search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Bristande dokumentation av ombuds begäran

JO kritiserar Norrköpings tingsrätt för handläggningen av ett tvistemål. Vid ett sammanträde för muntlig förberedelse i ett tvistemål i Norrköpings tingsrätt i oktober 2014 var parterna eniga om att dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, skulle undersöka åldern på ett dokument samt parternas underskrifter. Tingsrätten kom då överens med parterna om att svarandena skulle skicka in underskrifter som tingsrätten sedan skulle skicka vidare till SKL. Den 23 oktober skickade ett av svarandeombuden in handlingarna med underskrifter på och uttryckte samtidigt att dessa inte skulle skickas till käranden. Fyra dagar senare begärde käranden få ta del av kopior av jämförelsematerialet som svarandena hade lämnat in. Det framgår dock inte av handlingarna i målet vilka åtgärder tingsrätten vidtagit med anledning dels av önskemål från svarandeombudet, dels av handlingar som en part gett in och som skulle skickas till en annan part i målet. Norrköpings tingsrätt kan heller inte för JO redogöra för vilka åtgärder som den vidtog med anledning av skrifterna som skickades in i målet. Justitieombudsmannen Lars Lindström skriver: ”Oavsett om anledningarna till att det inte framgår vilka åtgärder som vidtogs är bristande dokumentation eller att några åtgärder inte vidtogs förtjänar tingsrätten kritik för handläggningen.”

JO:s dnr 3779-2016

Advokat får ersättning innan LVU-förordnande

En advokat förordnades som offentligt biträde till en mamma i ett ärende som rörde överklaganden av två olika socialnämnders beslut om LVU-vård för totalt nio barn. Advokaten begärde ersättning för totalt 27 timmars arbete, av vilka tio timmar gällde arbete som ombudet utfört innan hon förordnades som offentligt biträde.

Förvaltningsrätten i Linköping nekade dock ersättning för de tio timmarna som advokaten utfört innan hon förordnades. Advokaten överklagade förvaltningsrättens beslut till Kammarrätten i Jönköping, som bifaller ersättning för fem av de tio timmarna som advokaten utfört innan hon förordnades. Kammarrätten skriver att den inte ifrågasätter klientens behov av biträde innan offentligt biträde förordnades av domstolen eftersom ”åtgärder rörande begäran om hemtagning av barnen och överklagande av socialnämndens beslut angående fortsatt vård kan anses vara av brådskande art”.

Kammarrättens i Jönköping mål nr 2124–2125-17

Skillnader i sannolikhet att dömas till fängelse

Det är stor skillnad mellan vissa tingsrätter i sannolikhet att dömas till fängelse. Det är ett av resultaten i analysen Enhetligt dömande i tingsrätter, som Brottsförebyggande rådet, Brå, har publicerat. Resultatet visar även att det finns en förhållandevis stor oförklarad skillnad mellan vissa tingsrätter i andelen fängelsedomar. Sannolikheten att dömas till fängelse efter konstanthållning av andra variabler är störst i Ystads tingsrätt, Uddevalla tingsrätt och Värmlands tingsrätt. Sannolikheten att dömas till fängelse är minst i Lycksele tingsrätt, Östersunds tingsrätt och Umeå tingsrätt. Brås analys visar även att sannolikheten att dömas till fängelse fördubblas om gärningspersonen är en man jämfört om gärningspersonen är en kvinna, när de andra variablerna konstanthålls.

”Mer genomlysning av IT-säkerhet behövs”

Advokatsamfundet anser i sitt remissvar på betänkandet Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster att flera av förslagen behöver genomlysas ytterligare. I remissvar på tidigare utredningar har samfundet noterat att informationssäkerhetsarbetet bedrivs utifrån olika utgångspunkter, utifrån olika författningar som har tillkommit vid olika tillfällen, med olikartad terminologi och utan strukturerat inbördes samband. Advokatsamfundet konstaterar nu att de förslag som läggs fram i det nya betänkandet stärker samfundets tidigare farhågor. Enligt samfundet talar mycket för att samla specialistkompetensen hos en enda myndighet, i stället för att söka bygga upp kompetens för informationssäkerhetsreglering hos många olika myndigheter. Samfundet ifrågasätter om det ens finns förutsättningar att rekrytera IT-säkerhetsspecialister till så många myndigheter. Därtill ser Advokatsamfundet ett behov av att genomlysa konsekvenserna av att EU:s dataskyddsförordning kommer att gälla parallellt med den nya reglering som utredningen föreslår.

LÄS MER: Advokatsamfundets yttrande över betänkandet Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Annons
Annons