjorde.  Advokater arbetade i genomsnitt 43,7 timmar per vecka och biträdande jurister i snitt 47,5 timmar per vecka.

Noterbart är att ju större advokatbyrå desto fler arbetade timmar per vecka. För de advokater och biträdande jurister som arbetar på byråer med 50 eller fler anställda, är genomsnittlig arbetstid 50 timmar per vecka, och 15 procent av advokater och juristerna på storbyråerna uppger att de arbetar mer än 60 timmar per vecka. På byråer med 1–3 anställda är den genomsnittlig arbetstid 37,2 timmar.

Den allra viktigaste faktorn med arbetet är arbetsuppgifterna, det vill säga vad de fyller all denna arbetstid varje vecka med. 83 procent menar att det är mycket viktigt och 16 procent håller det som viktigt. Endast 1 av 100 uppger att arbetsuppgifterna är mindre viktigt.

Näst viktigaste faktorn i arbetet är utveckling och lärande i arbetet, särskilt för biträdande jurister. 83 procent av dem framhåller utveckling och lärande som mycket viktigt. Biträdande jurister framhåller i betydligt större utsträckning också karriärmöjligheter som en viktig faktor i arbetet (57 procent) jämfört med advokaterna (37 procent).

Kombinera yrkesliv och föräldraskap

En annan viktig faktor i arbetet för advokater och i synnerhet biträdande jurister är möjligheten att kunna kombinera yrkeslivet med föräldraskap. 51 procent menar att det är mycket viktigt att kunna kombinera yrkesliv och föräldraskap, och 26 procent menar att det är viktigt.

En majoritet – 65 procent – tycker att det faktiskt går bra att förena arbetet med att vara småbarnsförälder. Män tycker, i årets undersökning, i större utsträckning (74 procent) än kvinnorna (61 procent) att det går bra att förena arbetet med att vara småbarnsförälder.

Situationen har, enligt svaren, förbättrats både bland advokater och biträdande jurister sedan undersökningen 2012 då endast 61 procent uppgav att det gick bra att förena. År 2006 var siffran 44 procent.

En lägre andel av juristerna uppger dock att de haft möjlighet att vara föräldralediga i den omfattning de önskar 2016 än 2012. Då svarade 71 procent att de varit föräldralediga i den omfattning de önskat jämfört med 68 procent i dag. För advokaterna är det tvärtom, där ökar andelen som tycker sig ha varit föräldralediga i den omfattning de önskat med 4 procent till 62 procent.

En majoritet – nästan 7 av 10 – av advokaterna och juristerna är så pass nöjda med sin arbetsplats att de inte känner behov av att byta arbetsplats. Men ett växande skäl bland dem som uppgav att de vill byta jobb är dock just svårigheten att förena arbete med familjeliv. 56 procent uppger att det är ett mycket viktigt skäl till önskan att vilja byta arbete. 2012 var motsvarande siffra 49 procent.

20 procent av byråerna uppger dessutom att biträdande jurister lämnat byrån på grund av svårigheter att förena yrkeslivet med familjelivet, vilket nästan är en fördubbling jämfört med 2012.

Underlätta föräldraskap

En av fem uppger att deras arbetsplats har utvecklat något speciellt program eller vidtagit särskilda åtgärder för att underlätta för medarbetarna att kombinera föräldraskap och arbete. Det är lite bättre än 2012 och beror troligen på att mellanstora byråer har tagit efter storbyråerna på denna punkt.

30 procent av byråerna med 4–9 anställda och 42 procent med mellan 10–49 anställda har program eller åtgärder för att underlätta för medarbetarna att kombinera föräldraskap och arbete. 2012 var siffrorna 18 respektive 32 procent.

Framför allt handlar programmen eller åtgärderna om flexibel förläggning av arbetsplatsen eller möjlighet att arbeta hemifrån. 34 procent av samtliga byråer med program ersätter förlorad arbetsintäkt utöver föräldraförsäkringen. 2012 ersatte 29 procent av byråerna med program den förlorade arbetsintäkten.

11 procent av byråerna har vidtagit förändringar för att göra det lättare för kvinnor att bli kvar i advokatyrket. Samtidigt uppger 32 procent av dem som svarat på undersökningen och arbetar på en byrå med fler än 50 anställda att byrån har problem med att för många kvinnor slutar på byrån.

Kanske har byråernas program och åtgärder ändå positiva effekt. Andelen som upplever att de blivit missgynnade på grund av sin barnledighet har nästan halverats sedan 2012. Fortfarande anser dock drygt 10 procent – främst kvinnor – att barnledigheten har missgynnat dem inom områden som lön och inflytande på arbetsplatsen.

Gifta med barn

Advokaterna och juristerna verkar vara gifta eller sammaboende i betydligt högre utsträckning än den svenska befolkningen i allmänhet. Enligt SCB är närmare hälften av den svenska befolkningen gifta eller sambo. Bland advokaterna och juristerna är det dock i 86 respektive 72 procent av fallen.

Likaså är andelen ensamstående lägre bland advokater och jurister än i samhället i stort. 13 procent uppger i Advokatsamfundets undersökning att de är ensamstående.

En majoritet – drygt hälften av advokaterna – har hemmavarande barn under 16 år och 27 procent av juristerna har det. Skillnaden förklaras sannolikt av att de biträdande juristerna generellt sett är yngre än advokaterna.

I undersökningen 2012 frågade Advokatsamfundet för första gången advokaterna och juristerna om deras ursprung. Andelen advokater och jurister som är födda utomlands är oförändrat sedan dess, 5 procent.

Däremot ökar andelen andra genenerationens invandrare bland advokater och jurister.  17 procent – 1 av 6 – svarade att de har minst en förälder född i något annat land, jämfört med 14 procent 2012. Bland biträdande jurister är det fler med minst en förälder född i något annat land än bland advokater. I särklass vanligast är att de utländska föräldrarna är födda i övriga Norden eller Europa.

LÄS MER:

FAKTA: Advokatundersökningen

Undersökningen av advokater, biträdande jurister och advokatbyråer är en totalundersökning. Liknande undersökningar har gjorts 2006 och 2012. 2 757 webbintervjuer genomfördes av undersökningsföretaget Novus under perioden 9 september–9 oktober. Svarsfrekvensen var 37 procent.

– Allt tyder på att undersökningen ger en så representativ bild av kåren som möjligt. Årets resultat visar stora likheter med den förra undersökningen, och de förändringar som skett framstår som rimliga sett till hur branschen utvecklats. Fördelningen mellan män och kvinnor, liksom mellan anställda, delägare och innehavare, stämmer också med uppgifter i Advokatsamfundets matrikel, säger Per Fernström, projektledare på Novus.

Johan Persson