search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

En resningskommission av norsk modell i Sverige?

Norge har en resningskommission utanför domstolsväsendet som beslutar om resning. Men åsikterna går isär om en liknande lösning skulle passa i Sverige.

I Norge finns sedan 2004 det så kallade resningsinstitutet Gjen­opp­tak­elses­kommisjonen, ett ad­ministrativt förvaltningsorgan utanför domstolsväsendet som hanterar resningsutredningar. Om kommissionen beslutar om resning blir det ny domstolsbehandling. Under ett seminarium arrangerat av Stiftelsen Rättstatens Vänner berättade Ulf Stridbeck, professor i straffrätt vid Oslo universitet, om den utvärdering han gjort av kommissionen.

– Sedan inrättandet har kommissionen fått in 2 023 ansökningar varav 15 procent har fått medhåll till resning, sa Ulf Stridbeck.

Av de 277 resningsmål vars nya domstolsbehandling är avslutade har 84 procent av de tilltalade frikänts.

Alla seminariedeltagare tycktes vara ense om att en resningskommission av norsk modell skulle kräva grundlagsändring för att kunna införas i Sverige. Däribland advokat Anders Frigell som var kritisk till hur resningsansökningar i dag hanteras i Sverige med utgångspunkt i det så kallade da Costa-fallet där han engagerat sig de åtalade läkarnas sak.

– För att en person som anses felaktigt dömd ska ha en chans till resning i Sverige krävs en journalist som engagerar sig i fallet samt oftast en advokat som ställer upp pro bono. Så kan inte ett system byggas upp, sa Frigell.


Advokat Anders Frigell. Foto: Johan Persson

Högsta domstolens ordförande, justitierådet Stefan Lindskog, menade att den typen av resningar, som har att göra med utredningar, inte borde hanteras av Högsta domstolen, eftersom den är prejudikatdomstol. Lindskog menade dock att uppgiften, av konstitutionella skäl, heller inte bör ligga hos en myndighet likt i Norge.

– Jag har inga problem med att Högsta domstolens beslut skulle kunna prövas i en annan domstol. Men jag skulle ha problem med om man överprövar det vi gör i Högsta domstolen i något som har myndighetsstatus, sa Stefan Lindskog.

Riksåklagaren Anders Perklev berättade att han ser flera nackdelar med att inrätta en så kallad resningskommission även i Sverige, bland annat en betydande sådan att man nästintill får en fjärde domstolsinstans dit man vänder sig så snart Högsta domstolen har sagt sitt.

– Man kan också tänka sig att en särskilt resningskommission skulle kunna sänka trovärdigheten för rättssystemet, sa Perklev som menade att en resningskommission indirekt ger bilden av att det inte går att lita på det ordinära rättssystemet.

– I stället måste kvaliteten byggas in i det ordinära systemet – det måste bli rätt från början, ansåg Perklev.

Johan Persson