search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter
  • Nyhetsreportage

Advokaten med många strängar på sin lyra

Advokaten, författaren och ordförande i oräkneliga sammanhang, Sven Unger. I år fyller han 70 år och nästa år har han varit verksam i 40 år som advokat. Fortfarande är Sven full av kraft och idéer.

Nyligen kom advokaten och författaren Sven Unger ut med ännu en bok, Ord i bild. I boken skriver Unger lekfullt, underfundigt och lärt om olika bildspråks betydelser. Idén till boken föddes för länge sedan, 1972, då han under sin tid som student i Lund medverkade i studenttidningen Lundagård, en tidning som många framstående skribenter medverkat i. Sven och Lundagårds tekniske redaktör Gustav Edström diskuterade återkommande fenomenet att det fanns uttryck som levde kvar men där den tilltagande delen av befolkningen aldrig hade sett föremålen. Kunskapen om uttrycken började tyna bort och dö ut. För några år sedan började Sven åter titta på fenomenet och idén växte till att handla om bildspråk över huvudtaget.

– Det som har glatt mig när pennan har tagit tag i mig är utvikningarna. Det är de som dominerar. Innehållsförteckningen rymmer sextio uttryck. Medan det i artiklarna säkert finns lika många andra. Associationer till det ena och det andra, berättar Sven och tillägger att en fantastisk källa till kunskap har varit Svenska Akademiens ordbok på internet (www.saob.se).

Sven Unger tar emot högt upp i ett av de stora mötesrummen på Mannheimer Swartlings kontor på Norrlandsgatan i centrala Stockholm en kulen sensommardag. Utanför panoramafönstren syns en blygrå himmel över Stockholms lågmälda taggiga hushorisont.

Unger är klädd i en elegant mörkblå kostym, en randigt mönstrad slips med reservoarpennor – ”författarslipsen”, och armbandsklockan har ett blått armband. En gul näsduk sticker piggt upp ur bröstfickan.


Sven Unger: Foto: Tom Knutson

Tre egenskaper

Det är inte Svens första bok, med åren har det blivit ett imponerande antal böcker och artiklar. Förutom att författa böcker är Sven en högt uppskattad talare. Han är även återkommande ordförande i flera olika sammanhang. Sist men inte minst är han en framstående affärsadvokat. Sven Unger kan inte skönja någon röd tråd mellan de olika rollerna. Inte heller kan han hos sig själv notera någon särskild drivkraft. Han konstaterar att han tycker om att skriva. Tillfällen då Sven Unger verkligen trivs är när han kommer på ett bra ämne eller formulering.

Sven talar med tydlig Stockholmsdialekt. De pigga ögonen får ofta en pojkaktig eller närmast busig glimt. Återkommande associerar Sven och samtalet tar vägen om en underhållande anekdot som avslutas med att Sven skrattar stort och hjärtligt.

På frågan om han är en estradör svarar han som så ofta kvickt och underfundigt med plirande blå ögon.

– Det finns en klubb i London som heter Garrick. Den är ganska ung, bara från 1830-talet. Den innehåller två huvudkategorier medlemmar: skådespelare och barristers. Det antyder att de har något gemensamt, och det är inte att skådespelare är bra advokater, säger Sven och fortsätter:

– Det är nog sant att om du ska leda en församling eller hålla ett anförande så är det bra om du inte känner dig alltför förlägen. Genom det som jag har sysslat med under skol- och studenttiden så har jag blivit av med den värsta förlägenheten.

Sven växte upp i Stockholm. Hans far, den konservative tidningsmannen Gunnar Unger, läste ofta högt ur Jules Verne, Alexander Dumas eller svenska folksagor. Sven for till Lund för att läsa juridik i början av 1970-talet. Han valde att gå med i sin favoritförfattares, Hjalmar Gullberg, nation, Malmö. Vid sidan av juridikstudierna engagerade sig Sven i studentlivet på olika sätt.

Att Sven Unger valde advokatbanan var lite av en tillfällighet. Han läste en juridisk introduktionskurs och fångades av ämnet. Efter avlagd examen, och tingstjänstgöring i Malmö, arbetade Sven Unger på Advokatsamfundets kansli en period. Arbetet gav en fin inblick i advokatkåren och samfundets olika aktiviteter.

Efter tiden på samfundet började Sven Unger 1976 på den advokatbyrå som då hette Carl Swartling. Då var man totalt 30 personer på byrån; i dag är antalet 530. Sven har blivit byrån trogen.

– Det kan ju verka som det är lite enahanda att vara på samma byrå, men det är det inte, säger han. Och det är ju inte riktigt samma byrå nu som när jag började.

Yrkets utveckling

Nästa år har Sven Unger varit verksam advokat i fyrtio år. Den största skillnaden är nog de tekniska hjälpmedlen, anser han. Att producera text i dag är otroligt lätt. Det har förmodligen bidragit till att vi får alldeles för långa texter. Men även ett inflytande från den anglosachsiska världen har bidragit till detta.

– Ibland säger man att tempot har gått upp. Men det har man sagt i alla tider, även på 1970-talet och på 1930-talet när telefonerna kom och fördärvade tillvaron, säger Sven och tillägger:

– Du svarar snabbare i dag men det betyder inte att tempot har gått upp.

Men bortsett från den tekniska utvecklingen är kärnan i advokatuppdraget sig likt, summerar Sven Unger. Klienten vill genomföra en affär och vill höra sig för hur man ska göra det. Fortfarande är det så att ett advokatuppdrag kan utföras på många olika sätt.

– Oacceptabla sätt, godkända sätt, bra sätt och mycket bra sätt. Ett acceptabelt sätt kan vara om klienten frågar kan man göra så här och så säger advokaten nej det kan man inte. Ett något bättre sätt kan vara att säga att nej, det kan du inte, men jag anar att det du vill uppnå är det här, och då kan du göra så här, eller så kan du göra så här och vara nära att uppnå det du vill. Det är alltså inte fråga om att kringgå, säger Sven och tillägger:

– Allt det där är sig likt. Det gäller även att vara någorlunda rask då som nu. I affärslivet behöver man besked fort.

Vad är det bästa med advokatyrket?

– Att lösa ett problem. Det är inte alltid så att klienten har ett problem, utan det kan vara så att de ska göra något, och de vill veta hur det ska göra det, säger Sven Unger som anser att det som kännetecknar en bra advokat är att den ger ett konkret råd som går att följa. Har klienten rätt att häva eller inte?

– Då måste advokaten kunna svara att min bedömning är att du har eller inte har rätt att häva, utan några reservationer. Man ska kunna följa rådet direkt, dessutom ska det vara kort.

Sven konstaterar att en pm kan vara hur lång som helst med mängder av förklaringar och olika rättsfall. Det måste man göra för sig själv, och vissa klienter är intresserade av resonemangen.

– Men de flesta är magnifikt ointresserade, och oavsett om de är intresserade eller inte ska det på första sidan stå: min bedömning är att … ni har rätt att häva etc., säger han och fortsätter:

– Det är en spännande uppgift att i ett rättsligt sammanhang ska du till klientens praktiska situation på ett enkelt och för klienten begripligt språk kunna berätta vad denne kan eller inte kan göra. Ibland så finns det lagar, då är det lite lättare. Ibland finns inte det, då får man försöka ta andra hjälpmedel försöka komma fram till någon talangfull slutsats. Det är ett översättningsarbete som ibland är väldigt spännande.

Ordförandespåret

Ett av de tre tydliga spåren, förutom advokatuppdraget och författandet, i Sven Ungers yrkesgärning är de återkommande ordförandeuppdragen. Han vet inte om det är en fråga om läggning eller intresse men så har det blivit. Det började tidigt. På gymnasiet var han ordförande i gymnasieföreningen på Östra Real. I Lund var Sven kurator på Malmö nation, ett slags ordförandeskap. Väl åter i Stockholm blev han ordförande i Advokatsamfundets Stockholmsavdelning. Senare även ordförande i Advokatsamfundet. Nu är han ordförande i Heijnes stiftelse. Unger har även varit ordförande i affärsdrivande företag, till exempel Stockholms Sjukhem, och för ett närmast oräkneligt antal bolagsstämmor under årens lopp.

De olika ordförandeskapen ställer helt skilda krav och kräver olika arbetssätt.

Som ordförande i en företagsstyrelse handlar det om att driva affärsverksamhet, att vara affärsman och ägna sig åt företagets inriktning, utveckling, ekonomi samt de anställda.

Som ordförande i en organisation handlar det mer om att förädla och utveckla idéer, samla styrelse och ledamöter och få dem att fungera och tycka att det är trevligt att vara med.

Som ordförande på en bolagsstämma måste man kunna sammanträdesteknik, vara snabb, skapa en trevlig stämning och kunna juridiken. Det finns en hel del praxis som man måste känna till men som inte finns reglerad. Unger lyfter fram advokaten Claes Beyer som en viktig mentor för honom.  Han var den advokat som i större omfattning började som ordförande på bolagsstämmor. Beyer var med i Folkpartiets ungdomsförbund och inom ungdomspolitiken får man en hel del rutin på sammanträdesteknik.

– Claes Beyer visste mycket om den tekniken och det i kombination med sina kunskaper om juridiken så blev han lysande och han har lärt oss alla mycket. Han har varit min läromästare i det.

En lektion i processteknik …

Eftersom det är första måndagen i september hörs plötsligt ljudet av varningssirener tjuta över Stockholms hustak, Hesa Fredrik. Sven skiner upp och säger att han har en incident att berätta om i processteknik.

Sven Unger hade en process med ”den förträfflige Herbert Söderlund, en riktig gentleman”. I en paus i Svea hovrätt berättade Herbert att han hört talas om att Advokatsamfundet hade en utbildning i advokattaktik (den bytte senare namn till advokatteknik). Herbert tyckte inte om att man som advokat skulle ägna sig åt taktik. Sven höll med och sa att han endast hade en taktik som han kunde lära ut till Herbert med löfte om att han inte berättade för någon annan. Det kunde Herbert gå med på.

– Jo, planera en huvudförhandling så att man har slutanförande första måndagen i månaden och sedan ska motparten börja 14:45. Man ska driva det dithän. När motparten då just har inlett sitt anförande kommer det ett fruktansvärt oljud och då ska man kasta sig ner under bordet. Så visade jag Herbert Söderlund hur man skulle göra.

De befann sig i ett förrum till rättssalen. Sven dök ner under bordet. Och just när han var där under bordet kom presidenten i Svea hovrätt, Birgitta Blom. Hon hälsade på Herbert och de pratade lite med varandra. Så fick hon syn på ett par ben som stack fram under bordet, och Herbert ville inte säga någonting.

– Jag var tvungen att krypa fram. Birgitta Blom, som vanligtvis var mycket lugn, var nu på gränsen till upprörd, tittade på mig och sa lite försiktigt, hon utgick från att jag blivit sparkad från byrån, är Gotthard (Calissendorff) kvar på byrån? Ja, sa jag, jag skulle bara visa lite processteknik. Jaha, sa hon, jag förstår.

Sven skrattar stort och roat åt minnet.

Nutid

Trots att Sven Unger fyller 70 år i oktober tycker han fortfarande att det är roligt att gå till byrån, särskilt nu. Eftersom han inte längre är delägare har han tillsammans med byrån lagt upp friare arbetstider. Sven har tre månaders sommarlov och en månads höstlov. På våren är det arbetsintensivt med alla bolagsstämmor sedan arbetar han med olika stiftelser.

– Jag tycker det är trevligt att gå till byrån och tror att jag skulle tycka att det var tråkigt om jag inte kunde det. Och eftersom jag har så mycket lov som jag vill blir det en bra kombination, säger han och tillägger:

– Det måste bli lite relief i tillvaron. Jag tror att Pippi Långstrump ville börja skolan eftersom hon var avundsjuk på de andra barnen som hade sommarlov. Det är lite den tanken. Tillvaron är fylld av reliefer. En kall öl eller ett glas kallt vitt vin efter väl förrättat värv. Om man alltid drack öl skulle den inte vara så god. Så nu tar jag ett år i sänder och ser till dagsformen, säger Sven och ler.

FAKTA: Sven Unger

Familj: Hustrun Kerstin, som har arbetat i bankvärlden.
Läser just nu: Alf Henriksons verk (Sven Unger är ordförande i Alf Henrikson-sällskapet).
Favoritapp: Inte någon, ”jag ska lära mig vilket år som helst”.
Favoritplatser: Stockholm, skärgården, Rivieran och Nizza med omgivningar samt sommarhuset på Österlen.
Favoritkrog: Operabaren som har ett av världens trevligaste krogrum.
Kör: Nästan aldrig, men helst Saab.
Så firas 70-årsdagen: Mycket stilla med de närmaste.

Chefredaktörskapet som uteblev

1971 skulle en ny chefredaktör för studenttidningen Lundagård utses och det blev Sven Unger. En uppvaknande vänsterrörelse ogillade dock tanken på att Sven Unger skulle bli chefredaktör.

– De visste inte vem jag var. Däremot visste de vem min pappa var, Gunnar Unger, redaktör på Svenska Dagbladet. En känd reaktionär, som han själv sa. Vänstern hade som en av sina programpunkter att avsätta mig så fort de kom till makten och det gjorde de också. Innan jag ens hade gett ut något nummer av Lundagård. De litade inte på mig helt enkelt. Och det var en mycket berättigad misstro, säger Sven och skrattar roat.

Sedan inträffade det att det svängde i kårpolitiken. När det skulle väljas en ny redaktör så valdes Rolf Erichs, en professionell journalist. Rolf erbjöd sedan Sven Unger att ingå i redaktionen som redaktör, vilket han gjorde.

CV

  • Född 1947 i Stockholm.
  • Juris kandidatexamen från Lunds universitet, 1972.
  • Sedan 1978 advokat vid Carl Swartling advokatbyrå respektive advokatbyrån Mannheimer Swartling, åren 1983–2010 som delägare.
  • Ordförande för Sveriges advokatsamfund, 1992–1996.
  • Ledamot av Uarda-Akademien i Lund sedan 1979.
  • Ledamot av Pressens Opinionsnämnd, 1999–2005.
  • Ordförande i Stiftelsen Solstickan, 2000–2007.
  • Vice ordförande i Stockholms Handelskammare, 2004–2010.
  • Ordförande i Stiftelsen Stockholms Sjukhem, 2007–2014.
  • Ordförande i Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning sedan 2011; ledamot sedan 1991.
  • Styrelseledamot i Helge Ax:son Johnsons Stiftelse sedan 2015.

Urval av skrifter:

  • Ord i bild. Från abrakadabra till övertoner. En bok om bildspråk: bakgrund och betydelser. 2017
  • Ordet är fritt – mycket fritt. 2015.
  • Bolagsstämma i praktiken. En teoribok. 2014.
  • Inga ord efter mig. Ett litet, litet utsnitt ur svenska språkets öden och äventyr. 2012.
  • Allehanda om skadestånd i avtalsförhållanden (tillsammans med Bertil Bengtsson och Harald Ullman), 2009 och 2013.
  • Det uppochnedvända timglaset – en samling betraktelser, Stockholm 1999 (2:a upplagan 2001).

Dessutom ett stort antal artiklar i bland annat Advokaten och festskrifter.

Tom Knutson