search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Allt fler humanjuridiska byråer

Humanjuridiken växer, storbyråerna har börjat använda AI och småbyråer känner av konkurrens från juristbyråerna.  Det är resultatet av undersökningen av byråernas situation.

Undersökningen av advokatkåren fångade inte bara frågor om advokater och jurister som enskilda yrkespersoner, utan den speglar också advokatbyråernas villkor, storlek, och huvudsakliga inriktning eftersom delägare och innehavare på 897 unika advokatbyråer har fått svara på frågor om byråerna.

Sammansättningen stämmer ganska väl överens med vad Advokatsamfundets matrikel visar: En majoritet av enmansbyråer och 47 procent av byråerna i undersökningen, som har drygt 5 procent är storbyråer med 50 eller fler medarbetare.

Humanjuridiken växer

Undersökningen visar möjligen tecken på att en specialisering pågår inom branschen och att humanjuridiken återtagit marknadsandelar. Andelen unika byråer med huvudsaklig verksamhetsinriktning på humanjuridik har nämligen blivit fler, från 31 till 36 procent. Och det tycks ha skett på de allmänpraktiserande byråernas bekostnad, som under perioden 2012–2016 har sjunkit från 34 till 28 procent.

Siffrorna stämmer väl överens med att andelen advokater och jurister som uppger att de arbetar på byråer med huvudsaklig inriktning på humanjuridik också ökar. Jämfört med 2012 har andelen ökat har från 24 till 29 procent. Andelen som arbetar på allmänpraktiserande byråer som under denna period minskat från 28 till 23 procent.

Precis som 2012 sedan verkar de allra flesta advokater och biträdande jurister helt eller huvudsakligen inom affärsjuridiken. 36 procent av de unika byråerna arbetar med i huvudsak affärsjuridik, och sysselsätter 48 procent av advokaterna och juristerna.

– Utvecklingen mot ökad specialisering inom advokatyrket har pågått en längre tid och kommer att fortsätta. Det är å ena sidan mycket glädjande att andelen verksamma inom humanjuridiken ökar. Samtidigt är det olyckligt att andelen allmänpraktiserande advokater sjunker. Det leder till en försämrad access to justice för stora grupper i samhället, säger Anne Ramberg.

Ekonomin skiljer

De största och minsta byråerna har, enligt undersökningen, oftast olika inriktningar på sina verksamheter. För enmansbyråerna är humanjuridiken den vanligaste huvudinriktningen (44 procent) medan de största med fler än 50 medarbetare nästan uteslutande arbetar med affärsjuridik (91 procent).

Undersökningen visar att de ekonomiska villkoren skiljer sig avsevärt mellan små, mellan och stora byråer. Medan de största byråerna, med fler än 50 anställda, debiterar i genomsnitt 3 771 kronor i timmen för delägarnas tjänster, kan enmansbyråer bara ta ut 1 896 kronor i timmen. År 2011 var motsvarande siffror 3 310 kronor för storbyråerna, och 1 640 kronor för enmansbyråerna. I procent räknat har enmansbyråerna ökat sin debitering aningen mer än storbyråerna sedan dess.

Övriga jurister – biträdande och anställda advokater – debiterar i genomsnitt 1 692 kronor i timmen. På storbyråerna är den genomsnittliga debiteringen bland övriga jurister 2 399 kr per timme.

Medianadvokaten fakturerade under 2016 för 1,68 miljoner kronor. 2011 fakturerade medianadvokaten för 1,4 miljoner kronor. Men spridningen var under 2016 mycket stor, från de 5 procent som fakturerade för under en halv miljon kronor, till de 2 procent som kom över 15 miljoner i fakturering. Medianintervallet är 2 miljoner till 2,5 miljoner kronor.

Hur stor del av arbetstiden som advokaterna och juristerna kan fakturera skiljer sig stort: från 40 procent till 90 procent av tiden. Medianfaktureringen är dock drygt 70 procent av den arbetade tiden.

Ökad omsättning

Byråernas högre genomsnittliga timpris återspeglas i advokatbyråerna omsättning. Under 2016 omsatte svenska advokatbyråer drygt 18 miljarder kronor baserat på momsuppgifterna, en summa som ökat konstant sedan 2009 då byråerna sammantaget omsatte kring 12,5 miljarder kronor.

Både den genomsnittliga omsättningen och medianvärdena visar att ökningen framför allt finns hos byråer med 4–9 anställda. Dessa byråer har både i genomsnitt och i medianmått mätt mer än dubblerat sin omsättning på fem år. I genomsnitt omsatte de 8,9 miljoner kronor år 2016.

– Det är mycket glädjande siffror som visar en positiv utveckling för de mindre byråerna. Det är angeläget att advokater inom alla delar av juridiken kan driva en lönsam rörelse. Det är en förutsättning för yrkets attraktivitet, säger Anne Ramberg.

Fler advokatbyråer (48 procent) uppger att de i dag fakturerar sina kunder löpande och färre (69 procent) fakturerar efter avslutat uppdrag. Det senare är alltså fortfarande det vanligaste sättet att fakturera, men för tio år sedan skedde det i 83 procent av fallen. 2006 fakturerade 29 procent sina kunder löpande.

Tuff konkurrens

Den upplevda konkurrensen från andra byråerna har varit ganska konstant sedan den första undersökningen genomfördes 2006. 85 procent av byråerna upplever betydande eller viss konkurrens från andra svenska byråer.

Framför allt är det större byråer, med 50 eller fler medarbetare, som känner av konkurrensen. Där svarar samtliga att de känner av konkurrens, varav 81 procent beskriver den som betydande.

Skillnaderna mellan olika advokatbyråer i landet märks tydligt när man studerar byråernas upplevda konkurrens från utländska byråer, andra branscher och juristbyråer. 70 procent av storbyråerna, med 50 eller fler medarbetare, känner konkurrens från utlandet jämfört med 6 procent hos byråerna med 9 eller färre medarbetare.

Två tredjedelar av de större byråerna känner av konkurrens från revisorer och andra företagskonsulter jämfört med omkring en femtedel hos byråerna med 9 eller färre medarbetare.

När det gäller konkurrens från juristbyråer märker större byråer av den minst (32 procent). Det är framför allt byråer med 4–9 medarbetare som känner av konkurrens från juristbyråerna, två tredjedelar av dem uppger att de känner betydande eller viss konkurrens från juristbyråerna.

Lockstep-systemet ökar

Nästintill alla delägare (97 procent) på de 440 unika byråer i undersökningen som inte är enmansbyråer svarar att de är mycket eller ganska nöjda med systemet byrån använder för fördelning av resultatet.

Det vanligaste systemet för fördelning av resultatet är så kallat true partnership, det vill säga att resultatet av byråns verksamhet delas lika mellan del­ägarna. 35 procent av byråerna tillämpar systemet. 2012 var siffran 31 procent.

Procentuellt sett mest har dock det så kallade lock­step-systemet, som i korthet innebär att byråns vinst fördelas utifrån antal år som delägare, ökat sedan 2012. 7 procent använder systemet, vilket är mer än dubbelt så många som senast då 3 procent av byråerna gjorde det.

En tredjedel av byråerna använder ett system där de delar på kostnaderna, men varje delägare behåller det egna överskottet. 2012 använde fem procentenheter fler – 38 procent – av byråerna detta system.

AI har gjort entré

Den digitala närvaron på advokatbyråerna ökar på samtliga punkter. Mest och påtagligast har användandet av så kallade molntjänster ökat. 44 procent av byråerna sparar i dag sina filer i molntjänster. 2012 gjorde endast 13 procent av byråerna det.

Tidskriften Advokaten skrev i början av 2017 att artificiell intelligens, AI, börjat användas av flera internationella advokatbyråer och att tekniken börjat nå svenska byråer.

I undersökningen uppgav 5 procent av byråerna att de i dag använder AI. Det internationella konsultföretaget McKinsey & Company har i en stor rapport om automatiserade arbetsplatser skrivit att AI kan vara positivt för kunskapsintensiva yrken – med advokater som specifikt exempel – eftersom AI möjliggör för yrkespersonen att fokusera på arbetet med högre värde. Möjligtvis har en stor andel av advokaterna och juristerna läst rapporten: 7 av 10 svarar nämligen att de är positiva till advokatyrkets framtid i Sverige.

Omkring 4 av 10 uppger i undersökningen att de känner en stress över den digitala utvecklingen som sker i advokatbranschen. Men det är lågt jämfört med samhället i stort där fler än hälften känner stress över den digitala utvecklingen

Rörlighet på arbetsmarknaden

Det tycks finnas en allt större rörlighet bland de biträdande juristerna. Så många som 65 procent av samtliga byråer uppger att biträdande jurister under 2016 har lämnat advokatbyrån för annan arbetsplats.

Nästan hälften av byråerna uppger att de har problem med att rekrytera unga jurister, och en tredjedel av storbyråerna menar att de har problem med att för många unga slutar på byrån.

Svårigheterna till trots tycks byråerna under 2016 ha rekryterat fler än som lämnat. Den rådande högkonjunkturen innebär att efterfrågan på arbetskraft är hög, och det ekonomiska tillståndet har gjort unga och nyexaminerade jurister minst sagt attraktiva på arbetsmarknaden.

Hälften av storbyråerna har rekryterat 10 eller fler jurister under 2016. Även de mellansmå byråer, med 4–9 anställda, anställde flitigt under 2016. Var femte byrå i den storleken anställde 2–3 jurister och var tionde 4–9 jurister.

Branschen är och kommer troligen att förbli i en fortsatt expansiv fas menar flera av de byrårepresentanter som Advokaten tidigare har talat med. Samma sak visar undersökningen. En majoritet av byråerna med 4 eller fler anställda har planer på att anställa jurister under de kommande tolv månaderna. 47 procent av storbyråerna planerar anställa 10 eller fler jurister under de kommande tolv månaderna.

LÄS MER:

Johan Persson