search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Europadomstolen står inför många utmaningar

Tillströmningen av klagomål till Europadomstolen har accelererat de senaste 20 åren. Samtidigt har flera länder kritiserat domstolen för att inte respektera subsidiaritetsprincipen.

Mellan år 2000 och 2013 steg antalet klagomål till Europadomstolen från drygt 10 000 till cirka 65 000 per år. Efter det har kurvan planat ut något och 2016 kom det in 53 000 klagomål till domstolen.

En viktig förklaring till den ökande måltillströmningen är att fler stora stater med omfattande problem har anslutit sig till konventionssystemet, länder som Turkiet, Ryssland och Rumänien.

– Yttre händelser i medlemsstaterna avspeglar sig i måltillströmningen. Statskuppen i Turkiet för ett par år sedan har till exempel lett till enormt mycket klagomål från journalister, politiker och jurister som har fängslats. De klagar till oss att de är fängslade på olaglig grund och anser att artikel 10 i konventionen om yttrandefrihet har kränkts, sade Helena Jäderblom, Sveriges domare i Europadomstolen sedan 2012, och tillade att medvetenheten om att det går att klaga till Europadomstolen också har spritt sig, inte minst bland advokater.

Domstolen har inte lyckats hålla undan för måltillströmningen. 2011 beskriver Helena Jäderblom som ett krisår med balanser på över 150 000 mål. För närvarande har domstolen 65 000 mål i balans. Ryssland, Ukraina, Turkiet, Rumänien och Ungern står för hela 67 procent av målen.

Sverige hade i slutet på 2017 39 mål som skulle avgöras i domstolen, de flesta gällde asylärenden.

För att få ner balanserna har domstolen och konventionsstaterna arbetat med att effektivisera den interna handläggningen av målen. Genom protokoll 14 till konventionen, som trädde i kraft 2010, infördes möjligheter att minska domarsammansättningen. De enklaste målen kan nu avvisas av en domare i stället för av en sjudomarsits, till exempel om det står klart att klaganden inte har uttömt nationella rättsmedel eller missat tidsfristen för att komma in med klagomål. I mål där det finns en väletablerad praxis finns också en möjlighet att döma i tredomarsits, då domarna ofta enbart har skriftlig kommunikation sinsemellan.

Europakonventionen, dess tilläggsprotokoll och förarbeten är en ganska kort läsning, berättade Helena Jäderblom.

– Det finns inte särskilt mycket lagtext. Det är genom praxis som konventionen har fått kött på benen, sade hon.

Verkställighetsfrågorna hanteras av Europarådets ministerkommitté.

– Vi har ingen polis eller kronofogde som kan tvinga staterna till verkställighet. Ministerkommittén kontrollerar att domar har verkställts på rätt sätt. Vanligtvis betalar de stater som fälls ut det skadestånd som de har blivit ålagda.

Under 2010-talet har konventionssystemets framtid tagits upp på flera högnivåkonferenser. Samtidigt som regeringsrepresentanter från medlemsländerna har uttryckt sitt stöd för konventionssystemet har de betonat hur viktig subsidiaritetsprincipen är. Principen finns nu i protokoll 15 till konventionen. Den har dock inte trätt i kraft ännu. Flera länder har kritiserat domstolen för brister i respekten för subsidiaritetsprincipen. Storbritannien har varit särskilt kritiskt.

– Vi känner att Europaskepticismen har vuxit sig starkare det senaste decenniet och kulminerat i Brexit i Storbritannien. Det har kommit krav från flera håll på att landet ska lämna konventionssystemet och enbart tillämpa nationell rätt. Men det går inte att lämna konventionen utan att också lämna Europarådet. Just för ögonblicket verkar Storbritannien mest koncentrera sig på Brexit och någon omedelbar risk för att man lämnar Europarådssamarbetet ser jag inte, sade Helena Jäderblom.

FAKTA: Europadomstolen

Europadomstolen kan pröva om Europarådets 47 medlemmar lever upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, som tillkom 1950. En privatperson som inte anser att en stat har respekterat hans eller hennes mänskliga rättigheter kan vända sig till domstolen. Men den som vill klaga till domstolen måste först ha försökt att få rättelse i landet där kränkningen har skett genom att föra sin sak till högsta instans.

Kamilla Kvarntorp
Annons
Annons