search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Ingenting är sig likt vid misstanke om terrorbrott

Ett allvarligt problem med begreppet terrorbrott är att det ofta kopplas till etnicitet. Det i sin tur kan skapa en ökad polarisering mellan olika befolkningsgrupper. Det ansåg advokaterna Nancy Hollander och Johan Eriksson.

De två erfarna försvarsadvokaterna Nancy Hollander och Johan Eriksson diskuterade vad som skiljer och förenar försvararuppdraget i USA och Sverige då en person är misstänkt för terrorbrott.

En hel del förenade uppdragen, konstaterade de. Vid misstanke om terrorbrott är mediernas intresse synnerligen intensivt och bevakningen saknar nästan gränser för hur långt medierna är beredda att gå. Även i rättsväsendet finns det likheter. Vid misstanke om terrorbrott blir restriktioner betydligt mer långtgående. Den polisiära insatsen är även långt mer kraftfull än vid traditionella brott. Dessutom förutsätts den misstänkte vara skyldig redan från första stund. Som försvarare av en misstänkt terrorist utsätts advokaten också för ett omfattande hat från allmänheten på ett sätt som inte inträffar annars.


Nancy Hollander och Johan Eriksson. Foto: Carl Johan Erikson

Men det förekommer också skillnader. Nancy Hollander berättade om olika tortyrmetoder som förekommit vid misstanke om terrorbrott, till exempel skendränkningar och att de misstänkta förvägras sömn. I Sverige handlar det mer om häktningar med omfattande restriktioner under långa tider, enligt Johan Eriksson.

En annan skillnad rör bevisning. I dessa mål förekommer det i USA hemliga bevis som advokaten ibland inte ens får berätta om för sin klient. Dessutom kan det, enligt henne, förekomma att myndigheterna i hemlighet försöker övervaka försvarets samtal. Vid misstanke om terrorbrott är det heller inte aktuellt med borgen i USA. En fara i detta sammanhang kan vara tolkarna, menade Johan Eriksson, särskilt när den misstänkte talar ett språk som få talar i Sverige. Då kan det finnas säkerhetsrisker med läckor.

De två var eniga om att ofta har gärningspersonens etniska bakgrund en stark koppling till vad som klassas som terrorbrott. Nancy Hollander konstaterade att det årligen i USA, med en befolkning på cirka 323 miljoner invånare, dödas 12 000 män­niskor av handeldvapen. Den absolut största delen av dödandet utförs av vita amerikanska män, sa hon. I detta sammanhang framhöll hon särskilt problemet med automatvapen. Sedan terroristattackerna i USA den 11 september 2001 har 193 personer i USA dödats i attentat som i USA betecknas som muslimsk terrorism.

Till bilden hör att medierna strukturellt undviker att kalla våldshandlingar utförda av vita män för terrorism. Medan våldshandlingar utförda av muslimer kallas för terrorism. Johan Eriksson bekräftade delvis hennes uppfattning med exemplet då en ungdom i Trollhättan dödade ett antal personer på sin skola. Eriksson beskrev hur gärningspersonen systematiskt dödade dem med icke svenskt utseende och skonade dem med svenskt och hur polisen ändå inte ville betrakta det inträffade som ett terrorbrott.

Ett allvarligt problem, som användningen av begreppet terrorbrott kopplat till etnicitet leder till, är att det skapar en ökad polarisering mellan olika befolkningsgrupper i samhället. Därför har advokater en viktig roll, betonade Hollander.

– Vi borde kalla brott för vad de är, där vi fokuserar på individen och inte på en grupp, sa Hollander som menade att fokuseringen på grupptillhörighet i sin tur skapar brott. Angreppen mot moskéer i USA har ökat märkbart sedan Donald Trump blev president, och det har förekommit trakasserier och våld mot muslimer. Det skapar brott och en ökad fientlighet mot flyktingar och invandrare i samhället, betonade hon. Eriksson bekräftade att även i Sverige har en liknade utveckling skett.

Nancy hollander sammanfattade ske­endet med att stora delar av USA uppfattar sig vara i krig mot terrorism och den uppfattningen har lett fram till dagens situation. I den situationen har advokater en viktig uppgift.

– Ni som är försvarsadvokater har en stor kraft att åstadkomma förändring, att förändra människors liv, vad regeringar gör. Jag hoppas att vi alla använder den makten på ett sätt som är bra och ansvarsfullt. Det är en stor gåva som vi har. Jag är tacksam för den gåvan och för de vänner som har den gåvan. Vi kan göra den här ­världen bättre. Det krävs bara att vi alla gör det. 

Tom Knutson
Annons
Annons