search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Gästkrönika

Advokatens roll i kampen mot korruption

Advokatyrket är inte som andra yrken. Med antagandet av titeln underkastas advokaten ett etiskt regelverk och ikläder sig samtidigt en roll som innebär en särskild ställning och ett särskilt ansvar i samhället. I en rättsstat har advokater en nyckelroll och fria och oberoende advokater krävs för upprätthållandet av enskildas fri- och rättigheter i ett samhälle. Advokatens roll sträcker sig längre än att enbart i varje enskilt fall tillvarata sin klients intresse – rollen innebär också att värna rättsstatens grundprinciper och stå upp för mänskliga fri- och rättigheter.

Advokatens roll innebär därmed också ett ansvar att aktivt motverka korruption.

Upprätthållandet av rättsstatens principer förutsätter nämligen frihet från korruption. I de 17 mål som har uppställts inom ramen för Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling som FN:s medlemsländer har enats om, uttrycks kopplingen genom mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Av målet framgår att rättsstatens principer har ett ”fundamentalt egenvärde” samt att ”god samhällsstyrning och rättsstatens principer är grundläggande mål och medel för utveckling”. Som särskilt delmål anges att ”väsentligt minska alla former av korruption och mutor”.   

En elementär del i en rättsstat är det enskildas skydd mot godtycke och ett säkerställande av att alla behandlas i enlighet med de regelverk som gäller i samhället. Ingen ska stå ovanför lagen, beslut och åtgärder ska ske enligt fastslagna spelregler, och saklighet och opartiskhet ska prägla såväl lagstiftningsprocesser som den senare tillämpningen av lagar. Förekomsten av korruption sätter allt detta ur spel. Som enkelt exempel kan tas att den bästa av lagar blir meningslös om polisen accepterar mutor för att inte utreda överträdelser, eller domare låter sig köpas för att meddela visst domslut. Frihet från korruption är med andra ord en grundförutsättning för en rättsstat och en förutsättning för tilltro till de demokratiska institutioner som finns i en sådan stat.

De negativa effekterna av korruption är allvarliga och mycket kostsamma. Världsbanken framhåller korruption som det största hotet mot utveckling, såväl samhällelig som ekonomisk. Enligt beräkningar från Världsbanken betalas nästintill ofattbara summor i mutor årligen världen över, mer än en biljon dollar i rena mutor, och korruptionens kostnader beräknas uppgå till cirka fem procent av världens globala BNP. Konsekvenserna av korruption drabbar genomgående de fattigaste hårdast. I svårt korruptionsutsatta länder hindrar korruptionen effektiv tillgång till grundläggande samhälleliga funktioner som sjukvård och det finns bland annat kopplingar mellan hög korruption och hög spädbarnsdödlighet.

Förekomsten av korruption inverkar avskräckande för genomförandet av investeringar och fördyrar handel – mutor kan för handel likställas med en dold skatt. Korruption medför därtill att marknadsmekanismerna sätts ur spel – något som i slutändan alltid leder till sämre affärer. Verksamheter tar också stryk. En kultur där mutor tillåts för att ta sig fram är en kultur som riskerar leda till andra oegentligheter. För varför ska en enskild anställd hålla sig till regelboken när företaget som stort inte gör det? De verksamhetsmässiga konsekvenserna ska inte underskattas. Ibland kan det byggas upp en hel intern byråkrati för att dölja mutbrottslighet och andra regelöverträdelser, resurser som i stället borde allokeras till kärnverksamheten. Beräkningar från OECD (2014) visar till exempel att korruption ökar affärskostnaderna med tio procent. För företag som begår överträdelser av mutlagstiftning kan kostnaden i form av böter därtill bli skyhög, något som inte minst illustreras av den förlikningssumma som Telia fick betala med anledning av korruptionsöverträdelserna i Uzbekistan, hisnande 7,7 miljarder kronor.

Korruption kan ta sig form på flera olika sätt och är inget enhetligt definierat begrepp. Mutor, nepotism, maktmissbruk, favorisering är alla exempel på vad som kan falla inom korruptionsbegreppet. Grunden till ordet är dock det latinska begreppet corruptio – förfall, förstörelse – vilket är talande för vad korruption faktiskt innebär: Korruption förstör. Och det finns alla incitament att med krafttag bekämpa korruption i alla dess former.

Sedan år 2010 bedrivs ett gemensamt initiativ mellan IBA, OECD och FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC) avseende en antikorruptionsstrategi för det juridiska yrkesfältet (Anti-Corruption Strategy for the Legal Profession). En av de första åtgärder som vidtogs inom ramen för initiativet var genomförandet av en undersökning riktad till 642 jurister i 95 länder. Undersökningen syftade till att utforska kunskapsnivån avseende vilka korruptionsrisker som juristkåren står inför och vilka verktyg som finns för att minska dessa risker samt ta reda på hur väl utrustade juristkåren var för att effektivt delta i den internationella kampen mot korruption. Mer än hälften av alla respondenter ansåg att korruption var ett problem inom det juridiska fältet i den egna jurisdiktionen. Bland respondenterna från Sverige var andelen som uppfattade korruption problematiskt inom det egna fältet en femtedel. Ungefär lika stor andel, en knapp femtedel, av de nordiska respondenterna angav att de kände till någon i sin egen jurisdiktion som varit involverad i internationella korruptionsöverträdelser. Även om Sverige och övriga nordiska länder regelmässigt placerar sig i toppen bland de minst korruptionsutsatta länderna kan konstateras att det inte är att likställa med korruptionsfrihet.  

De övergripande slutsatserna från studien var dels att korruptionsrisker existerar för advokater, dels att det fanns en oroväckande låg kunskapsnivå bland advokater om den egna riskexponeringen för korruption, liksom sin roll i förhållande till korruption.    

Advokatbyråer är naturligtvis på samma sätt som övriga företag exponerade i olika grad mot korruptionsrisker. Därtill kommer den särskilda risken för advokater att bli del – medvetet eller omedvetet – i korrumperade upplägg i biträdet av klienter i olika transaktioner. Denna risk ökar med en advokats involvering i sin klients affär, något som belyser vikten av att advokater upprätthåller sitt oberoende för att alltid självständigt kunna handla i enlighet med det etiska regelverket. 

Parering av dessa risker förutsätter kunskap kring vad korruption är, hur den kan ta sig uttryck och i vilka situationer riskerna är som störst saknas. Sådan kunskap är också nödvändig, i vart fall inom det affärsjuridiska fältet, för att möta de ökande kraven från klienter inom näringslivet om att hantera korruptionsrisker.

Advokatkåren har en viktig roll att fylla i kampen mot korruption, inte minst genom att säkerställa att de internationella och nationella regelverk som finns för att motverka korruption följs samt att det bedrivs ett aktivt förebyggande antikorruptionsarbete – i såväl den egna verksamheten som i klienters. Att anta denna korruptionsbekämpande roll innebär samtidigt ett värnande om rättsstaten.

Natali Phalén
Generalsekreterare Institutet mot mutor

FAKTA: Natali Phalén

Natali Phalén är tidigare advokat och sedan april 2017 general­sekreterare för Institutet mot ­mutor (IMM). Hon skriver att ­advokatkåren har en viktig roll att fylla i kampen mot korruption, inte minst genom att säkerställa att de internationella och nationella regelverk som finns för att motverka korruption följs.