search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

”Fokus måste ligga på det förebyggande arbetet”

Flera uppmärksammade mutskandaler de senaste åren har lett till ett ökat intresse för att undvika korruption med hjälp av preventiva åtgärder.

Det finns ingen enhetlig definition av korruption och det är inte något juridiskt begrepp. Men ibland används organisationen Transparency Internationals definition – missbruk av makt för egen eller personlig vinning, berättade Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM) sedan i april 2017 och dessförinnan advokat som utrett misstänkta mutbrott.

Den största negativa effekten av korruption är, enligt henne, förtroendeskada på olika nivåer.

– Upplever man att tjänster inte tillsätts korrekt och att det förekommer mutor försvinner lojaliteten och förtroende för företaget internt. Misstankar om mutskandaler leder också till medial uppmärksamhet som skadar förtroende för företaget och varumärket. 

Företag som döms för mutbrott riskerar också att inte få delta i offentliga upphandlingar – det gäller både i Sverige och USA.

Korruption är dessutom riktigt dyrt. Årligen beräknas mutor utbetalas för en triljon dollar i världen. Den svenska korruptionen kostar, enligt Statskontoret, ungefär 9 miljarder kronor per år.

I USA kan företagsledningen göras ansvarig för korruption grundat på domstolspraxis.

Den amerikanska mutlagstiftningen, FCPA, är formellt riktad mot personer i offentlig ställning men definitionen är mycket vid. Företagsledningens ökande ansvar uttrycks i begreppet ”failure to prevent”, vilket sprids snabbt även till andra områden.

– Även svenska företag som mutar någon i Sverige kan falla under FCPA, sade Peter Utterström, advokat specialiserad på internationell företagsbeskattning och amerikansk korruptionslagstiftning.

I samband med uppdateringen av den svenska mutbrottslagstiftningen 2012 infördes brottet ”vårdslös finansiering av mutbrott” i brottsbalken – en variant av ”failure to prevent”. För att brott ska föreligga krävs att en näringsidkare tillhandahåller pengar eller något annat av värde till någon som företräder näringsidkaren, till exempel en agent, utan att företagsledningen har genomfört nödvändiga kontroller av agenten och medlens användning. 

– En uttalad ambition var att ställa högre krav på hur företag arbetar preventivt med korruptionsfrågor. Det var en direkt följd av att Sverige har kritiserats hårt av OECD för att inte i tillräcklig utsträckning beivra brott som begås av svenska företag utomlands, sade Natali Phalén.

Institutet mot mutor motverkar korruption bland annat genom självreglering och en näringslivskod som är strängare skriven än brottsbalken och dessutom innehåller riktlinjer för hur det går att tänka i olika situationer. Företag kan också vända sig till institutets etiknämnd för att få en konkret bedömning av om ett agerande är förenligt med koden, berättade Natali Phalén.

Företagsbot kan i Sverige dömas ut om näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet, eller om det är ett brott som begås av en person i ledande ställning. Ungefär 20 företagsböter har dömts ut, den högsta på 3 miljoner kronor. Maxtaket för företagsbot är 10 miljoner kronor, men en utredning föreslår att beloppet höjs till 100 miljoner kronor.

– Om förslaget går igenom är bötesbeloppen i Sverige fortfarande, vid en internationell jämförelse, extremt låga, sade Natali Phalén.

Det händer att korruptionsmålen i USA går till domstol. Men det vanligaste är att det blir en förlikning, enligt Peter Utterström.

– Företagen inser att det kommer att ta många år att driva frågan och vill hellre fokusera på verksamheten. Dessutom kommer företagsnamnet tas upp i medierna och det är inte bra för varumärket.

I arbetet med att förebygga korruption är företagsledningens uppgift att se till att alla åtgärdsprogram som har utvecklats implementeras i företaget.

– Ledningen måste tydligt leva efter de villkor och regler som ska implementeras. Den nya kulturen sätter sig genom att alla i företaget regelbundet utbildas, sade Peter Utterström.

Han lyfte även fram betydelsen av att följa upp om anställda och ledning agerar som företaget vill.

– I en tillräckligt stor organisation kan man utgå ifrån att fel kommer att göras. Då måste det finnas en process för att internt hantera ärenden som rör korruption, sade Peter Utterström.

Han betonade också vikten av due diligence och nämnde att det finns ett flertal företag som medverkar i undersökningar av framtida samarbetspartner.

– I dag håller inte argumentet att det inte gick att få fram information. Det handlar bara om hur mycket man är beredd att betala.

I riskanalysen är det, enligt Natali Phalén, viktigt att identifiera var i verksamheten riskerna för korruption är störst och hur de ska hanteras.

Hon underströk även att det måste finns tydliga vägar för att larma om någon upptäcker eller misstänker mutbrott i en organisation.

– Det är svårt att upptäcka korruption i efterhand. Fokus måste ligga på det förebyggande arbetet. Det är därför viktigt att skydda visselblåsare, sade Natali Phalén. 

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons