search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Oklart vilka rättigheter sårbara personer har i rättsprocessen

Lagstiftningen är otydlig när det gäller vilka rättigheter personer med psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning har i rättsliga processer. Inom rättsväsendet finns dessutom en stor okunskap om hur sårbara personer ska bemötas.

– Den svenska lagstiftningen är generellt skriven. Det är inte klart vilka rättigheter en individ har, sade John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.

Nationell svensk lag ska dock tolkas i ljuset av internationella konventioner. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns bland annat krav på effektiv tillgång till rättssystemet för personer med funktionsnedsättning.

Europakonventionens artikel 6, rätten till en rättvis rättegång, och artikel 14, förbud mot diskriminering, är särskilt relevanta när det gäller att tillvarata sårbara personers processuella rättigheter.


Annika Jyrwall Åkerberg, människorättsjurist på Civil Rights Defenders, berättade att en några år gammal rapport från Polisförbundet visar att tre av fyra poliser upplevde att de inte hade adekvata förutsättningar för att möta personer med psykisk ohälsa inom ramen för sitt jobb.

– Det gör att risken är stor att lämplig kunskap om hur man förhör den här målgruppen saknas. De som har intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har till exempel särskilt svårt att få ihop sammanhang, tidsuppfattning och konsekvenser. Och det blir svårare ju längre tiden går.

Annika Jyrwall Åkerberg berättade också att studier visar att åtalsfrekvensen är avsevärt lägre vid misshandel och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning än i andra fall.

– Barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hördes i mycket lägre utsträckning än andra barn. Och kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fick målsägandebiträde i lägre utsträckning än andra målsägande. Det här är tecken på systematiska brister, sade hon.

Advokat Anna Hellron berättade om de etiska överväganden som blir aktuella när klienterna är sårbara. I brottmål är till exempel den psykiska ohälsan eller intellektuella funktionsnedsättningen hos klienten inte alltid identifierad.

– Det är inte ovanligt att man som advokat känner att något är annorlunda, men det är svårt att sätta fingret på vad det är. Det är också vanligt att ­klienten inte vill tillstå att det finns en problematik. Som advokat skulle man i vissa fall behöva lyfta frågan för att situationen ska kunna anpassas till ­klientens behov, sade Anna Hellron.

Klientens instruktion ska i huvudsak styra hur advokaten agerar. Men advokaten ska också tillvarata klientens bästa.

– Det kan uppstå motsättningar ­mellan de etiska förhållningsregler som vi styrs av och vad klienten

säger att han eller hon vill. Det blir väldigt tydligt om man har en klient som har psykisk ohälsa eller en dia­gnos. Det är inte ovanligt att klientens instruktioner då är oklara, att de ändras över tid eller att klienten vill att man ska föra fram något som inte är fördelaktigt för klienten. Det kan hända att advokaten måste begära sitt entledigande om de etiska reglerna och klientens instruktioner krockar, sade Anna Hellron.

Det förekommer även att klienten erkänner ett brott och försvararen misstänker att erkännandet är oriktigt.

– Det finns en möjlighet att – givetvis med beaktande av lojalitetsplikten – göra rätten uppmärksam på omständigheter som talar för att det är ett oriktigt erkännande. Det utrymmet ska, enligt Advokatsamfundets riktlinjer, vara lite större när vi företräder en psykiskt sjuk klient, sade Anna Hellron.

Men det finns en begränsad acceptans hos domstolarna när det gäller att ge extra tid eller på annat sätt anpassa förhandlingen till en målsägande med särskilda behov, upplever Anna Hellron. Hon är därför inte främmande för att det införs ett grundläggande utbildningskrav om psykisk ohälsa och intellektuella funktionshinder för samtliga yrkesgrupper inom rättsväsendet.

Annika Jyrwall Åkerberg gav avslutningsvis några konkreta råd till advokater som har sårbara klienter. Bland tipsen fanns att begära pauser i domstolen för att kunna sammanfatta det som sagts för klienten och att informera rätten om att klienten har dålig tidsuppfattning, så att fokus hamnar på annan bevisning än tiden. 

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons