search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Så kan domarrekryteringen breddas

Domarrekryteringsutredningen lämnar förslag om hur fler yrkesgrupper kan rekryteras till domare. Anne Ramberg delar analysen, men ifrågasätter flera av förslagen.

I Domarrekryteringsutredningens betänkande presenterar utredaren Gudrun Antemar förslag som syftar till att skapa ett stabilt och långsiktigt system för rekrytering av ordinarie domare.

Ett av förslagen går ut på att fler jurister ska erbjudas möjlighet att genomföra den särskilda domarutbildningen. Genom att införa en ny tillfällig domaranställning som adjungerat råd ska andra kvalificerade och erfarna jurister också kunna meritera sig för ordinarie domartjänst.

Utredningen har även haft i uppdrag att undersöka om antalet sökande påverkas av öppenheten i ansökningsförfarandet och ta ställning till om sekretess bör införas. Här bedömer utredningen att allmänhetens intresse av insyn i rekryteringen av domare är starkare än skälen för sekretess. Om sekretess ska införas, bör sekretessen gälla endast under det inledande skedet av rekryteringsförfarandet.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har varit ledamot av Domarnämnden och dess föregångare Tjänsteförslagsnämnden sedan år 2000. Hon diskuterade domarrekryteringen med Gudrun Antemar vid en sammankomst med Advokatsamfundets Stockholmsavdelning och Juristföreningen i Stockholm. 

Anne Ramberg förklarade att hon delar utredningens utgångspunkter och analyser. Men hon hävdade att vi inte har en öppen domarbana.

– Alla kan söka, men alla kan inte få en domartjänst, alldeles oberoende av hur skicklig man är som advokat eller åklagare, sa hon.

Hon menade att det ställs annorlunda krav på den som inte har gått domarbanan. Referensgivarna känner inte till domarnas särskilda sätt att uttrycka sig om den sökande, och de sökande har inte de stora kontaktytorna som assessorerna får under domarutbildningen.

Ett problem är att det är behovet av duktiga assessorer i Regerings­kansliet och andra myndigheter som delvis styr frågan.

– Det innebär att domstolarna i hög utsträckning blir en utbildningsanstalt, sa Anne Ramberg.

Anne Ramberg var expert i Domarutredningen 2001, som föreslog att domarutbildningen skulle avvecklas.

– Det är fortfarande så att man cementerar en sluten domarbana, sa hon.

Anne Ramberg underströk att det är viktigt att stärka domstolarnas oberoende och att betänka att domstolarna får större inflytande och makt i dag än tidigare. Hon ansåg att med alla de utmaningar domstolarna står inför, är kravet på mångfald i bakgrund större.

– Jag menar att alla domstolar måste få in folk med skilda bakgrunder, skilda erfarenheter. Det är en legitimitetsfråga, men också en kvalitetsfråga. Man får problem om alla bara har gått domarutbildningen, hur bra den än är.

Anne Ramberg trodde att frågan om sekretess i ansökningsförfarandet har betydelse. Hon menade att utredningens förslag om partsinsyn innebär att det inte blir någon verklig sekretess.

– Hade man haft riktig sekretess, är jag alldeles övertygad om att det hade blivit fler sökande, framför allt till de högre tjänsterna, sa hon.

Ett skäl till att advokater som är delägare på en stor advokatbyrå kommer att undvika att söka domartjänster är att de bedriver en konkurrensutsatt affärsverksamhet och inte vill ha offentlighet åt en ansökan, förklarade Anne Ramberg.

LÄS MER: Domarrekryteringsutredningens betänkande Rekrytering av framtidens domare (SOU 2017:85)
LÄS MER: Gudrun Antemars gästkrönika om rekrytering av framtidens domare i Advokaten 7/2017

Magnus Andersson