search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Tidiga förhör kan effektivisera handläggningen av stora brottmål

Brottmålen i svenska domstolar blir allt större och mer komplexa. En utredning ser nu över hur handläggningen av målen kan moderniseras och effektiviseras.

I april 2016 tillsatte regeringen en utredning om processrätt och stora brottmål med Svea hovrätts president Fredrik Wersäll som ordförande. En del av uppdraget är att analysera hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning ska kunna moderniseras och effektiviseras. I feb­ruari 2017 presenterade utredningen ett delbetänkande som innehåller idéer om att, inför åtal, hitta en formel för att träffa överenskommelser mellan åklagare och en misstänkt om vad som är stridigt och ostridigt och hur processens omfång ska kunna begränsas.

– Grundtanken är att försöka begränsa processmaterialet i stora komplexa brottmål genom att ge parterna ett ökat inflytande över processmaterialet och processförutsättningarna. Inspirationen är hämtad från tvistemålsprocessen, där parterna tydligt anger ramen för processen, sade Fredrik Wersäll.

Han tillade att en nyckelfråga för att en överenskommelse ska vara intressant för en misstänkt är att åklagaren genom gärningsbeskrivningen exakt anger vad som läggs den misstänkte till last när det gäller rekvisiten.

– Åklagaren bör vara skyldig att tala om vilket straffvärde åklagaren gör gällande att brottet har och domstolen ska inte ha möjlighet att gå utöver detta.  Med den utgångspunkten i de större målen finns det något att förhandla om och processen skulle kunna komma till huvudförhandling mycket tidigare, sade Fredrik Wersäll.


Fredrik Wersäll. Foto: Carl Johan Erikson

En annan förutsättning för att en överenskommelse ska kunna träffas mellan åklagaren och den misstänkte är att polis och åklagare blir bättre på att ge den misstänkte och den misstänktes försvarare insyn i förundersökningsmaterialet.

– Vi tror att det är helt avgörande att den misstänkte och försvaret vet vad åklagaren har på fötterna, sade Fredrik Wersäll.

Betänkandet har varit ute på remiss och blivit i allt väsentligt positivt mottaget. Ett färdigt lagförslag är planerat till sommaren 2019.

Uppdragets andra del är att analysera om det är lämpligt att införa utökade möjligheter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol.

Utredningen ser över om det i ökad utsträckning ska hållas förhör i domstol under förundersökningsstadiet på ett sådant sätt att förhöret kan användas som bevisning vid den kommande huvudförhandlingen.

– Vi tittar på i vilken utsträckning man kan åberopa tidiga förhör i den kommande rättegången. När direktiven skrevs hade man för ögonen att förundersökningens omfattning skulle kunna minskas och processen effektiviseras om olika personer hördes successivt och det gick att använda sig av förhören vid en kommande huvudförhandling.

Utredningen ska även se över möjligheterna att använda sig av berättelser som lämnas vid förundersökningen som bevisning under huvudförhandlingen.

– Inom några år kommer i princip alla polisförhör att spelas in med ljud och bild. Vi lägger nu ett förslag som i princip tillåter användning av förhör under förundersökningen och förhör i domstol under förundersökningen som bevisning, sade Fredrik Wersäll.

Utredningen ser flera fördelar med förslagen.

– Inte minst i de stora målen, där förundersökningen pågår under lång tid, skulle det vara bra att säkra bevis så tidigt som möjligt i processen. Även om ett förhör hålls under ordnade former under huvudförhandlingen i en rättegång ska man vara medveten om att tillförlitligheten av en utsaga försämras med tiden. Och forskning visar att ett videoupptaget förhör ger väl så bra förutsättningar för att göra en riktig bevisvärdering som att titta på personen live, sade Fredrik Wersäll.

Utredningens uppfattning är att bestämmelserna om omedelbarhet och koncentration ska finnas kvar – allt som är relevant ska läggas fram vid huvudförhandlingen och värderas av domstolen.

– Men formerna för att lägga fram bevisning kommer att förändras till följd av teknikutvecklingen. I allt större utsträckning kommer förhör hållna under förundersökning, med ljud och bild, att spelas upp under huvudförhandlingen.

Fredrik Wersäll betonade samtidigt att utredningen inte har för avsikt att lägga en mall för hur förundersökningen ska bedrivas eller hur bevis ska säkras.

– Vi kompletterar verktygslådan och öppnar för nya förutsättningar att säkra bevisning, nya förutsättningar att åberopa bevisning, sade han.

Betänkandet presenteras för justitieministern den 5 december och skickas därefter ut på remiss.

Förklaringar till att brottmålen har blivit större

  • Brottslighetens utveckling.
  • Omorganiseringen av polis och åklagare. Genom inrättandet av de internationella åklagarkamrarna fick åklagarkåren ett annat uppdrag. Det internationella samarbetet gör att målen automatiskt blir större.
  • Nya strafförutsättningar med komplexa bevisförutsättningar. Brott som till exempel människosmuggling har sammansatta rekvisit.
  • Polisen vill fånga in hela nätverk med brottslingar.
  • Krigsförbrytelser är en ny måltyp där huvudförhandlingarna ofta varar i upp till ett år.
Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons