search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Digitaliseringen ställer nya krav på advokaterna

Digitaliseringen har förändrat advokaternas vardag och arbetssätt. Numera kan advokaten var som helst och när som helst få tillgång till grundläggande rättskällor. Men digitaliseringen innebär också nya utmaningar. Källkritik och förståelse för teknikens grunder blir allt viktigare för att tolka och värdera all information. Och det är dessutom inte alls säkert att digitala rättskällor är billigare än tryckta böcker.

Informationstekniken har under de senaste decennierna revolutionerat samhället. För bara 25 år sedan gick den som sökte fakta om något expertområde till biblioteket för att leta efter information – om det var öppet. Möjligen ringde hen också till en expert – om det var telefontid.

I dag finns allting tillgängligt dygnet runt på nätet. I alla fall tänker vi oss det.

Digitaliseringen av information och kunskap har förstås också påverkat advokaternas arbete. Tjocka inbundna propositioner eller NJA−volymer är numera sällan förstahandsvalet för en advokat eller jurist i färd med att göra en rättsutredning. I stället söks rättskällorna i datorn, I−paden eller telefonen. Ibland via gratistjänster eller offentliga sidor, men kanske främst via prenumerationstjänster som Karnov och Zeteo, tjänster riktade särskilt till jurister.

Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, talar om det som en förändrad rättslig infrastruktur.

– Från att användningen av datorer varit ett undantag, jämfört med alla tryckta publikationer, så är digitala informationstjänster nu ett förstahandsval. Det har varit en successiv utveckling, men det man särskilt kan konstatera är att med internet blev det andra dimensioner, en tillgänglighet över gränser som man tidigare inte sett maken till, säger hon.

Staffan Malmgren, systemvetare och jurist, beskriver utvecklingen i två olika delar. Den ena handlar om vad som finns tillgängligt i digital form. Från början var det enbart lagtext, nu finns det mesta att tillgå digitalt. Den andra gäller hur materialet kan utnyttjas, till exempel vilka sökmöjligheter och sammanställningsmöjligheter som finns.

– I sådant inräknas också i hur man kan komma åt materialet. Inledningsvis var det i databaser som man ringde upp med modem, sedan på internet, till dagsläget där det finns appar och webbtjänster. Den senare delen av utvecklingen är mer spretig, och det finns inget självklart svar på vilket slutmålet är, säger Staffan Malmgren.

Snabbt och mobilt

Staffan Malmgren konstaterar att förmågan att snabbt hantera och söka av enormt stora informationsmängder är något av datorers specialitet.

– Fördelen är möjligheten att släppa lös datorns kraft på det sammanlagda materialet. Inte bara det att du kan fulltextsöka själva innehållet, du kan också göra tolkningar av vad det är som står, som till exempel hänvisningar, säger han, och pekar på möjligheten att till exempel koppla ihop lagtext med relevanta rättsfall – och omvänt, rättsfall med lagtext och förarbeten.

Just den här snabbheten och möjligheten att koppla ihop och sammanställa mycket material är något som alltid kommer upp först när digitaliseringen diskuteras. Det är ingen tvekan om att digitala rättskällor och informationstjänster har ökat tempot i mycket av det juridiska grovjobbet på advokatbyråerna, som rättsutredningar då mycket material ska gås igenom och ställas samman.

En annan fördel är mobiliteten. Tekniken kan göra advokater och biträdande jurister mindre bundna till kontoret, eftersom de digitala rättskällorna kan nås överallt där det finns en internetuppkoppling.

För brottmålsadvokaten Henrik Olsson Lilja betyder den mobila tekniken och snabbheten att han kan utföra sitt uppdrag bättre.

– Jag som brottmålsadvokat befinner mig nästan hela tiden i rätten, jag sitter sällan på kontoret. För mig är det oerhört värdefullt att jag kan söka efter rättsfall i till exempel pauser. Om åklagaren hänvisar till ett rättsfall i pläderingen så kan jag snabbt bemöta det genom att ha det tillgängligt på plats, säger Henrik Olsson Lilja, som också kan använda sin tid effektivare när han till exempel har ett stort mål i Göteborg eller någon annan stad och bor på hotell.

Baksidan av den ständiga tillgången är förstås att gränsen mellan arbete och fritid blir suddig, påpekar Henrik Olsson Lilja.

Mer av allt

Men den digitala rättsinformationen kännetecknas inte bara av snabbhet och lättillgänglighet. Precis som i informationssamhället i sin helhet har den också inneburit att mängden tillgänglig information formligen exploderat.

Ett exempel är domar som publiceras och sprids. Medan advokaterna för bara något decennium sedan fick nöja sig med de prejudikat som publicerades av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, finns i dag i stort sett alla domar och avgöranden från samtliga domstolar lätt tillgängliga på nätet via de betaltjänster som advokatbyråerna köper. 

Advokat Henrik Olsson Lilja tycker ofta att han har nytta av den ökade informationsmängden. För även om tingsrättsdomar inte har någon formell tyngd som prejudikat kan de bidra med en god argumentationslinje. Henrik Olsson Lilja ser också att de skulle kunna ge viktig information inför en ansökan om prövningstillstånd i Högsta domstolen.

– Där skulle man kunna säga att ”så här dömer Sveriges alla tingsrätter i den här typiska frågan om till exempel bokföringsbrott, och av det skälet behövs det PT”. Då har du verkligen ett underlag att kunna presentera för HD. Sådana frågor kan de bli intresserade av, fastslår han.

Advokaterna Petter Hetta och Peter Danowsky arbetar båda främst med affärsjuridik. Precis som Henrik Olsson Lilja prisar de tillgängligheten och snabbheten i den digitala rättsinformationen. Men de vill också lyfta ett varnande finger.

– En fara är att det går för fort ibland så att rådgivningen, eftertanken och analysen blir lidande av att du kan leta fram informationen så fort och svara fort, säger Petter Hetta.

Och Peter Danowsky är inne på samma linje.

– Det är så lätt att hitta själva informationen att reflektionen inte får samma utrymme. Man kan ta för givet på ett annat sätt att viss tillgänglig information är tillämplig. För den som inte är kritisk och har en god juridisk metod kan den här snabba informationsinhämtningen ibland leda till misstag snarare än att vara till hjälp, påpekar han.

Omöjligt att läsa allt

Den juridiska metoden har alltså inte tappat sin betydelse, enligt advokaterna. Men kanske måste den kompletteras med nya kunskaper och frågeställningar för att fungera när mängden material bara ökar, och beroendet av datorernas sökmotorer ökar i samma grad.

Advokat Petter Hetta är medveten om de nya kraven.

– Även om man tror sig hitta rätt direkt i den digitala sökningen behöver det inte innebära att man faktiskt har gjort det. Det är viktigt att man är noggrann och behärskar sökmotorer och den digitala tekniken så att man säkert vet att man fångar upp den information som finns tillgänglig, säger han, och fortsätter:

– Sökmotorn är faktiskt inte bättre än personen som sitter bakom den.

Professor Cecilia Magnusson Sjöberg, som forskar och undervisar i rättsinformatik, sammanfattar situationen med orden ökad potential men också ökad komplexitet. Och just därför blir också kunskapen om hur man ska hantera informationen allt mer central.

– Det har blivit ett inslag i professionen, att kunna navigera i dessa otroligt stora informationsmängder. Det fanns en tid när man kunde ha läst allt om ett problem. Den typen av resonemang aktar man sig för i dag, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Det är en rad olika problem som juristen måste ta ställning till när sökmotorerna gjort sitt arbete, påpekar Cecilia Magnusson Sjöberg. Har man fått med allt, till exempel? Kanske innehåller databasen utmärkt information, men bara tio år tillbaka i tiden, medan äldre relevant information får sökas på annat håll.

Länkar i texten som hänvisar till andra dokument väcker också frågor.

– Någon – jurist eller ej – inkluderar en hypertextlänk till ett annat rättsfall och antyder därmed att det är relevant vid tolkningen av det första rättsfallet. Det är ju en form av tolkning i sig. Då måste man se vem som har lagt in länken, påpekar Cecilia Magnusson Sjöberg.

Bakom varje sökning ligger dessutom mer eller mindre avancerade algoritmer som styr hur material väljs ut och rangordnas. Här hamnar den informationssökande på sätt och vis i händerna på tekniker. Det behöver naturligtvis inte vara negativt, men det är viktigt att vara medveten om, menar Cecilia Magnusson Sjöberg.

Just denna medvetenhet är något hon vill förmedla till juriststudenterna. De är vana vid informationstekniken. Ofta är vanan bra, men ibland kan den leda fel. Att göra en rättsutredning endast med hjälp av Google är till exempel sällan lyckat, påpekar Cecilia Magnusson Sjöberg.

– Vi försöker, särskilt inom ämnet rättsinformatik, att förmedla ett kritiskt tänkande till digital rättsinformation. Nya jurister behöver förstå att man måste se vem som är avsändare, hur det ser ut med uppdateringar, kommentarer med mera för att kunna bedöma kvaliteten. Det handlar egentligen om traditionell källkritik överfört till digitala rättskällor och deras bakomliggande algoritmer, säger Cecilia Magnusson Sjöberg.

Elektronisk rättskällelära behövs

Det är tydligt att vissa tekniska kunskaper kan vara värdefulla också för praktiserande jurister. Men grunden, den traditionella rättskälleläran, den består väl ändå? Nja, kanske behöver även den modifieras och utvecklas, menar Cecilia Magnusson Sjöberg.

– Den traditionella rättskälleläran är ju relativt snäv. Den omfattar främst lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Men det finns ju många andra typer av rättsliga styrinstrument som är gratis tillgängliga eller som man kan köpa tillgång till på nätet. Det gör att man som jurist får en helt annan flora av källmaterial. Man talar ibland om att det håller på att utvecklas en elektronisk rättskällelära, säger hon.

Det rika utbudet består bland annat av olika myndighetsbeslut och vägledningar, branschöverenskommelser och annan best practice, men också underrättsdomar. Cecilia Magnusson Sjöberg talar om ”soft law” som blir allt mer tillgänglig och som påverkar det juridiska arbetssättet.

Verktygens fel

Staffan Malmgren är en av de ganska få jurister som verkligen vet hur en sökmotor fungerar. Han är systemvetaren som började läsa juridik. Under studietiden slogs han av hur ålderdomliga de juridiska källorna på nätet såg ut. Han bestämde sig för att råda bot på det.

– De såg ut som att de härstammade från 1980−talet. Men den mest grundläggande informationen, som lagtext, fanns ju. Man kunde skriva ett program som laddade ner den och använde den smartare. Så jag satte igång med detta, i syfte att göra innehållet mer tillgängligt för allmänheten, berättar Staffan Malmgren, som fortfarande driver webbplatsen lagen.nu, vid sidan av uppdraget som utredningssekreterare.

Staffan Malmgren anser att det är väsentligt att medborgarna, som saknar de kvalificerade informationstjänster som advokater och andra jurister har tillgång till, ändå kan orientera sig i lagstiftningen. Lagen.nu vänder sig också i första hand till allmänheten.

För Staffan Malmgren är det självklart att nästan enbart använda digitala rättskällor. Han ser inte heller mängden information som något problem i sig – att hantera enorma mängder information är ju datorns specialitet. När det krånglar är det i stället därför att vi inte använder filter och andra verktyg tillräckligt bra, menar han. Och där finns det en del kvar att göra.

– Jag stötte på ett problem så sent som igår när jag behövde se regeringsformen i dess lydelse från 2011. I den analoga världen, där går man till hyllan och så slår man upp det. Men på nätet var det förvånansvärt svårt att hitta den författningen i sin äldre lydelse. Det är ju inget som beror på digitaliseringen, utan bara på att man inte har utformat den här tjänsten så att man får tidigare lydelser av lagen. Förhoppningsvis ett övergående problem, säger Staffan Malmgren.

Äldre upplagor försvinner

Staffan Malmgren är inte ensam om att förgäves ha sökt efter äldre lagstiftning på nätet. De flesta av de intervjuade advokaterna samt de informationsspecialister Advokaten talat med pekar just på detta som en av rättsinformationens största brister.

Mycket värdefullt material, exempelvis festskrifter som ofta innehåller doktrin, publiceras över huvud taget inte digitalt ännu. En hel del äldre material, som förarbeten, har visserligen skannats in och publicerats, men långt ifrån allt. Kvaliteten på det inskannade är dessutom varierande. Det är inte alls ovanligt att skannern ”läser fel”, och då gäller det tryckta materialets lydelse.

Ett återkommande problem för advokater och biträdande jurister är också att informationsföretagen som regel bara publicerar den senaste upplagan av den juridiska litteraturen.

– Rättsdatabasleverantörerna har ingen form för att hantera tillgången till äldre upplagor. När en ny upplaga läggs ut försvinner den gamla. Eftersom äldre upplagor efterfrågas måste biblioteket både köpa in den fysiska boken och betala licensavgift för den digitala boken eftersom den ofta uppdateras oftare och snabbare där, berättar Bitte Wölkert, bibliotekarie på Juridiska biblioteket i Stockholm, beläget i Advokatsamfundets källare.

Men även ny litteratur kan bli problem för låntagare som söker sig till Juridiska biblioteket eller något annat bibliotek för att slippa hålla sig med egna boksamlingar.

– Antalet böcker som bara publiceras som e−böcker ökar. För bibliotek som Juridiska biblioteket som har externa låntagare som vill låna böcker är det ett problem eftersom dessa böcker inte kan lånas ut, konstaterar Bitte Wölkert.

De digitala böckerna är inte heller alltid så användarvänliga. Advokat Henrik Olsson Lilja efterlyser bland annat bättre sökfunktioner, ökad snabbhet och större enkelhet.

Ingen besparing

Även om advokatbyråerna betalar för tjänster som privatpersoner knappast har tillgång till kan advokaterna märka att även klienterna tar till sig den ökade tillgången på juridisk information.

– Det kan vara att någon letat upp att man kan få en påföljd på ett år, medan jag suttit och pratat om två år. Med det ökar kraven på mig som jurist. Det tycker jag är bra, säger brottmålsadvokaten Henrik Olsson Lilja, som dock konstaterar att han, som en följd av den ökade kunskapen hos klienterna, ibland får ägna en hel del tid åt att förklara rättsläget.

Henrik Olsson Lilja tror generellt att digitaliseringen av rättsinformationen har varit klienterna till gagn.

– Jag tycker väl att de får bättre hjälp, förutsatt att du är en duktig advokat på att ta fram information. Och så är det inte motiverat längre att ta enorma kostnader för vissa utredningar när du så lätt kan få fram det. Klienterna vet ju också det. Man kan tänka sig att klienterna tänker att ”varför ska vi betala för det här, det var ju inget svårt”, säger han.

Och affärsjuristen Petter Hetta känner igen just det tänkta resonemanget.

– Klienterna vet att vi har digitala rättskällor och då förväntar de sig att man ganska snabbt ska kunna få fram och svara på vad de bedömer vara enkelt, säger Petter Hetta, som ibland får argumentera och förklara att även om informationssökningen i sig går snabbt så tar den juridiska analysen av materialet fortfarande tid.

Advokat Peter Danowsky ser tydligt att bolagsjuristerna hänger själva med och har samma informationskällor som advokatbyrån.

– I grunden tycker jag att allt det där är bra. Ju bättre utbildad klienten är, desto mera kvalitet kan man också ge som advokat, fastslår han.

Informationstekniken har förvisso många fördelar för advokatbyråerna. Men någon besparing totalt sett för byrån handlar det knappast om, enligt Peter Danowsky, som konstaterar att informationstjänsterna spar juristtid, men samtidigt i sig kostar rätt mycket. Advokat Petter Hetta är inne på samma linje.

– Kostnaderna för böcker har gått ner lite grand medan kostnaderna för digitaliserade produkter har rusat iväg ordentligt. Man har fått snabbare tillgång till rättspraxis men det kostar också, säger han.

Några exakta priser för de olika informationstjänsterna är svåra att ange. Informationsföretagen har sällan fasta prislappar, utan förhandlar med varje advokatbyrå för sig. Eftersom prislappen som regel sätts per verksam jurist blir det naturligtvis betydligt billigare för den ensampraktiserande advokaten än för storbyrån. Och det kan vara en konkurrensfördel, menar Petter Hetta, som ser småbyråer och deras klienter som vinnare. Med digitaliseringen går det att få tillgång till det mesta som behövs även för den som inte har ett stort bibliotek, och därmed ökar kvaliteten också för klienten. När skillnaderna i informationsförsörjning minskar, blir det viktigaste i stället åter vad advokaten kan göra av informationen, menar Petter Hetta.

– Någonstans kommer konkurrensen om att vara den som har bäst information att bli utjämnad. Då kommer den relativa konkurrensfördelen att ha mest information att ligga i att man har ett bra bibliotek och i att kunna utvärdera och argumentera kring den information som faktiskt finns tillgänglig för alla, säger han.

AI är redan verklighet

Kanske kan informationstekniken alltså något utjämna förhållandet mellan stora och små advokatbyråer. Men kommer den också, när AI, artificiell intelligens, utvecklas mer, att kunna ersätta biträdande jurister? Flera av de intervjuade personerna är inne på sådana tankegångar.

– Det är klart att ambitionen finns att vissa specifika arbetsuppgifter som i dag utförs manuellt ska kunna utföras digitalt, eller åtminstone att man ska kunna hitta de problem som behöver mänsklig handpåläggning, säger Petter Hetta.

Hans tankar får stöd av professor Cecilia Magnusson Sjöberg.

– Något som tar väldigt lång tid, och som man gärna sätter nyrekryterade jurister på i såväl privat som offentlig verksamhet, är att gå igenom stora mängder material. Det är arbete som AI−baserade lösningar är bra på, så det behovet kan komma att minska framöver. Det blir i sådana fall en förändring av juristens yrkesroll, säger Cecilia Magnusson Sjöberg, som konstaterar att AI−baserade lösningar redan håller på att etablera sig inom juridiken.

Staffan Malmgren talar om den artificiella intelligensens möjligheter till avancerad semantisk analys, och möjligheten att ännu bättre söka igenom och koppla ihop olika typer av material.

– Då kan man få något som är halvvägs till en juridiskt kunnig assistent, säger han.

Advokat Peter Danowsky är mer avvaktande.

– Möjligen går det att komma fram snabbare och därmed dra ner kostnaderna med bättre sökmotorer och artificiell intelligens som hjälper oss mera på traven. Men där är vi inte än, säger han. (Läs mer om AI i faktarutan nedan)

Brottmålsadvokaten Henrik Olsson Lilja ser framför sig att klienterna kommer att ställa allt högre krav på korrekta prognoser för hur det ska gå i ett mål. Där kan tekniken vara till hjälp, liksom med att bedöma stora mängder dokument.

– När man upptäcker 200 domar medan man för 15 år sedan kanske bara letade fram 10 domar, då ska man också läsa alla de här domarna. Här kan kanske AI vara till hjälp, säger han.

Men det krävs också allt mer tekniska kunskaper hos advokaterna.

– Framtiden kräver ju också mer och mer kunskap. Vi valde juristutbildningen för att slippa de frågor som ingenjörer sysslar med, men nu måste vi faktiskt lite bli ingenjörer allihop för att vara framgångsrika advokater, sammanfattar Henrik Olsson Lilja.

FAKTA: Artificiell intelligens

Artificiell intelligens, eller AI, innebär att datorn får härma det mänskliga tänkandet och själv lära sig av de problem som ska lösas. Man utnyttjar alltså datorns förmåga att snabbt gå igenom stora mängder data för att låta den hitta samband och ”se” mönster på ungefär samma sätt som en människa skulle göra. Det kan handla om till exempel mönsterigenkänning, bild­analys eller talförståelse.

En form av AI kallas maskininlärning. Datorn får då själv pröva sig fram till ett sätt att lösa det problem som presenteras. I djup maskininlärning har man tagit ytterligare ett steg och låter datorn själv skapa program för att lösa problem.

AI används redan i dag i juridiska sammanhang, bland annat i form av sökverktyget ROSS. ROSS beräknar sannolikheter utifrån mönster i stora datamängder, och testas av ett flertal advokatbyråer i USA.

Ställda inför att gå igenom 11 miljoner dokument i ett stort miljömål valde advokatbyrån Bassi Edlin Huie & Blum i Kalifornien att använda ett automatiskt dokumentgranskningssystem i stället för att outsourca uppgiften. Byrån vann målet, och fick dessutom priset Legaltech innovation award.

I ett forskningsprojekt har en AI-försedd dator gått igenom underlagen för 584 domar i Europadomstolen. I fyra fall av fem, 79 procent, kom datorn fram till samma beslut som domstolen.

Uppfattningarna om hur mycket av det juridiska arbetet som kan hanteras med hjälp av AI varierar. Alla som är insatta i området är dock eniga om att AI kommer att förändra advokaters och juristers arbete.

Läs mer om AI i reportaget "Är din nästa kollega en robot?" ur Advokaten 1/2017

Källor:

  • l Computer Sweden, IT-ord
  • Legaltech.se
  • Marie Alpman: Nu kan datorn hjälpa till att döma, Forskning och framsteg 1/2017
Ulrika Öster