search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Historia som förpliktar

Kjell Å Modéer presenterar i monografin ”Det förpliktande minnet – Juridiska fakulteten i Lund 1666–2016” för första gången en översikt av fakultetens 350-åriga historia.

– Titeln låter ju närmast både patetisk och sakral. Men den har en kunskapsteoretisk utgångspunkt. Jag vill visa på hur viktigt det är för juristerna att förvalta minnet och att vara delaktiga i varje tids rättskulturella och politiska diskurser.

Berätta om boken!

– Jag skriver historien ur ett konfliktperspektiv. Det betyder att jag inte har sett som min uppgift att skriva en hyllningsskrift till fakulteten, utan att försöka se hur den har förändrats i sina kunskapsstrukturer genom konflikter. Och de har varit många …

Vilken är den största konflikten under de 350 åren?

– Det var nog den första, när professor Samuel von Pufendorf under 1670-talet försökte introducera den rationella naturrätten. Han stötte på motstånd, inte minst från dem som företrädde den romerska rätten. Han fick alla teologerna mot sig också. Professorn i romersk rätt utmanade till och med Pufendorf på duell för att få upprättelse för – enligt hans uppfattning – Pufendorfs oförrätter.

Vilken betydelse har advokaterna haft för Juridicum i Lund?

– När de kvinnliga juristerna gjorde entré under början av 1900-talet blev de vanligen advokater. De kunde ju inte bli domare förrän 1945. Flera av dem blev förebilder för studenterna. Professorn Gunvor Wallin hade exempelvis varit advokat innan hon kom till Juridicum och gjorde avtryck i fakulteten. På 1900-talet dyker advokaterna också upp som lärare. Det fanns då en praktisk kurs inom juristutbildningen, och det var ofta advokater som ledde den. Med den nya organisationen på 1970-talet, då det kommer in allmänrepresentanter i utbildningsnämnden, har vi också ett par rikskända Lundaadvokater som satt där, både Torsten Lundius och Ulf Alfredson.

Vem hoppas du ska läsa boken?

– Naturligtvis hoppas jag att alla Lundajurister, både nuvarande och tidigare, ska läsa den. Men min främsta målsättning med boken har varit att försöka klarlägga kunskapsstrukturerna vid en juridisk fakultet i Sverige under 350 år. Det är en rent vetenskaplig uppgift. Samtidigt har jag skrivit den så pass populärt att jag hoppas att det ska läsas av så många jurister som möjligt. Den som vill kan lära sig mycket om fakulteten bara genom att se på illustrationerna och läsa bildtexterna.