search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Advokatsamfundet avstyrker förslaget om timkostnadsnorm

Promemorian är alltför summarisk, och modellen skulle leda till sänkning, anser Advokatsamfundet, som är mycket kritiskt i sitt remissyttrande.

I sitt yttrande över promemorian Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm avstyrker Sveriges advokatsamfund det förslag som läggs fram.

Advokatsamfundet anser att promemorian är alltför ­summarisk för att kunna läggas till grund för en förändrad modell för beräkning av timkostnadsnormen för ersättning till rättsliga biträden. Samfundet menar också att den beräkningsmodell som föreslås leder till en sänkning av timkostnadsnormen.

I promemorian anförs flera skäl till att införa en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen. Ett skäl är att den nuvarande beräkningsmodellen är komplicerad och innebär att Domstolsverket måste göra en rad beräkningar, vilket är resurskrävande.

I remissvaret skriver Advokatsamfundet att det, såvitt samfundet känner till, aldrig tidigare har anförts att den nuvarande beräkningsmodellen är så komplicerad och resurskrävande för Domstolsverket att modellen av den anledningen måste ändras. Enligt Advokatsamfundet är det inte heller ett tillräckligt skäl för att ändra beräkningsmodellen.

Promemorian påtalar att den nuvarande modellen innebär att det är svårt att kontrollera att omräkningen över tid korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden, och att det kan konstateras att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ.

Advokatsamfundet noterar i sitt yttrande att påståendet om att det är svårt att kontrollera att omräkningen över tid korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen för rättsliga biträden inte utvecklas i promemorian och att vad som ligger till grund för påståendet inte heller framgår. Samfundet anser att det inte är acceptabelt att införa en ny grund för beräkning av timkostnadsnormen med enbart det påståendet som grund.

Grunden till påståendet om att timkostnadsnormen över tid har haft en högre uppräkning än jämförbara omräkningsalternativ redovisas inte heller.

I promemorian anförs också att modellens konstruktion gör det svårt att prognostisera utvecklingen av normen.

Advokatsamfundet noterar att inte heller grunden för det påståendet redovisas, och konstaterar att inget av de påståendena därför kan läggas till grund för att införa en ny beräkningsgrund för timkostnadsnormen.

När det gäller promemorians omfattning konstaterar Advokatsamfundet att samfundet torde vara den remissinstans i Sverige som besvarar flest remisser på ett år, undantaget myndigheter under regeringen – med 117 remissyttranden under 2016. Samfundet konstaterar vidare att den remitterade promemorian om ny beräkningsmodell för timkostnadsnormen är på drygt tre sidor, och att den i betydande mån avviker från de underlag som brukar skickas på remiss, dels till sin omfattning, dels då den består av en rad summariska påståenden som grund till den föreslagna förändringen. Att på detta underlag lämna motiverade ställningstaganden är i stort sett inte görligt, skriver samfundet i sitt yttrande, och fortsätter: ”I sammanhanget måste det dessutom tilläggas att det framstår som ett ytterst nonchalant sätt att hantera frågan om införande av en ny beräkningsmodell för timkostnadsnormen, då den föreslagna förändringen påverkar många tusen personers möjlighet att ta betalt för sina tjänster.”

Slutligen drar Advokatsamfundet slutsatsen att de ekonomiska konsekvenserna av en ny modell för beräkning av timkostnadsnormen såvitt kan utläsas blir att normen sänks och skriver: ”Att på detta förtäckta och otydliga sätt ytterligare försämra de ekonomiska förhållanden som gäller för de advokater som åtar sig uppdrag inom timkostnadsnormens område är inte heller acceptabelt.”

– Förslaget är ett dråpslag mot alla de advokater som i rättsstatens tjänst företräder enskilda. Det antyder att Finansdepartementet saknar respekt för grundläggande rättsstatliga principer. Promemorian andas såväl okunskap som arrogans mot advokaternas klienter. Ersättningen till advokater understiger vad andra aktörer inom rättsväsendet tillerkänns. Och har så gjort under många år. Det är närmast komiskt att konstatera att man nu funnit beräkningsmodellen otidsenlig. Det är något vi framfört under snart tjugo år, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

Läs hela Advokatsamfundets remiss­yttrande över promemorian Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm

Magnus Andersson