search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Kampen om talangerna

Högkonjunkturen har gjort unga jurister attraktiva på arbetsmarknaden. Karriärvägarna är fler än kanske någonsin tidigare och en stor andel juriststudenter har jobb redan innan studierna är färdiga. På den heta marknaden är konkurrensen stenhård mellan advokatbyråerna om de mest talangfulla blivande advokaterna.

Den rådande högkonjunkturen har gett avtryck på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft är hög både i näringslivet och i den offentliga sektorn, och det ekonomiska tillståndet har gjort unga och nyexaminerade jurister minst sagt attraktiva på arbetsmarkanden.

Bland Juseks medlemgrupper – jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare – är jurister den grupp där högst andel har en anställning som är relaterad till utbildningen. 90 procent av de jurister som tog examen under perioden september 2015 till augusti 2016 hade i våras en anställning relaterad till utbildningen. Det visar nya siffror som Advokaten tagit del av.

Så många som 37 procent av de nyexaminerade juristerna fick sitt första kvalificerade arbete redan innan studierna avslutades och 40 procent fick jobb inom tre månader efter examen. Flera av de advokatbyråer som Advokaten talat med menar att de erbjuder studenter vid juristprogrammet anställning allt tidigare under studietiden, inte sällan under termin åtta av tio.

Maria-Pia Hope, managing parter på den affärsjuridiska byrån Vinge, menar att det pågår en slags juridifiering av samhället som innebär fler tänkbara arbetsplatser för jurister.

– Vi ser att de som söker sig till oss har många alternativ. Det som är lite nytt är att de i större utsträckning väljer vägar som inte är de traditionella eftersom näringslivet och samhället i stort har börjat rekrytera nybakade jurister med större regelbundenhet. Statistik visar att antalet juristarbetsplatser som nya jurister söker sig till har fördubblats under de senaste fem åren. Det är delvis ett resultat av att Sverige håller på att komma i kapp resten av världen. I England och USA är det mycket vanligare att näringslivet anställer unga jurister eftersom juristexamen är en bra grundutbildning, säger Maria-Pia Hope.

Flera byrårepresentanter som Advokaten talat med berättar om en hårdnad konkurrens om talangerna och en generation jurister som i större utsträckning väljer andra vägar än de traditionella. En av dem som menar det är Cecilia Källström, HR-chef på Advokatfirman Lindahl.

– Ambitiösa juriststudenter har en palett av olika karriärvägar. Det är inte bara de andra stora byråerna vi konkurrerar med. Men vi tycker att advokatbyråerna är det mest spännande vägen och måste då särskilja oss i den här mängden och dels visa varför advokatyrket är så intressant, dels varför vår byrå är den mest intressanta, säger Cecilia Källström.

En femtedel väljer advokatbyrå

2016 examinerades 1 463 jurister vid juristutbildningarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Lund, Umeå och Örebro. Advokatbyråvärlden är den bransch som näst flest nyexaminerade jurister får anställning inom. Största branschen är övriga rättsväsendet med 22 procent. En femtedel – nära 300 – av de jurister som tog examen under perioden september 2015 till augusti 2016 arbetar i dag på advokatbyråer. Andelen är relativt konstant jämfört med liknande undersökningar som Jusek gjort under 2000-talet.

En stor grupp nyexaminerade jurister tar vägen via tingsnotarietjänstgöring till advokatbranschen. Det är oklart hur många det rör sig om, men omkring 400 notarier anställs varje år inom domstolarna.

Advokatfirman Vinge, med 315 jurister totalt varav 140 advokater, därav 71 delägare, har hittills i år anställt nästan 60 jurister. En stor andel av dem är nyexaminerade. Vinge liksom andra byråer använder flera olika vägar för att rekrytera.

– Vi har ett talangnätverk i vilket vi söker kontakt med unga talanger som är intresserade eller kanske är intresserade av affärsjuridik så småningom. På olika sätt försöker vi sedan hålla kontakt med dem under deras utbildning, säger Maria-Pia Hope.


Maria-Pia Hope. Foto: Peter Joensson/Pressbild

Nytt för i år hos Vinge utöver traditionell uppsats- och sommarpraktik är ett koncept som byrån kallar Camp Vinge dit juriststudenter i slutet av sin utbildning söker. Under två dagar får deltagarna prova på advokatyrket i praktiken med övningar som bland annat omfattar förhandlingsspel, att göra en pitch och att skriva brev på engelska till en klient. Detta kombineras med intervjuer.

– Vår ambition är att förmedla vad vi gör som advokater och samtidigt hur Vinge skiljer sig från andra arbetsgivare, säger Maria-Pia Hope.

Hon tillägger att det som Vinge framför allt söker hos studenterna är förmåga att arbeta i team och bygga förtroende hos klienten, analysförmåga när fakta inte är utredda och intresse av att lära sig mer om närings­livet.

– Vi har självklart inte någon förväntan på att de vi rekryterar ska vara fullfjädrade. Det är ett tjugotal som deltar på campet och ambitionen är att vi efter de två dagarna ska kunna anställa ett flertal. Campet har med andra ord till viss del ersatt vår vanliga rekryteringsprocess. Vi tycker att det här sättet att rekrytera ger både oss och de som deltar en bättre chans att på riktigt känna av om det är en bra match, säger Maria-Pia Hope.

Utbildande rekryteringsfokus

Cecilia Källström på Advokatfirman Lindahl berättar att byrån försöker tilltala studenterna genom att synas på arbetsmarknadsdagar och bjuda in juriststudenter till advokatbyrån på utbildningar och föreläsningar med byråns medarbetare, nyligen om förhandlingsteknik och om offentlig upphandling med byråns delägare och Advokatsamfundets vice ordförande Eva-Maj Mühlenbock.

– Vi har satsat och tror på ett utbildande fokus i form av förläsningar och Business Law Challenge, som är Sveriges största casetävling inom affärsjuridik för juriststudenter. Det rimmar med hur vi arbetar med våra medarbetare för att förbli attraktiva och utveckla oss i rätt riktning. Vi har ett utvecklingsprogram för våra jurister där första steget handlar om nätverkande och hur vi säljer juridiska tjänster. Vi tror på att visa upp hur en vardag som jurist på byrån faktiskt kan se ut, säger Cecilia Källström.

Källström och hennes kollegor mottar varje år omkring hundratals jobbansökningar. Urvalet har de senaste tolv månaderna resulterat i anställning av 25 nyexaminerade jurister, 15 jurister med tingsmeritering, 13 sommarnotarier till byråns Stockholmskontor samt 14 extraarbetande studenter i deras så kallade studentpool.   

– Få når hela vägen fram, men vi ger många möjligheten att nå hela vägen till ett jobb genom ett webbaserat logiskt-analytiskt test. Det finns inget facit för testet, bara olika intressanta svar som ger oss möjlighet att finna olika kunskapsprofiler. Vi kan exempelvis se att någon har stora matematiska kunskaper utöver läsförståelsen, som de allra flesta jurister är duktiga på, säger Cecilia Källström.

Flera av Sveriges största affärsjuridiska byråer har rekryteringsprocesser med personlighetstester följt av två eller tre intervjuer för att finna de talanger som de tror passar respektive byrå bäst. Advokatfirman Lindahls webbaserade test följs av tre intervjuer under vilka kandidaterna träffar personer från byråns HR-avdelning, biträdande jurister och delägare.

– Det är inte ovanligt att de som vi erbjuder anställning har ytterligare två eller tre erbjudanden från andra advokatbyråer att ta ställning till. Så konkurrensen är jättetuff om de ambitiösa studenterna. Om vi har en duktig sommarnotarie med nästan två terminer kvar händer det att vi ger dem erbjudande om anställning när de tagit examen, säger Cecilia Källström.

Utbildningsanstalt för näringslivet

En stenkast från såväl Lindahls och Vinges kontor i centrala Stockholm huserar Sveriges största affärsjuridiska advokatbyrå mätt i antal advokater och biträdande jurister, Mannheimer Swartling. Det är den byrån som varje år får flest ansökningar skickade till sig. Förra året sökte omkring 500 av de 1 463 nyexaminerade juristerna arbete på byrån. Ungefär 200 av de sökande kallades till intervju varav drygt 50 anställdes. Nästan lika många ansökningar får byrån till sina omkring 25 sommartraineeplatser på kontoret i Stockholm.

– Vi har förstås mycket gratis för att vi är störst, men framför allt beror den stora mängden ansökningar på att vi har en stor HR-avdelning som fokuserar mycket på employer branding. Vi har femton år i följd legat i topp i undersökningsföretaget Universums lista över populäraste arbetsplats för jurister och är med god marginal den mest attraktiva byrån. Vi kämpar stenhårt för att behålla den platsen, för det är, slarvigt uttryckt, ett krig om talangerna, säger Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling.


Jan Dernestam: Foto: Joachim Lundgren/Pressbild

Dernestam menar att byrån säljer in sig själv hos kandidaterna som en utbildande arbetsplats. Alla biträdande jurister deltar i ett utbildningsprogram som sträcker sig över sex år. I programmet ingår både ämnesspecifika utbildningar och ämnen som företagsekonomi, engelska, förhandlingsteknik, advokatetik, retorik och affärsmannaskap.

– Personlighet är minst lika viktigt som formella meriter. Betyg är mest en legitimation för att få komma på intervju, och en majoritet av dem som vi anställer har inte tingsmeritering. Vid intervjun letar vi i första hand efter ambitiösa lagspelare som trivs ihop med andra män­niskor och vill utvecklas. Vi vill ha personer som utöver att arbeta med våra klienter också vill arbeta minst lika mycket för byrån, bland annat i rekryteringsarbetet genom att stå i montrar på universiteten till att sitta med på intervjuer, säger Jan Dernestam och tillägger:

– Man ska även acceptera vårt så kallade true partnership, ett icke-individuellt ersättningssystem. Resultatet av vår verksamhet delas lika mellan delägarna och övriga juristers ersättning baseras enbart på erfarenhet.

Samtliga byråer som Advokaten talat med säger att de under anställningsprocessen inte gör någon hemlighet av att pressen på och arbetsbelastningen för en biträdande jurist under arbetstoppar kan vara hög med väldigt långa arbetsdagar som följd.

– Tidvis arbetar våra anställda fruktansvärt mycket. ­Advokatbyrå är en krävande miljö, men det är sällan man hittar en stimulerande och rolig miljö som inte samtidigt är krävande. Det måste vi som byrå möta med verktyg såsom kurser i stresshantering så att juristerna klarar av pressen, och i slutändan faktiskt tycker att det är stimulerande, säger Jan Dernestam.

Genomsnittlig anställningstid på Mannheimer Swartling är omkring fem år. Jan Dernestam menar att en liten andel av medarbetarna lämnar byrån för konkurrerande affärsjuridiska byråer. Majoriteten blir bolagsjurister inom svenskt näringsliv.

– Många ser oss som en bolags­juristskola. Det är ingenting vi  har någonting emot. Vi ser oss  faktiskt själv litegrann som utbildningsanstalt för svenska näringslivet. Men det gör det oerhört viktigt att vi är en riktigt bra arbetsgivare. För antingen är våra nyanställda våra blivande kompanjoner eller våra blivande klienter, säger Jan Dernestam.

Efterfrågar mer än lön

De nyexaminerade juristerna som arbetar inom privat sektor, där advokatbyråer utgör största andelen, tjänar i genomsnitt 30 775 kronor i månaden innan skatt. Advokatbyrån Vinge har nyligen höjt sin ingångslön till 31 500 kronor.  Samma sak gäller Lindahl i Stockholm och Mannheimer Swartling som båda uppger för Advokaten att de höjt sina ingångslöner till 31 000 kronor.

Men samtliga advokatbyråer som Advokaten talat med menar att det krävs mer än en marknadsmässig lön för att attrahera unga och nyexaminerade jurister. Ledarskapsfilosofi, företagskultur, utbildningsprogram och sociala aktiviteter omnämns som ämnen som talangerna hör sig för om i valet mellan anställningserbjudandena.

– Generellt sett ser vi i olika mätningar att man efterfrågar ett högre syfte. Vi måste som affärsjuridisk byrå kommunicera vad vi gör som faktiskt tjänar samhället. Många söker även professionell utveckling och gärna en snabb sådan. Även ett bra ledarskap i det dagliga är viktigt, säger Maria-Pia Hope på Vinge.

Hur viktigt är möjligheten till delägarskap?

– Min känsla är att det inte är en fråga som ställs så tidigt. De flesta kommer till oss med ganska öppet sinne och med vetskap om att det är en väldigt bra plattform att ha varit här, att utvecklingskurvan är hög. Det är nog få som vid 25 års ålder har bestämt sig för vad man vill göra i det långa loppet, säger Hope.

Lika tuff konkurrens bland mindre byråer

Minst lika tuff är konkurrensen om de unga juristtalangerna bland de flesta mindre och mellanstora affärsjuridiska byråerna. Det har Advokatfirman Wåhlin upplevt då de nyligen anställt flera biträdande jurister. I dag har byrån ett 40-tal jurister i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm.

Under sommaren har byrån annonserat efter och rekryterat sju nya jurister och har flera nya rekryteringar är på gång. Advokat Robert Nylinder, delägare i ad­vokatfirman och verksam i Malmö, menar att det är hård konkurrens om unga kandidater i Skåneregionen.

– Det är inte alls samma tryck på en annons i dag som för fyra–fem år sedan. Vi som byrå måste vara mycket, mycket mer proaktiva och uppsökande i dag när vi vill rekrytera. Så har inte advokatbyråer behövt arbeta tidigare. Tidigare stod de sökande i kö för att få arbeta hos oss och vi kunde välja och vraka. I dag måste vi berätta varför juristerna ska välja oss, för några år sedan var det tvärtom och juristerna fick berätta varför vi skulle välja dem, säger han.


Advokat Robert Nylinder. Foto: Pressbild

Robert Nylinder menar att kandidaternas valmöjligheter ställer större krav på byråernas profil och att Wåhlins de senaste två åren därför arbetat aktivt med att definiera vad de står för och vad de vill signalera.

– Konkurrenssituationen innebär att kandidaterna även väger in annat än lön i valet av arbetsgivare. Vi upplever att de ställer högre krav på samhällsansvar och vill att det ska kännas meningsfullt att arbeta på en byrå. I princip frågar de oss vad vi har för möjlighet att förverkliga och utveckla dem. Det ställer helt andra krav på oss som arbetsgivare. Det är en utmaning, men en spännande och positiv sådan, säger han.

Nylinder menar även att det i dag tenderar att gå fortare från första intervjun till att advokatbyråerna erbjuder juristerna anställning än det gjort tidigare.

– Om vi avvaktar för länge lär de få erbjudande någon annanstans ifrån. Tingsnotarierna är otroligt uppvaktade av byråerna redan i ett tidigt skede, det är inte är sällsynt att en kandidat som vi är intresserade av även förhandlar med andra byråer. Men vi upplever det som en stor konkurrensfördel gentemot de större byråerna att de nyanställda juristerna tidigt involveras i byråns interna utvecklingsarbete och känner sig delaktiga även i praktiken, säger Robert Nylinder.

Klientkontakt – en konkurrens­fördel

Trägårdh Advokatbyrå är en affärsjuridisk byrå med kontor i Lund och Malmö. Sedan byrån vid årsskiftet gick samman med det som tidigare hette Advokatfirman Glimstedt i Lund har man rekryterat två jurister utan tidigare erfarenhet av tidigare advokatbyråjobb och är i dag omkring 25 jurister. Samtidigt exapanderar byrån i regionen och behöver rekrytera ytterligare.

Ola Sellert, en av delägarna i Trägårdh, instämmer med övriga byrårepresentanter om att konkurrensen är hård om de talangfulla yngre juristerna. Byrån har när det gäller de senaste rekryteringarna anställt jurister genom spontanansökningar eller rekommendationer från ­domstolen om duktiga tingsnotarier. Tidigare har Trägårdh även annonserat såväl i traditionella medier som på nätet.

– Vi tycker även att det är viktigt att ha kontakt med Lunds universitet och har löpande ett antal studerande som arbetar med såväl juridiskt som receptionsarbete. Studenterna skapar en väldig vitalitet i byrån, säger han och tillägger:

– Vår attraktionskraft som byrå ligger i att vi är lagom stora. Det innebär att juristerna i ett tidigt skede får klientkontakt och relativt stort ansvar. Det skiljer nog oss från de riktigt stora byråerna och är en konkurrensfördel. Det är många som uttryckt det som viktigt, att de får komma ut i verkstaden i ett tidigt skede.

Kvinnor i majoritet

Andelen kvinnor vid svenska juristutbildningar är närmare 6 av 10 de senaste tio åren, enligt siffror från Universitetskanslersämbetet. Fler kvinnor än män tar också examen från juristlinjen. 82 procent av kvinnorna avlägger examen medan bara 63 procent av männen gör det. Det gör juristlinjen till ett av de utbildningsprogram där skillnaden mellan könen är störst.

Advokatbyrån Kaiding är Norrlands största advokatbyrå med ett 60-tal medarbetare på sju orter i Västerbotten och Norrbotten. Peter Olofsson, delägare och kontorschef i Luleå, menar att antalet kvinnliga och manliga jurister på byrån i dag börjar bli i stort sett lika.

– En majoritet av de mest kvalificerade jurister som söker anställning eller sommarnotarietjänst hos oss är kvinnor. Så sent som för drygt tio år sedan var det manlig övervikt bland den gruppen sökande, säger han.


Peter Olofsson. Foto: Pressbild

Peter Olofsson menar att Kaiding länge hade en låg personalomsättning och en relativt fast personalstyrka vilket försvårade deras jämställdhetsarbete, men att de på grund av generationsväxlingar och tillväxt rekryterat flera nya jurister – mestadels kvinnor. De senaste två åren har byråns sju kontor anställt sex nya jurister.

– Det är en positiv utveckling med många kvinnliga sökande som i förlängningen inneburit att vi i dag blivit en betydligt mer jämställd advokatbyrå med allt gott som följer därav rörande såväl affärer och uppdrag som arbetsklimat, säger Peter Olofsson.

Samtliga byrårepresentanter som Advokaten talat med menar att kvinnor är överrepresenterade bland kandidaterna och de som söker anställning på advokatbyråerna. Advokatfirman Vinge har de senaste tre åren rekryterat 58 procent kvinnor.

– Många säger att de strävar efter en jämställd arbetsplats, att få en bättre balans på senior nivå. På sikt tror jag inte kvinnor kommer att söka sig till byråer som inte på riktigt arbetar med frågan – varför skulle man det? Vi tror själva på mätbara mål som vi kan stå till svars för och har satt målet att våra nya delägare under perioden 2015–2020 till 50 procent ska vara kvinnor. Dit tror vi att vi kommer att nå, säger Maria-Pia Hope.

Hope berättar att advokatbyrån och branschen i stort fortfarande har ett förbättringsarbete att göra när det gäller etnisk bakgrund bland såväl biträdande jurister som delägare.

– Vi skulle gärna rekrytera fler med icke-svensk bakgrund. Vår erfarenhet är att det fungerar väldigt bra inte minst i våra många internationella projekt när man har ett annat perspektiv än det svenska och förmåga att fungera som en brygga mellan olika kulturer. När vi väl hittar kandidater så är det ofta personer som får en fantastisk karriär hos oss. Men vi ser tyvärr fortfarande inte så många sökande, säger hon.

Ljus framtid

Under kommande år väntas det årliga antalet examinerade jurister bli något större än vad arbetsmarknaden har behov av, enligt Universitetskanslerämbetets rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. SCB:s Trender och prognoser 2014 förutspår också en ökning av juristutbildade i arbetskraften med 40 procent fram till år 2035.

Samtidigt ökar efterfrågan på jurister under samma period då arbetsmarknaden för jurister väntas breddas och branscher där jurister är verksamma tros växa. Pensionsavgångarna förväntas ligga på medelhög nivå. Sammantaget ger detta en bild av en arbetsmarknad i balans för nyexaminerade jurister på fem års sikt.

Någon precisering av hur arbetsmarknaden berör advokatbranschen görs varken i Universitetskanslerämbetets eller i SCB:s rapport. Men branschen är och kommer troligen att förbli i en fortsatt expansiv fas enligt flera av de byrårepresentanter som Advokaten talat med.

– Vi anställer 50–60 biträdande jurister varje år oavsett konjunkturen. Som konsultfirma har man aldrig exakt rätt bemanning. Ibland är vi för få, ibland är vi för många. Men vår affärsmodell är långsiktig och då måste även rekrytering vara det långsiktigt. Vi får inte bli för ivriga i högkonjunktur samtidigt som vi måste våga fortsätta rekrytera i lågkonjunktur, då det dessutom är mindre konkurrens om talangerna, säger Jan Dernestam på Mannheimer Swartling.

Två läger i notariefrågan

Merparten av Sveriges mellanstora och stora advokatbyråer erbjuder varje sommar studenter vid juristutbildningarna så kallade sommarnotarietjänster där studenterna får prova på arbetet på byrån samtidigt som byråerna själva får lära känna studentens färdigheter. Mannheimer Swartling erbjuder exempelvis varje år 35 studenter sommarnotarietjänster vid något av sina kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö eller Helsingborg. Och Norrlands största advokatbyrå – Advokatbyrån Kaiding – erbjuder varje år ett antal sommarnotarietjänster för studenter som läst minst sex terminer.

Intresset för tjänsterna, inte minst på de största affärsjuridiska byråerna, är stort bland studenter. Och flera av de advokatbyråer som Advokaten talat med menar att sommarnotarierna relativt ofta erbjuds anställning på byrån. Men Jan Dernestam på Mannheimer Swartling och Maria-Pia Hope på Vinge är oroliga för att intresset för att vara sommarnotarie på advokatbyrå kommer att svalna. Det menar de hänger samma med ett uppmärksammat fall då en affärsjuridisk byrå, enligt ett avgörande i Advokatsamfundets disciplinnämnd, varit förhindrad att åta sig uppdrag som ombud. Det hade uppstått intressekonflikter när en biträdande jurist smittat de andra på byrån eftersom denne varit så kallad sommarnotarie på motpartens advokatbyrå.

– Risken med de här avgörandena och uttalanden i smittoriskfrågan är att studenterna vid universiteten har förstått att det finns en problematik med att sommarjobba på advokatbyrå eller ha någon form av praktiktjänstgöring som kan inverka på möjligheterna att gå till en annan byrå senare. Det kan göra yrket som sådant, när vi redan konkurrerar med många fler arbetsgivare, mindre attraktivt, säger Maria-Pia Hope.

I april fastställde Advokatsamfundets styrelse en vägledning i vissa frågor vid anställning av juristpraktikanter på advokatbyråer och avseende frågor i samband med övergång mellan advokatbyråer. Nytt var att advokatbyrån ska föra en löpande förteckning över de uppdrag och klienter som juristpraktikanter arbetar med och när. Förteckningen ska även innehålla uppgift om samtliga kända motparter och motpartsombud.

Jan Dernestam och Maria-Pia Hope satt med i arbetsgruppen som utformade vägledningen. Duon skrev sig dock skiljaktiga i arbetsgruppens vägledning då de tycker att problematiken med att en hel byrå kan smittas av en jävssituation om byråns biträdande jurister tidigare varit sommarnotarie för ett motpartsombud kvarstår i för stor utsträckning.

– Det är viktigt att vi håller på våra konfliktregler. Men som det formulerades är att det är dagen för anställningskontraktet som smittar den nya byrån, inte första arbetsdag. Det här har beskrivits som en storbyråfråga, men det är det inte. Vi har resurser att klara reglerna, men jag är kritisk för att vi riskerar hamna i en situation där byråerna drar ner på antalet sommartraineeplatser för att undvika att bli smittade. Om det skulle bli verklighet tappar vi ett skyltfönster mot studentvärlden för advokatbyråer. Då riskerar vi att toppstudenterna blir åklagare eller bolagsjurister i stället. Det skulle skada hela kåren. Sommartraineeplatserna är viktiga för att marknadsföra advokatbranschen, säger Jan Dernestam.

FAKTA: Examinerade jurister 2016

Stockholms universitet: 462

Uppsala universitet: 410

Lunds universitet: 246

Göteborgs universitet: 180

Umeå universitet: 83

Örebro universitet: 82

Källa: Universiteten

FAKTA: Branscher för nyexaminerade jurister 2017(%)

Rättsväsendet: 22

Advokatbyrå: 20

Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter: 18

Revisionsbyrå: 7

Kommun: 6

Bank- eller finansbolag: 6

Skatteverket: 5

Privat sektor: Annat: 5

Handels-, tjänste- eller serviceföretag: 2

Övriga branscher: 9

Källa: Jusek

Johan Persson