search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Business judgement rule och principen om efterkontrollbarhet

Det är metoderna bakom ett handlande som ska värderas i frågor om ansvar och oaktsamhet, inte resultatet, enligt några nya HD-fall.

När domstolar ska bedöma frågor om exempelvis skadeståndsansvar på grund av oaktsamhet, kan de behöva avgöra vad som var rätt handlande i en viss situation. Men sådana bedömningar är svåra att göra i efterhand.

Högsta domstolens ordförande Stefan Lindskog menar att HD i några fall de senaste åren har närmat sig den princip som i amerikansk rättslitteratur kallas business judgement rule. Den innebär att en bolagsstyrelse inte anses skadeståndsansvarig för affärsbeslut som visar sig ogynnsamma, om den har handlat i god tro, med den omsorg en förnuftig person visar och utifrån bolagets bästa intresse.


Stefan Lindskog. Foto: Carl Johan Erikson

Utgångspunkten i HD-fallen har varit att det som ska bedömas är inte handlandet som sådant, utan de överväganden som ligger bakom.

– Business judgement rule på svenska handlar ytterst om ett metodansvar, som kommer tillbaka så fort vi ska värdera om ett handlande var aktsamt eller inte. Det gäller att fokusera på handlandet och handlingssituationen – inte händelseförloppet efteråt. Domare ska inte dra baklängesslutsatser, sa Lindskog.

Stefan Lindskog presenterade några av de rättsfall där HD har tillämpat principen.

­I fallet Trollhotellen, NJA 2012 s. 858, hade en styrelseledamot i strid med aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna inte upprättat kontrollbalansräkning. Var han vårdslös? Enligt HD bör försumlighetsprövningen inriktas på om styrelseledamoten har agerat försvarligt i bolagets situation. Så länge styrelseledamoten har uppfyllt rimliga krav på att hålla sig informerad och göra en seriös utvärdering av situationen, finns det sällan anledning att ifrågasätta ställningstagandena.

När kommunen i landskronafallet, NJA 2013 s. 145, tillfälligt placerade en LVU-omhändertagen 13-årig pyroman hos hennes mamma brände hon ned ett köpcentrum.

HD skriver i domen att det kan vara motiverat att ta fasta mer på hur ett beslut har kommit till än på dess innehåll. Om det har fattats efter en god metodologisk ordning, bör innehållet i regel anses godtagbart.

Socialnämnden borde ha gjort en adekvat, kontrollerbar skriftlig utvärdering av faresituationen. Eftersom den inte gjorde det, ansåg HD att kommunen hade varit vårdslös, och den blev skadeståndsskyldig mot försäkringsbolaget.

I Kezban-fallet, NJA 2013 s. 842, hade miljödomstolen felaktigt påfört ett bolag miljösanktionsavgift. HD slog fast att en domstol ska redovisa sina överväganden på ett öppet och förklarande sätt i domskälen. Om domstolen redovisar en rimligt adekvat analys av rättsläget, så rör det sig inte om en felaktig rättstillämpning fastän analysen har lett fram till en slutsats som avviker från gällande rätt. Men om domstolen inte redovisar en motiverad analys, kan det vara tillräckligt för att utlösa ett skadeståndsansvar. HD fann att staten var skadeståndsskyldig för miljödomstolens felaktiga rättstillämpning.

Fallet RMW Transport AB, NJA 2014 s. 798, gällde prövning av konkursförvaltararvode. Förvaltaren hade väntat i fem år med att avyttra aktier och en fordran i hopp om högre köpeskilling, vilket inte infriades.

HD kom fram till att om en förvaltare har gjort noggranna överväganden på grundval av ett adekvat beslutsunderlag som kan granskas i efterhand, bör förvaltningsåtgärden i regel godtas. Även om det senare visar sig att åtgärden var ofördelaktig får förvaltaren anses ha handlat med tillräcklig omsorg. Men om förvaltaren inte kan presentera ett sådant underlag, så kan det i allmänhet inte anses att förvaltningsåtgärden har vidtagits med erforderlig omsorg.

Fallet Enstegstätade fasader II, NJA 2015 s. 1040, rörde väsentligt fel i bygg­entreprenad genom en viss väggkonstruktion. Entreprenören förlitade sig på att konstruktionen användes av många och var förenlig med branschpraxis.

HD konstaterade att det inte är tillräckligt att förlita sig på vad andra gör. Därför saknade det betydelse i vårdslöshetsfrågan att konstruktionen var allmänt förekommande i branschen. Entreprenören borde själv ha förvissat sig om konstruktionens hållbarhet innan metoden användes. Eftersom entreprenören inte visade att bolaget hade genomfört någon egentlig utredningsåtgärd, fann HD att bolaget hade handlat vårdslöst.

Stefan Lindskog menade att den som fattar ett beslut ska göra detta skriftligt om det finns tid, av två skäl:

– Dels är det en kvalitetssäkring för ens egen del, dels handlar det om efterkontroll, sa han.

HD har några gånger låtit utevaron av en skriftlig redogörelse få presumtionsverkan. När den saknas, har HD utgått från att det är oaktsamhet.

– När en domstol inte redovisar hur den har kommit fram till ett felaktigt slut – då är det fel och försummelse. Hade man redovisat hur man kom fram till det felaktiga slutet, hade man klarat sig, sa Lindskog.

Stefan Lindskog noterade att detta har betydelse också för processande advokater, när de lägger upp talan, och i den konkreta rådgivningssituationen.

– När man lämnar råd i svåra situationer som kan gå fel, ska man göra det systematiskt, åstadkomma en PM och lägga i akten, sa han.

Magnus Andersson
Annons
Annons